Help Print this page 
Title and reference
Rådets resolution om den nya växelkursmekanismen (1997)

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html ES html DA html DE html EL html EN html FR html IT html NL html PT html FI html SV
Multilingual display
Text

Rådets resolution om den nya växelkursmekanismen (1997)

Resolutionen syftar till att införa ett lämpligt växelkurssystem som garanterar penningpolitisk stabilitet och solidaritet mellan euron och de nationella valutorna i de länder som till att börja med står utanför euroområdet.

RÄTTSAKT

Europeiska rådets resolution om införande av en växelkursmekanism i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (Amsterdam den 16 juni 1997) [Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 236 av den 2.8.1997].

SAMMANFATTNING

Europeiska rådet har beslutat att Europeiska monetära systemet (EMS) ska ersättas med växelkursmekanismen när den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) börjar.

Genom växelkursmekanismen knyts valutorna i medlemsstaterna utanför euroområdet till euron. Euron kommer att utgöra centrum för den nya mekanismen, som kommer att fungera så som angivits i ett avtal mellan Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som står utanför euroområdet.

För att den inre marknaden ska fungera smidigt krävs en varaktig växelkursstabilitet, vilken i sin tur grundar sig på en varaktig konvergens för fundamentala ekonomiska faktorer. I tredje etappen av EMU måste därför samtliga medlemsstater föra en disciplinerad och ansvarsfull finans- och strukturpolitik som är inriktad på prisstabilitet. Dessutom måste varje medlemsstat i valutapolitikfrågor agera utifrån ett gemenskapsintresse.

Växelkursmekanismen

  • kommer att främja konvergens och därigenom stödja de medlemsstater som står utanför euroområdet i deras ansträngningar att införa euron,
  • kommer att skydda både dessa medlemsstater och de medlemsstater som inför euron från obefogad press på valutamarknaderna.

Växelkursmekanismen kommer inte att påverka Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas huvudmålsättning att upprätthålla prisstabiliteten.

Medlemsstaterna utanför euroområdet bestämmer själva om de vill delta i växelkursmekanismen eller inte. Medlemsstater som inte deltar i växelkursmekanismen från början får gå med vid en senare tidpunkt.

Man kommer att fastställa en centralkurs mot euron för valutan i varje medlemsstat som står utanför euroområdet men som deltar i växelkursmekanismen. Det kommer att finnas ett normalt fluktuationsband på plus/minus 15 procent runt centralkurserna. Interventioner vid bandgränserna kommer att ske automatiskt och i obegränsad omfattning, med tillgång till ultrakorta krediter.

Flexibel användning av räntorna kommer att vara ett viktigt inslag i mekanismen, och samordnade interventioner kommer att kunna genomföras innanför bandgränserna.

Beslut om centralkurser och det normala fluktuationsbandet fattas genom ömsesidig överenskommelse mellan euroländernas ministrar, ECB samt ministrar och centralbankschefer i de medlemsstater som står utanför euroområdet men som deltar i den nya mekanismen. Besluten fattas i ett gemensamt förfarande där kommissionen deltar och där man först konsulterat Ekonomiska och finansiella kommittén (es de en fr).

Alla parter i den ömsesidiga överenskommelsen har rätt att inleda ett konfidentiellt förfarande för att ompröva centralkurserna.

Om berörda medlemsstater som står utanför euroområdet så begär kan man från fall till fall avtala om formella snävare fluktuationsband än standardbandet, och som i princip stöttas av automatisk intervention och finansiering. Sådana beslut fattas av euroländernas ministrar, ECB samt ministern och centralbankschefen i den berörda medlemsstat som står utanför euroområdet men deltar i mekanismen. Besluten fattas i ett gemensamt förfarande där kommissionen deltar och där man först konsulterat Ekonomiska och finansiella kommittén.

Standardbandet eller det snävare bandet påverkar inte konvergenskriteriet för växelkursen enligt artikel 121.1 tredje strecksatsen i fördraget.

Detaljerna i mekanismen för ultrakorta krediter fastställs i avtalet mellan ECB och de nationella centralbankerna, i huvudsak på grundval av de nuvarande arrangemangen.

Senast ändrat den 21.06.2006

Top