Help Print this page 
Title and reference
EU:s gemensamma system för mervärdesskatt (moms)

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

EU:s gemensamma system för mervärdesskatt (moms)

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets direktiv 2006/112/EG – EU:s gemensamma system för mervärdesskatt

SAMMANFATTNING

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Genom direktivet kodifieras alla ändringar av det ursprungliga sjätte momsdirektivet till en enda lagstiftning, som gör att EU:s nu gällande lagar om mervärdesskatt blir mer tydliggjorda.

VIKTIGA PUNKTER

Mervärdesskatt (moms) tillämpas på alla transaktioner som utförs i EU mot ersättning (betalning) av en beskattningsbar person, d.v.s. varje privatperson eller organ som levererar beskattningsbara varor och tjänster inom ramen för affärsverksamhet. Importer som varje sådan person gör är också underställda mervärdesskatt.

Beskattningsbara transaktioner innefattar leveranser av varor eller tjänster inom ett och samma EU-land, EU-interna förvärv av varor (varor som levereras och försänds eller transporteras av en affärsrörelse i ett EU-land till en rörelse i ett annat) samt importer av varor in i EU utifrån.

I fråga om plats för transaktion gäller olika regler beroende på transaktionens karaktär, typen av levererad produkt och om transport finns med i bilden.

Leverans av varor – platsen för beskattning är den plats dit varorna levereras.

EU-internt förvärv av varor – platsen för beskattning är den plats där parten som förvärvar varorna får dem levererade till sig, d.v.s. det EU-land där varorna slutligen hamnar efter transport från ett annat EU-land.

Importer av varor in i EU från länder utanför EU beskattas i allmänhet i det EU-land varorna anländer till.

Tillhandahållande av tjänster – platsen för beskattning är den plats dit tjänsterna tillhandahålls. Detta beror inte bara på karaktären hos den tillhandahållna tjänsten utan även på status för kunden som tar emot tjänsten. För att säkerställa att tjänsten beskattas på den plats där den faktiskt konsumeras, finns det vissa undantag från dessa allmänna regler, såsom

tjänster med anknytning till fast egendom (fastigheter),

passagerartransporter,

verksamheter med anknytning till kultur, idrott, utbildning och underhållning,

restaurangtjänster.

Mervärdesskatt blir beskattningsgrundande beroende på transaktionens karaktär, t.ex. när varorna eller tjänsterna tillhandahålls. Den beskattningsgrundande händelsen vid ett EU-internt förvärv (inköp) inträffar i allmänhet när varorna förvärvas, d.v.s. när ett tillhandahållande av liknande varor i EU-förvärvslandet skulle ses som slutfört. Vid importer in i EU inträffar den beskattningsgrundande händelsen när varorna förs in i ett EU-land.

Beskattningsunderlaget vid tillhandahållande av varor och tjänster samt EU-internt förvärv av varor innefattar alla betalningar som görs till tillhandahållaren i utbyte mot tillhandahållandet. När varor importeras är beskattningsunderlaget deras tullvärde. Tullavgifter, skatter och andra avgifter ingår i beskattningsunderlaget, men själva mervärdesskatten, prisreduktioner och rabatter som kunden åtnjuter är undantagna.

Den normala skattesats för mervärdesskatt som ska tillämpas av alla EU-länderna på varor och tjänster är minst 15 %. EU-länderna får tillämpa en eller två reducerade skatter på minst 5 % på särskilda varor eller tjänster som står förtecknade i bilaga III till direktivet. Ett antal villkor som avviker från dessa regler (lägre satser, reducerade satser på andra varor eller tjänster osv.) gäller också under vissa förhållanden.

I direktivet föreskrivs befrielser från mervärdesskatt. De flesta av dem är befrielser utan avdragsrätt, t.ex. finans- och försäkringstjänster, sjukvård eller sociala tjänster. Det finns emellertid även befrielser med avdragsrätt, t.ex. EU-interna tillhandahållanden av varor eller exporter av varor till ett land utanför EU. Vissa befrielser är obligatoriska för EU-länderna, medan andra är valfria.

En beskattningsbar person har rätt att dra av det mervärdesskattebelopp som betalas för förvärvade varor eller tjänster i det EU-land där dessa transaktioner utförs. Denna ingående mervärdesskatt får dras av från den mervärdesskatt som ska betalas för beskattningsbara transaktioner, t.ex. inhemska tillhandahållanden av varor eller tjänster. Det finns i allmänhet ingen rätt till avdrag i händelse av en skattebefriad ekonomisk verksamhet, eller om den beskattningsbara personen är berättigad till en särskild ordning. I vissa fall kan avdrag begränsas eller justeras.

I direktivet fastställs skyldigheterna för beskattningsbara och vissa icke beskattningsbara personer. I allmänhet ska mervärdesskatt betalas av varje person som gör ett beskattningsbart tillhandahållande av varor eller tjänster. Till undantagen räknas särskilda transaktioner där det är kunden som betalar mervärdesskatt, t.ex. leveranser av naturgas, och transaktioner där EU-landet kan välja att ålägga kunden att betala mervärdesskatt, som i fallet med vissa bedrägerikänsliga tillhandahållanden som utsläppsrätter (fram till den 31 december 2018).

I direktivet föreskrivs avvikelser som EU-länder får göra från normala mervärdesskatteregler, t.ex. för att förhindra vissa typer av skatteflykt. Det finns även särskilda ordningar för mervärdesskatt utformade för att minska pappersarbetet, t.ex. för småföretag och jordbrukare.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Från och med den 1 januari 2007.

Se mer information om mervärdesskatt på Europeiska kommissionens webbplats.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2006/112/EG

1.1.2007

1.1.2008

EUT L 347, 11.12.2006, s. 1–118

Fortlöpande korrigeringar och ändringar av direktiv 2006/112/EG har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har enbart informationsvärde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets direktiv 2009/132/EG av den 19 oktober 2009 om tillämpningsområdet för artikel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor (EUT L 292, 10.11.2009, s. 5–30)

Rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EUT L 44, 20.2.2008, s. 23–28)

Rådets direktiv 2007/74/EG av den 20 december 2007 om undantag från mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande från tredjeländer (EUT L 346, 29.12.2007, s. 6–12)

Rådets direktiv 2006/79/EG av den 5 oktober 2006 om befrielse från införselskatter på varor i småförsändelser av icke-kommersiell karaktär från tredjeländer (kodifierad version) (EUT L 286, 17.10.2006, s. 15–18)

Rådets förordning (EG) 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92 (EUT L 264, 15.10.2003, s. 1–11)

Senast ändrat 15.10.2015

Top