Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
Att skydda EU:s ekonomiska intressen - kampen mot bedrägerier

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Att skydda EU:s ekonomiska intressen - kampen mot bedrägerier

Sedan 1995 har det funnits en konvention som syftar till att straffrättsligt skydda EU:s och dess skattebetalares ekonomiska intressen. Under årens lopp har konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen kompletterats av en rad protokoll.

RÄTTSAKT

Rådets akt av den 26 juli 1995 om utarbetandet av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 316, 27.11.1995, s. 48-57)

SAMMANFATTNING

Sedan 1995 har det funnits en konvention som syftar till att straffrättsligt skydda EU:s och dess skattebetalares ekonomiska intressen. Under årens lopp har konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen kompletterats av en rad protokoll.

VILKET SYFTE HAR KONVENTIONEN?

Konventionen och dess protokoll

  • ger en harmoniserad rättslig definition av bedrägeri,
  • medför krav på att de som undertecknar dessa antar straffrättsliga påföljder för bedrägeri.

VIKTIGA PUNKTER

EU-länderna måste införa effektiva, proportionerliga och avskräckande straffrättsliga påföljder för att ta itu med bedrägerier som påverkar EU:s ekonomiska intressen.

Konventionen skiljer mellan bedrägeri i fråga om utgifter och inkomster.

  • Exempel på bedrägeri i fråga om utgifter omfattar varje uppsåtlig handling eller underlåtenhet, såsom
    • användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument som leder till att medel från EU:s budget otillbörligen uppbärs eller innehålls,
    • undanhållande av information i strid med en specifik skyldighet med samma verkan,
    • användning av sådana medel för andra syften än de som de var avsedda för.
  • Exempel på bedrägeri i fråga om inkomster omfattar varje uppsåtlig handling eller underlåtenhe,t såsom
    • användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument, som leder till en olaglig minskning av EU:s budgetresurser,
    • undanhållande av information i strid med en specifik skyldighet med samma verkan,
    • missbruk av en förmån som lagligen erhållits (till exempel missbruk av lagligt erhållna skattebetalningar) med samma effekt.

I allvarliga fall av bedrägeri måste påföljderna omfatta frihetsstraff som kan ge upphov till utlämning i vissa fall.

I det första protokollet till konventionen, som antogs 1996, görs åtskillnad mellan ”aktiv” * och ”passiv” * korruption av offentliga tjänstemän. Där definieras också en ”en officiell tjänsteman” (både på nationell nivå och EU-nivå) och påföljderna för korruptionsbrott harmoniseras.

Juridiska personers ansvar

EU-länderna måste anta lagstiftning som tillåter att företagschefer, eller de personer som har befogenhet att fatta beslut eller utöva kontroll inom ett företag (dvs. juridiska personer), hålls straffrättsligt ansvariga. I det andra protokollet, som antogs 1997, förtydligas konventionen gällande frågorna om juridiska personers ansvar, förverkande och penningtvätt.

Nationella domstolar

År 1996 antogs ett protokoll som ger EU-domstolen tolkningsbehörighet. Detta protokoll tillåter nationella domstolar att göra framställningar till EU-domstolen för förhandsavgörande vid oklarhet i hur konventionen och dess protokoll ska tolkas.

Varje EU-land måste vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fastställa sin behörighet över de brott det har fastställt i enlighet med dess skyldigheter enligt konventionen.

Fall av bedrägerier som involverar två eller fler länder

Om ett bedrägeri utgör ett brott och rör minst två EU-länder måste dessa länder samarbeta effektivt vid förundersökning, åtal och verkställighet av påföljder som ådömts genom till exempel ömsesidig rättslig hjälp, utlämning, överföring av lagföring eller verkställighet av domar som har meddelats i ett annat EU-land.

Tvister mellan EU-länder

Om tvister uppstår beträffande tolkningen eller tillämpningen av konventionen måste ärendet först behandlas av rådet. Om rådet inte hittar en lösning inom sex månader får en av parterna i tvisten hänskjuta frågan till EU-domstolen. Domstolen har också behörighet över tvister mellan EU-länderna och EU-kommissionen.

SEDAN NÄR GÄLLER KONVENTIONEN?

Konventionen trädde i kraft den 17 oktober 2002, tillsammans med dess första protokoll och protokollet avseende EU-domstolens tolkning. Det andra protokollet trädde i kraft den 19 maj 2009.

Konventionen och dess protokoll är öppna för undertecknande av varje land som ansluter sig till EU.

Se mer information på Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

VIKTIGA BEGREPP

* Aktiv korruption: ett brott som begås av en offentlig tjänsteman som ger eller lovar en muta.

* Passiv korruption: ett brott som begås av en tjänsteman som tar emot en muta.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets akt av den 27 september 1996 om upprättande av ett protokoll till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 313, 23.10.1996, s. 1-10)

Rådets akt av den 29 november 1996 om upprättande på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen av protokollet om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 151, 20.5.1997, s. 1-14)

Rådets akt av den 19 juni 1997 om utarbetande av andra protokollet till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 221, 19.7.1997, s. 11-22)

Rådets beslut 2008/40/RIF av den 6 december 2007 om Bulgariens och Rumäniens anslutning till den på artikel K3 i fördraget om Europeiska unionen grundade konventionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, till dess protokoll av den 27 september 1996, till protokollet av den 29 november 1996 och till det andra protokollet av den 19 juni 1997 (EUT L 9, 12.1.2008, s. 23-24)

Senast ändrat 24.08.2015

Top