Help Print this page 
Title and reference
Beskattning av inkomster från sparande

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Beskattning av inkomster från sparande

Europeiska unionen (EU) avser att möjliggöra att de ränteinkomster från sparande som uppstår i ett EU-land för fysiska personer med skatterättslig hemvist i ett annat EU-land faktiskt beskattas i enlighet med lagstiftningen i det senare landet.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar.

SAMMANFATTNING

Inom ramen för det skattepaket som syftar till att bekämpa skadlig skattekonkurrens, antog EU 2003 ett direktiv för att minska de snedvridningar som förekommer vid den faktiska beskattningen av inkomster från sparande i form av räntebetalningar.

Direktivet syftar till att göra det möjligt att faktiskt beskatta denna ränta som betalas i ett medlemsland till fysiska personer med hemvist i ett annat land (faktiska betalningsmottagare), i enlighet med lagstiftningen i landet.

Omfattning

Direktivet omfattar beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar för fordringar, med undantag för bland annat de frågor som rör beskattning av pensions- och försäkringsförmåner. Territoriellt sett är direktivet tillämpligt på räntor som betalas ut av ett betalningsombud, d.v.s. en ekonomisk aktör (till exempel ett finansinstitut, en bank eller en investeringsfond) som betalar ränta eller säkerställer betalningen av den till faktiska betalningsmottagare, som är etablerat inom EU:s territorium. Varje sådant subjekt som är etablerat i ett EU-land till vilket ränta har betalats eller säkrats till förmån för den faktiska betalningsmottagaren anses som ett betalningsombud i direktivets mening. På detta sätt blir betalningsombudet den sista länken i kedjan av mellanhänder som betalar ränta direkt till den faktiska betalningsmottagaren.

DET ALLMÄNNA SYSTEMET: INFORMATIONSUTBYTE

Betalningsombudets lämnande av uppgifter

När den faktiska betalningsmottagaren har hemvist i ett annat EU-land än det där betalningsombudet är etablerat föreskrivs det i direktivet att betalningsombudet till den behöriga myndigheten i det EU-land där ombudet är etablerat ska lämna en minsta mängd uppgifter, t.ex. om den faktiska betalningsmottagarens identitet och hemvist, betalningsombudets namn och adress, den faktiska betalningsmottagarens kontonummer eller, om sådant saknas, den räntebärande fordrans identifieringsnummer samt uppgifter om räntebetalningen.

De uppgifter som betalningsombudet ska överlämna ska åtminstone innehålla en uppdelning av typerna av räntorna i vissa i direktivet särskilt definierade kategorier. EU-länderna får dock begränsa de uppgifter som betalningsombudet ska lämna om räntebetalningar, till exempel till det totala beloppet på räntan eller inkomsten.

Automatiskt informationsutbyte

I direktivet föreskrivs det att den behöriga myndigheten i betalningsombudets EU-land minst en gång om året ska vidarebefordra de uppgifter som avses ovan till den behöriga myndigheten i det EU-land där den faktiska betalningsmottagaren har sin hemvist. Detta meddelande måste inträffa inom de sex månaderna efter utgången av beskattningsåret i betalningsombudets medlemsland.

DE NYA REGLERNA SOM GÄLLER FR.O.M. 1.1.2016

Det har framgått att vissa finansiella instrument som motsvarar räntebärande värdepapper och vissa indirekta metoder för innehav av dessa värdepapper inte omfattades av direktiv 2003/48/EG. Därför har ett nytt direktiv antagits, direktiv 2014/48/EU, som ska ha införlivats i EU-länderna senast 1.1.2016 för att åtgärda situationen.

Syftet med direktivet är att:

  • förbättra de befintliga reglerna för utbyte av information om inkomster av besparingar, i syfte att EU-länderna bättre ska kunna bekämpa bedrägerier och skatteflykt,
  • främja ett transparent arbetssätt som bygger på skyldigheten till kundkontroll, som förhindrar att fysiska personer kringgår direktivet genom att använda sig av ett subjekt (till exempel en stiftelse) eller en konstruktion (till exempel en trust) som träder emellan och som har sitt hemvist i ett land utanför EU som inte säkerställer faktisk beskattning av detta juridiska subjekt/konstruktion på hela dess inkomst från finansiella produkter som omfattas av direktivet,
  • förbättra de regler som syftar till att hindra fysiska personer från att kringgå direktivet genom att använda sig av ett juridiskt subjekt (en stiftelse) eller en juridisk konstruktion (en trust) som har sitt hemvist i ett EU-land; dessa regler medför att detta juridiska subjekt eller konstruktion måste lämna anmälan,
  • utöka direktivets omfattning så att det innefattar finansiella produkter som innehar egenskaper som liknar fordringar (till exempel värdepapper med en fast/garanterad avkastningsgrad och vissa livförsäkringsprodukter) men som inte är juridiskt klassificerade som sådana,
  • ta hänsyn till alla inkomster från investeringsfonder som mottas inom och utanför EU utöver inkomst från företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper som är auktoriserade i enlighet med direktiv 85/611/EEG (UCITS), som redan innefattas i det nuvarande direktivet.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2003/48/EG

16.7.2003

31.12.2003

EUT L 157, 26.6.2003, s. 38-48

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2014/48/EU

15.4.2014

1.1.2016

EUT L 111, 15.04.2014, s. 50-78

Ändringar och fortlöpande korrigeringar till rådets direktiv 2003/48/EG har integrerats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast ett informationsvärde.

Senast ändrat den 25.01.2015

Top