Från en Afrikastrategi till ett strategiskt partnerskap mellan EU och Afrika

EU antog sin Afrikastrategi 2005. Två år efter detta ser nu EU och Afrika över sitt partnerskap med hänsyn till de båda kontinenternas genomgripande förändringar under de senaste åren. Nu är tiden mogen att gå från en Afrikastrategi till ett strategiskt partnerskap med Afrika.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 27 juni 2007 Från Kairo till Lissabon – Det strategiska partnerskapet mellan EU och Afrika [KOM(2007) 357 slutlig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens tidning].

SAMMANFATTNING

ALLMÄN BAKGRUND: FRÅN KAIRO TILL LISSABON

Det första historiska toppmötet mellan EU och Afrika hölls i Kairo 2000 och utgjorde startpunkten för en mer strukturerad politisk dialog mellan EU och Afrika, bland annat genom regelbundna möten mellan högre tjänstemän och ministrar. Efter inrättandet av Nepad (Nya partnerskapet för Afrikas utveckling) 2001 och Afrikanska unionen (AU) skulle det ha hållits ett andra toppmöte i Lissabon 2003, men detta fick senareläggas på grund av kontroverser kring vissa länders deltagande.

Vid ett gemensamt möte med Afrikanska unionens kommission i oktober 2005 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om EU:s afrikastrategi, som antogs formellt av Europeiska rådet i december samma år. Den här strategin har lett till en ökad samstämmighet i EU:s politik och en bättre samordning av kommissionens och medlemsstaternas Afrikapolitik.

Vid det femte ministermötet mellan EU och Afrika i Bamako i december 2005 enades man om att nästa steg skulle bli att utveckla en gemensam EU–Afrika-strategi. Denna ståndpunkt bekräftades sedan vid Europeiska rådets möte i december 2006 och AU:s toppmöte i januari 2007.

Denna gemensamma strategi ska stärka den politiska dialogen mellan EU och Afrika med följande syften:

• Sträcka sig längre än till det vanliga utvecklingssamarbetet genom att inleda en dialog om gemensamma politiska angelägenheter och frågor av allmänt intresse.
• Se längre än till den afrikanska kontinenten genom att gå från en strategi som uteslutande inriktas på afrikanska frågor till att även behandla frågor av europeiskt och globalt intresse samt agera i enlighet med detta inom behöriga organ.
• Gå från ett splittrat stöd till strävanden att i stället finna regionala och globala lösningar på de största utmaningarna.
• Säkerställa att de afrikanska och europeiska medborgarna medverkar i högre grad i det strategiska partnerskapet och därigenom bidrar till en förstärkning av det civila samhället på de båda kontinenterna.

Sedan de allmänna riktlinjerna om den gemensamma strategin hade godkänts av den åttonde ministertrojkan mellan EU och Afrika antogs den slutliga strategin under det andra toppmötet mellan EU och Afrika (se Anknytande rättsakter).

FÖRSLAG TILL EN GEMENSAM STRATEGI MELLAN EU OCH AFRIKA

Med hjälp av den gemensamma strategin försöker man nå följande fyra politiska mål:

• Att stärka partnerskapet för att göra det till ett genuint partnerskap mellan likvärdiga parter.
• Att främja centrala utvecklingsfrågor, som fred och säkerhet, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, handel samt regional och kontinentomfattande integration i Afrika.
• Att gemensamt ta sig an globala utmaningar.
• Att främja ett brett och omfattande partnerskap på mellanfolklig grund.

Konkret sett föreslår kommissionen fem gemensamma initiativ, som kommer att ingå i en handlingsplan som bifogas den gemensamma strategin. Detta omfattar följande:

Ett partnerskap rörande energi

Detta partnerskap kommer att fungera som en plattform som har följande uppgifter:

• Stärka den befintliga dialogen om frågor som tillgång till energiresurser samt energisäkerhet.
• Öka investeringarna i energiinfrastruktur.
• Öka användningen av olje- och gasinkomster för utvecklingsändamål.
• Integrera klimatförändringsfrågan i utvecklingssamarbetet.

Partnerskapet ska utvecklas på basis av följande befintliga instrument:

• Den övergripande ram som partnerskapet för infrastruktur mellan EU och Afrika och dess förvaltningsfond utgör.
• EU:s energiinitiativ (EN) och dess mekanism för energiinvesteringar i AVS-staterna (esdeenfr).
• De nationella och regionala vägledande programmen inom ramen för tionde Europeiska utvecklingsfonden.
• Det tematiska programmet (esdeenfr) för miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, däribland energi.

Ett partnerskap rörande klimatförändringar

Partnerskapet ska stärka samarbetet mellan EU och AU inom följande områden:

• Katastrofriskreducering.
• Bekämpning av avskogning.
• Utvecklingsländernas deltagande på den globala koldioxidmarknaden.
• Främjande och användning av miljövänlig teknik.
• Förbättrad övervakning av klimatförändringarnas miljöeffekter.

I januari 2007 konstaterade AU:s ledare hur sårbart Afrika är för klimatförändringar och åtog sig i Addis Abeba-förklaringen att integrera klimatförändringsaspekten i politik, program samt nationell och subregional utveckling. Detta utgör en bra grund för ett partnerskap mellan EU och AU inom detta område.

Ett partnerskap rörande migration, rörlighet och sysselsättning

När det gäller migration ska samarbetet mellan EU och Afrika resultera i att det upprättas ett nätverk av Afrikabaserade migrationscentrum som kommer att samla in, analysera och sprida information om migrationsströmmar mellan länderna i Afrika respektive mellan Afrika och EU. Här kommer särskilt frågan om utbildad arbetskraft att behandlas.

Vad gäller rörlighet har partnerskapet till uppgift att förbättra Afrikas förmåga att hantera information om migration. Det kommer också att främja rörligheten för utbildad afrikansk arbetskraft genom att skapa partnerskap mellan institutioner i EU och Afrika, såsom universitet och sjukhus.

För att erbjuda afrikaner ett verkligt alternativ till att migrera till Europa undersöker partnerskapet hur man ska kunna skapa fler högkvalitativa arbetstillfällen i Afrika, särskilt inom den formella ekonomin.

Ett partnerskap rörande demokratiskt styre

AU och EU bör stärka dialogen om samhällsstyrningsfrågor av gemensamt intresse – till exempel mänskliga rättigheter och förvaltning av naturresurser – genom att upprätta ett forum för god samhällsstyrning med icke-statliga aktörer, parlament på nationell nivå, lokala myndigheter och regionala organisationer. EU ska också undersöka nya strategier för att öka gemenskapens och medlemsstaternas finansiering i syfte att stödja uppbyggnaden av den panafrikanska samhällsstyrningen.

Institutionell och politisk uppbyggnad

Kommissionen understryker vikten av att stärka dialogen mellan alla EU- och AU-institutioner, framför allt mellan Europaparlamentet och det panafrikanska parlamentet, men också mellan Europeiska kommissionen och AU-kommissionen. EU och AU skulle också kunna hålla gemensamma ministermöten. Här kommer man att bygga vidare på de möten för ministertrojkan som hålls vartannat år mellan EU och Afrika samt på stats- eller regeringschefernas toppmöten som kommer att hållas vartannat eller vart tredje år, växelvis i Europa och i Afrika.

Med denna utgångspunkt kommer de europeiska och afrikanska partnerskapen att tillsammans arbeta för att utveckla en gemensam strategi och handlingsplan. Vid sidan av de initiativ som har behandlats här finns det planer på att upprätta ett partnerskap rörande fred och säkerhet, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, vetenskap, informationssamhället och rymden samt att lägga särskild vikt vid förverkligandet av millennieutvecklingsmålen.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Lissabonförklaringen [Ej offentliggjord i Europeiska unionens tidning] (pdf) (EN). Förklaringen som antogs av stats- och regeringscheferna från 53 afrikanska länder och EU:s 27 medlemsstater vid slutet av det andra toppmötet mellan EU och Afrika den 8–9 december 2007 ligger till grund för det nya strategiska partnerskapet mellan EU och Afrika. Förklaringen omfattar filosofin bakom partnerskapet och dess åtaganden, och antogs samtidigt som den första gemensamma EU–Afrika-strategi och den första handlingsplanen som löper över tre år (2008–2010) (pdf) (EN).

De strategiska prioriteringarna genomförs genom åtta partnerskap, och de framsteg som gjorts kommer att mätas vid nästa toppmöte år 2010. Partnerskapen täcker områdena fred och säkerhet, demokratiskt styre och mänskliga rättigheter, handel och regional integration, genomförandet av millennieutvecklingsmålen, energi samt vetenskap, informationssamhället och rymden.

Senast ändrat den 16.05.2008