Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
Effektivare utlämningsförfaranden: Den europeiska arresteringsordern

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
Multilingual display
Text

Effektivare utlämningsförfaranden: Den europeiska arresteringsordern

En person som har begått ett allvarligt brott i ett EU-land, men som bor i ett annat, kan skickas tillbaka till ursprungslandet för att snabbt ställas inför rätta. Detta kan göras med låg administrativ börda.

RÄTTSAKT

Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna - Uttalanden från vissa medlemsstater vid antagandet av rambeslutet.

SAMMANFATTNING

En person som har begått ett allvarligt brott i ett EU-land, men som bor i ett annat, kan skickas tillbaka till ursprungslandet för att snabbt ställas inför rätta. Detta kan göras med låg administrativ börda.

VILKET SYFTE HAR RAMBESLUTET?

Det förbättrar och förenklar rättsliga förfaranden för att påskynda återsändningen av personer från ett annat EU-land som har begått ett allvarligt brott.

VIKTIGA PUNKTER

Den europeiska arresteringsordern ersätter utlämningssystemet. Arresteringsordern kräver att varje nationell rättslig myndighet med ett minimum av formaliteter och inom en viss tidsfrist erkänner och tillmötesgår framställningar från en rättslig myndighet i ett annat EU-land. Med en arresteringsorder görs en framställning om att en person ska överlämnas så att

  • ett straffrättsligt förfarande kan genomföras,
  • personen kan placeras i häkte eller på annat sätt frihetsberövas.

Arresteringsordern gäller i följande fall:

  • Brott som kan leda till fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd i ett år eller mer.
  • Där en slutlig arresteringsorder eller annan frihetsberövande åtgärd har dömts ut i minst fyra månader.

Proportionerlig användning av arresteringsordern

EU-länderna måste ta hänsyn till följande (ej uttömmande lista):

  • Omständigheterna och brottets allvarlighet.
  • Den troliga påföljden.
  • Mindre tvingande alternativa åtgärder.

När en individ har gripits måste han eller hon informeras om innehållet i arresteringsordern.

I vilka fall måste EU-länderna vägra att tillmötesgå en arresteringsorder?

  • Om ett EU-land redan har meddelat en lagakraftvunnen dom mot den berörda personen för samma brott.
  • Om brottet omfattas av amnesti i det EU-land som uppmanas att lämna över gärningsmannen.
  • Om den berörda personen inte kan hållas straffrättsligt ansvarig av det EU-land som uppmanas att tillmötesgå arresteringsordern, på grund av hans eller hennes ålder.

Regler för att säkerställa processuella rättigheter i arresteringsorderförfaranden

Dessa innefattar följande:

  • Direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden.
  • Direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden.
  • Direktiv 2013/48/EU om rätt till tillgång till försvarare och rätt för häktade personer att kommunicera med anhöriga och arbetsgivare.

Utrymme för förbättringar

Enligt en rapport från Europeiska kommissionen från 2011 fann man att även om den europeiska arresteringsordern kan vara mycket framgångsrik i att hjälpa EU-länderna att bekämpa brottslighet, kan flera områden förbättras ytterligare, däribland

  • införlivande,
  • korrekt tillämpning,
  • proportionalitet,
  • säkerställa processuella rättigheter.

Mer information finns på sidan om den europeiska arresteringsordern på Europeiska kommissionens webbplats.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rådets rambeslut 2002/584/RIF

7.8.2002

31.12.2003

EGT L 190, 18.7.2002, s. 1-20

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Rådets rambeslut 2009/299/RIF

28.3.2009

28.3.2011

EUT L 81, 27.3.2009, s. 24-36

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 26.10.2010, s. 1-7).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1.6.2012, s. 1-10).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (EUT L 294, 6.11.2013, s. 1-12).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet sedan 2007 av rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om den europeiska arresteringsordern och överlämnande mellan medlemsstaterna (KOM(2011) 175 slutlig, 11.4.2011).

Uttalanden enligt artikel 31.2 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EUT L 246, 29.9.2003, s. 1-1).

Senast ändrat 29.07.2015

Top