Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
Europeiska ombudsmannen

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
Multilingual display
Text

Europeiska ombudsmannen

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom – föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning

SAMMANFATTNING

VILKET SYFTE HAR BESLUTET?

Genom beslutet inrättas de villkor enligt vilka Europeiska ombudsmannen utövar sitt ämbete.

VIKTIGA PUNKTER

Status och utnämning

  • Ombudsmannen har en särskild rättslig status i fördragen (artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).
  • Ombudsmannen väljs av Europaparlamentet för en enda valperiod på fem år, med möjlighet till omval.
  • Ombudsmannen är fullständigt oberoende och accepterar inga instruktioner från någon regering eller från något annat organ.
  • Under ämbetsperioden får ombudsmannen inte åta sig någon annan politisk eller administrativ verksamhet oavsett om den är avlönad eller oavlönad.

Kampen mot administrativa missförhållanden

Ombudsmannens huvudsakliga uppgift är att bekämpa administrativa missförhållanden inom EU-institutioner och organ.

  • EU:s institutioner och organ måste förse ombudsmannen med all information som krävs och måste ange om någon del av informationen är klassificerad (åtkomst till klassificerad information regleras av säkerhetsreglerna för institutionen eller organet i fråga enligt förordning (EG) nr 1049/2001).
  • EU-länderna kan också bli tvungna att ge information till ombudsmannen. Om informationen täcks av lagar om sekretess får inte ombudsmannen sprida den vidare.
  • Ombudsmannen kan agera både på eget initiativ och på grundval av ett klagomål.

Behörighetsområde

  • Europeiska unionens domstol omfattas i sin rättsliga funktion inte av ombudsmannens behörighetsområde.
  • Ombudsmannen är inte behörig att undersöka administrativa missförhållanden i de nationella, regionala eller lokala förvaltningarna i EU-länderna.
  • Ombudsmannen får heller inte ingripa i mål som är anhängiga vid domstol eller ifrågasätta domstolsavgöranden.

Framföra klagomål

Ett klagomål till ombudsmannen måste uppfylla följande villkor:

  • Det måste framföras av en EU-medborgare, en person som har sin hemvist i ett EU-land eller ett organ såsom en icke-statlig organisation, en stiftelse eller ett företag med säte i ett EU-land (juridiska personer).
  • Det måste vara skrivet på ett av de 24 fördragsspråken.
  • Det får endast gälla missförhållanden inom en EU-institution eller ett organ. Med ”administrativa missförhållanden” menas t.ex. maktmissbruk, administrativa oegentligheter och diskriminering.
  • Det måste göras inom två år från den dag då omständigheterna blev kända av personen som framför klagomålet (den klagande).
  • Det måste ske efter ”uttömmande av andra möjligheter att överklaga” – innan den klagande inger klagomålet måste denna först vidta lämpliga administrativa åtgärder hos de berörda institutionerna.

Ett klagomål kan klassificeras som konfidentiellt på begäran av den klagande eller på initiativ av ombudsmannen, om ombudsmannen anser det nödvändigt att skydda den klagandes eller tredje parts intressen.

Nästa steg

  • 1.

    Om ombudsmannen efter inledande undersökning finner att ett klagomål är godtagbart och att det finns skäl för en undersökning, underrättar ombudsmannen den berörda institutionen eller organet och ber denna att sända ett detaljerat yttrande inom en viss tid (vanligtvis inte mer än tre månader).

  • 2.

    Ombudsmannen skickar yttrandet till den klagande som kan lämna synpunkter inom en viss tid (normalt högst en månad).

  • 3.

    Ombudsmannen kan genomföra ytterligare undersökningar. Efter slutförandet av undersökningar avslutar ombudsmannen ärendet med ett motiverat beslut, som kan innehålla kritiska anmärkningar, och informerar den klagande och institutionen eller organet i fråga.

  • 4.

    Ombudsmannen kan avsluta ärendet med en rapport med förslag till rekommendationer till institutionen eller organet som sedan skickas till den klagande och institutionen eller organet i fråga. Institutionen eller organet har sedan tre månader på sig att skicka ett detaljerat yttrande till ombudsmannen som till exempel kan innehålla en förteckning över de åtgärder som vidtagits för att genomföra de föreslagna rekommendationerna.

  • 5.

    Ombudsmannen kan besluta att utarbeta en särskild rapport till Europaparlamentet om det detaljerade yttrandet inte är tillfredsställande. Denna särskilda rapport kan innehålla rekommendationer. Den kan också skickas till den klagande och institutionen eller organet i fråga.

  • 6.

    Om straffrättsliga frågor kommer till ombudsmannens kännedom i samband med en utredning, måste ombudsmannen omedelbart underrätta de nationella myndigheterna, den EU-institution som ansvarar för att bekämpa bedrägeri och i förekommande fall den EU-institution eller det organ för vilket tjänstemannen eller ombudet i fråga arbetar.

  • 7.

    Ombudsmannen överlämnar också till Europaparlamentet en årlig rapport om sin verksamhet, inbegripet alla undersökningsresultat.

Bestämmelser för genomförande

Bestämmelser för genomförande av detta beslut antogs av ombudsmannen den 8 juli 2002 och ändrades senast den 3 december 2008.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESLUTET FÖR?

Det trädde i kraft den 4 maj 1994.

BAKGRUND

Europeiska ombudsmannens webbplats.

RÄTTSAKT

94/262/EKSG, EG, Euratom: Europaparlamentets beslut av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (EGT L 113, 4.5.1994, s. 15–18)

Fortlöpande ändringar av beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har enbart informationsvärde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43–48)

Senast ändrat 04.02.2016

Top