Införlivandet av särskilda kännetecken för idrott och idrottens sociala funktion vid genomförandet av den gemensamma politiken

Genom detta initiativ vill ministerrådet verka för att idrotten integreras i Europeiska unionens gemensamma politik i syfte att slå vakt om och främja i första hand dess sociala funktion. Dessutom syftar initiativet till att bekräfta idrottens särskilda karaktär, genom tillämpning av EG-domstolens rättspraxis.

RÄTTSAKT

Europeiska rådets uttalande om de särskilda kännetecken för idrott och idrottens sociala funktion i Europa som bör beaktas vid genomförandet av den gemensamma politiken.

SAMMANFATTNING

Gemenskapens roll

Idrottsorganisationerna och medlemsländerna har det främsta ansvaret för att sköta idrottsärendena. EU har endast indirekta befogenheter inom detta område. EU bör dock ändå i åtgärder i enlighet med fördragets olika bestämmelser beakta idrottens sociala, fostrande och kulturella funktion för att bevara dess sociala roll.

Styrande princip

I uttalandet fastställs principer som hänför sig till olika aspekter av idrott. Syftet är att bevara solidaritetens sammanhållande och förenande kraft, som förenar idrottens alla nivåer, rättvisa tävlingar, ideella och materiella intressen, liksom idrottsutövarnas - särskilt de omyndigas - fysiska integritet.

EU:s institutioner och medlemsländerna uppmanas att fortsätta att granska sin politik med hänsyn till dessa principer.

Idrott för alla

• Idrotten är en mänsklig verksamhet som grundas på sociala, fostrande och kulturella värden. Den leder till assimilering, deltagande i det sociala livet, tolerans, accepterande av olikheter och respekt för regler.
• Idrotten bör vara tillgänglig för alla oavsett kön och med respekt för individens målsättning och förmåga.
• För funktionshindrade personer är fysisk verksamhet mycket viktig och bör därför uppmuntras. Det är ett utmärkt sätt för rehabilitering och återanpassning, social anpassning och individuell mognad.
• Medlemsländerna uppmuntrar frivilligt arbete inom idrotten, eventuellt med stöd av EU inom ramen för dess befogenheter.

Riksidrottsförbundens roll

• Idrottsorganisationernas uppgift är att organisera och främja sitt arbete enligt sina målsättningar, med respekt för nationell lagstiftning och EG-lagstiftning och på grundval av demokrati och öppenhet. Organisationerna är självständiga och har rätt att organisera sitt arbete på egen hand.
• Riksidrottsförbunden spelar en central roll för den nödvändiga solidariteten mellan de olika nivåerna av idrottsutövande, från motionsidrott till elitidrott. Förbunden förmedlar bland annat stöd till amatöridrotten, främjar lika tillgång till idrotten, fostrar ungdomar och skyddar idrottsutövarnas hälsa, bland annat genom att kämpa mot dopning.
• Denna sociala roll medför ett särskilt ansvar för riksidrottsförbunden och utgör grund för erkännandet av deras befogenheter vid anordnande av tävlingar.
• De bör vara organiserade på ett sätt som gör att idrottslig sammanhållning och demokratiskt deltagande säkerställs.

Bevarande av riktlinjerna för fostran av idrottsutövare

Riktlinjerna för fostran av idrottande ungdomar bör uppmuntras. Riksidrottsförbunden bör, vid behov i partnerskap med offentliga myndigheter, vidta nödvändiga åtgärder för att bevara resurserna för fostran i anslutna klubbar och kvaliteten på denna fostran.

Skydd av idrottande ungdomar

• Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utbildning och yrkesutbildning för idrottande ungdomar på elitnivå, så att deras integration i arbetslivet inte äventyras på grund av deras idrottskarriär, åt deras psykiska balans och deras familjeband samt åt deras hälsa, särskilt förhindrande av dopning.
• Medlemsländerna och idrottsorganisationerna bör kontrollera och utreda kommersiella avtal som rör minderåriga idrottsutövare, bland annat dem som kommer från tredje land, om de inte följer gällande arbetslagstiftning eller äventyrar de unga idrottsutövarnas hälsa och välbefinnande. I förekommande fall bör lämpliga åtgärder planeras.

Idrottens ekonomiska situation och solidaritet

• Ägande och ekonomisk kontroll genom samma finansiella aktör för flera idrottsklubbar som deltar i samma tävlingar i en och samma idrottsgren kan inverka menligt på det rättvisa i tävlingen. Riksidrottsförbunden uppmanas att genomföra kontrollbestämmelser för klubbarnas förvaltning om detta skulle visa sig vara nödvändigt.
• Eftersom försäljning av rätten till TV-sändningar i dag är en av de viktigaste inkomstkällorna för vissa idrottsgrenar kan fördelning av en del av inkomsterna från försäljningen vara välgörande för principen om solidaritet inom idrotten.

Övergångar

När det gäller systemet för övergångar, i synnerhet inom fotbollen, stöder Europeiska rådet med kraft dialogen mellan idrottsrörelsen, de organisationer som företräder yrkesidrottsmännen, EU och medlemsländerna. Denna dialog gäller utvecklingen av systemet för övergångar, framför allt inom fotbollen, i syfte att beakta bland annat arbetstagarnas fria rörlighet. För närvarande är det gällande systemet för övergångar inom proffsfotbollen föremål för en ingående granskning av kommissionens enheter med avseende på såväl konkurrensregler som reglerna om fri rörlighet.

Bakgrund

Uttalandet gjordes vid Europeiska rådet i Nice den 7-9 december 2000 och fogades som bilaga till ordförandeskapets slutsatser. I uttalandet beaktas den rapport om idrott som Europeiska kommissionen överlämnade till Europeiska rådet i Helsingfors i december 1999 i syfte att bevara nuvarande idrottsliga strukturer och upprätthålla idrottens sociala funktion inom Europeiska unionen.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets beslut nr 291/2003/EG av den 6 februari 2003 om inrättande av Europeiska året för utbildning genom idrott 2004.

Senast ändrat den 03.07.2006