E-förvaltning

eEurope 2005 För att kunna utnyttja e-förvaltningens alla möjligheter är det nödvändigt att identifiera hindren för framväxten av ett Internetutbud av offentliga tjänster i medlemsstaterna, samt föreslå åtgärder för att påskynda utvecklingen av e-förvaltning. Det är syftet med kommissionens meddelande som presenteras här.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 26 september 2003 "E-förvaltningens roll i Europas framtid" [KOM(2003) 567 slutlig - inte offentliggjord i Officiella tidningen].

SAMMANFATTNING

E-förvaltning * definieras som användning av informations- och kommunikationsteknik * i offentlig förvaltning i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen. Syftet är att förbättra de offentliga tjänsterna och stärka de demokratiska processerna och stödet för den offentliga politiken.

NUVARANDE SITUATION

Framsteg med att koppla upp förvaltningarna har gjorts i alla medlemsstater. I genomsnitt har tillgängligheten ökat från 45 % till 65 % mellan oktober 2001 och oktober 2002.

I fråga om tjänster till medborgarna har det redan visat sig att e-förvaltning ger fördelar för medborgarnas tillvaro. Tack vare e-förvaltning är det inte bara lättare att få information från myndigheterna, utan även kontakterna med dem underlättas genom att väntetiderna blir kortare. Dessutom skapas en direkt kommunikation mellan medborgarna och beslutsfattarna. Genom elektroniska forum, virtuella diskussionsrum och elektronisk röstning kan medborgarna ställa direkta frågor till beslutsfattare och ge uttryck för sina synpunkter på politiken. Internetportaler med gemensamma webbplatser * blir gradvis alltmera normen för tjänster till medborgarna.

I fråga om tjänster till företagen medför förbättringen av elektroniska offentliga tjänster en produktivitets- och konkurrensvinst. Denna vinst uppstår i samband med att både myndigheternas och företagens transaktionskostnader (tid, arbete) minskar. Som exempel kan nämnas att den elektroniska hanteringen av tullar och moms samt elektronisk skattedeklaration kan påskynda förfarandena, samtidigt som kvaliteten förbättras. Förfiningen av nättjänster när det gäller interaktion och transaktionsutbud har gått längre för företagen än för medborgarna.

I fråga om tjänster mellan förvaltningar är det tack vare e-förvaltningen möjligt att öka samarbetet mellan nationella, regionala och lokala förvaltningar och mellan gemenskapens institutioner. De regionala och lokala förvaltningarna ligger ofta långt fram när det gäller e-förvaltning. För strukturfonderna har utvecklingen av e-förvaltning på regional och lokal nivå kommit att bli en prioritet och den svarar för omkring 30 % av utgifterna för informationssamhället i mål 1-områdena och 20 % i mål 2-områdena.

HINDER MOT FULLSKALIGT GENOMFÖRANDE AV E-FÖRVALTNING: PRIORITERADE FRÅGOR

Kommissionen har identifierat ett antal prioriterade frågor som ska följas upp särskilt för att avlägsna sådana faktorer som hindrar ett fullskaligt genomförande av e-förvaltning.

Tillgång för alla

Att garantera att alla får tillgång till nättjänster är en nödvändig förutsättning för ett fullskaligt genomförande av e-förvaltning. Frågan är särskilt viktig eftersom risken för en IT-klyfta, som beror på ojämn tillgång till information och informationsteknik, är högst påtaglig. Ur detta perspektiv är det oerhört viktigt med utbildning och fortbildning för att få nödvändiga datakunskaper för att kunna utnyttja alla fördelar som e-förvaltningen erbjuder. I programmet eLearning är för övrigt datautbildning en av de viktigaste frågorna. Om tjänsterna ska kunna bli mer tillgängliga måste också systemet med flera plattformar förbättras (tillträde till tjänster på olika vägar: PC, digital television, mobila terminaler, tillgång till Internet på offentliga platser etc.).

Användarnas tillit och förtroende

Offentliga tjänster i form av e-förvaltning kan endast erbjudas i en miljö som garanterar säker tillgång för användarna. Det är av yttersta vikt att man värnar om skyddet för personuppgifter, säkra digitala transaktioner och säker digital kommunikation. För det ändamålet bör man, framför allt genom lämpliga gemenskapsprogram, främja användning av sådan teknik inom e-förvaltningen som skyddar privatlivet. I ett mer allmänt perspektiv utgör nätverks- och informationssäkerhet, kampen mot databrottslighet (es de en fr) och driftssäkerhet grundförutsättningar för ett varaktigt informationssamhälle och följaktligen kärnfrågor i EU-politiken.

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling är ett område där betydande vinster kan göras genom användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT). De traditionella förfarandena vid offentlig upphandling är komplexa, tidsödande och resurskrävande. Användningen av IKT i offentlig upphandling kan höja effektiviteten, förbättra kvaliteten och ge valuta för pengarna i den offentliga upphandlingen. Frånvaron av tydliga EU-regler har hittills varit ett hinder för spridning av elektronisk offentlig upphandling i Europa. Antagandet av det nya lagstiftningspaketet för offentlig upphandling, som innehåller särskilda bestämmelser om elektronisk upphandling, bör bli en vändpunkt när det gäller spridningen av elektronisk offentlig upphandling i Europa.

Alleuropeiska tjänster

Alleuropeiska tjänster är viktiga redskap för att gynna rörligheten på den inre marknaden och det europeiska medborgarskapet. Vissa alleuropeiska tjänster är redan på plats. Som exempel kan nämnas EURES, en europeisk portal för rörlighet i arbetslivet, och PLOTEUS, en portal om utbildningsmöjligheter i Europa. Tillhandahållandet av gemensamma alleuropeiska tjänster kan emellertid vara en känslig fråga. Ett problem kan vara att när en tjänst har utvecklats från en enda medlemsstats perspektiv och med detta lands traditioner (t.ex. språk), kan innehållet bli svårtillgängligt för medborgare och företag i andra medlemsstater. Det är också viktigt att de alleuropeiska tjänsterna tar hänsyn till behoven hos medborgarna i de olika medlemsstaterna. Lika viktigt är att samarbetet verkligen fungerar mellan medlemsstaternas förvaltningar och att det finns infrastrukturer för driftskompatibilitet.

Driftskompatibilitet

Driftskompatibilitet är det medel med vilket system, information och arbetsmetoder sammankopplas. Genom att informationssystemen är driftskompatibla går det att integrera tillhandahållandet av tjänster via en och samma webbplats *, oavsett antalet system eller förvaltningar som deltar. Men driftskompatibilitet är inte bara en teknisk fråga om att koppla ihop datanät - det berör också organisatoriska frågor, t.ex. behovet av interaktion med samarbetsparter som kan ha olika intern organisation och drift. För att alleuropeiska e-förvaltningstjänster ska komma till stånd krävs överenskommelser om gemensamma standarder och specifikationer. De flesta medlemsstater har redan börjat anta nationella ramar för driftskompatibel e-förvaltning. Detta kompletteras på gemenskapsnivå med inrättandet av den europeiska kompatibilitetsramen.

Fortsatt utveckling

De prioriteringar som har nämnts ovan är de som kommissionen kommer att satsa på i den fortsatta utvecklingen av e-förvaltning. Dessa åtgärder måste emellertid kompletteras med mer övergripande åtgärder.

ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER

Förstärkt utbyte av goda metoder

Bästa metoder omfattar områden som teknik, organisation och utbildning. För att uppnå goda metoder krävs ett långsiktigt åtagande av alla involverade nyckelaktörer. Erfarenhetsutbyte och återanvändning av bästa metoder kan ge stora kostnadsbesparingar när de får bred spridning. Det förbereder också för framtida driftskompatibilitet och interaktion mellan förvaltningarna.

Öka investeringarnas inflytande

Det finns ett antal europeiska initiativ och program som kan ta upp e-förvaltning. Dessa omfattar delar av sjätte ramprogrammet för forskning, eTEN (es de en fr)- och IDA-programmen och investeringar som görs i regionala prioriteringar genom strukturfonderna. Kommissionen anser att dessa investeringar är små i jämförelse med de totala investeringar som borde göras i EU.

De årliga utgifterna för informations- och kommunikationsteknik i den offentliga förvaltningen är i storleksordningen 30 miljarder euro, av vilka en ökande andel (för närvarande omkring 5 miljarder euro) går till e-förvaltning. Kommissionen kan också konstatera att dessa utgifter borde åtföljas av mycket större investeringar i organisation och personalutveckling. Den totala nödvändiga investeringen borde därmed uppgå till åtskilliga tiotals miljarder euro per år. Syftet med stödet på EU-nivå bör därför vara att få största möjliga effekt för att få till stånd de mycket större investeringar som görs på medlemsstatsnivå.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen av den 25 april 2006 "Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010: Ett snabbare införande av e-förvaltning i Europa till nytta för alla" [KOM(2006) 173 slutlig - Inte offentliggjord i Officiella tidningen].

Syftet med den här handlingsplanen, som antogs 2006, är att förbättra de offentliga tjänsternas effektivitet, modernisera dem och bättre tillgodose medborgarnas behov. Det föreslås en rad prioriteringar liksom en plan för att skynda på e-förvaltningens spridning i Europa.

Följande fem prioriterade områden anges:

• Tillgång för alla.
• Ökad effektivitet.
• E-förvaltningstjänster med stor genomslagskraft.
• Skapande av grundförutsättningar.
• Ökad delaktighet i det demokratiska beslutsfattandet.

Oberoende rapport av den 27 juni 2005, "eGovernment in the Member States of the European Union" (GOPA-Cartermill).

Rapporten [EN] utgörs av en sammanställning av faktablad för de olika länderna, som utarbetats av "eGovernment Observatory". I faktabladen presenteras för var och en av medlemsstaterna situation och framsteg när det gäller e-förvaltning.

Den femte årliga studien av e-förvaltning

Enligt en studie som gjordes på kommissionens vägnar under 2005 finns numera mer än 90 % av de offentliga tjänsterna på Internet, och 40 % av de offentliga bastjänsterna är helt och hållet interaktiva. Studien visar också vilka avsevärda framsteg som har gjorts i hela Europeiska unionen när det gäller att utarbeta och öppna de offentliga nättjänsterna. Vidare har skillnaden mellan de nya medlemsstaterna och EU-15 minskat avsevärt när det gäller tillhandahållandet av tjänster och skillnaden kan snabbt vara utplånad. Den utmaning vi står inför just nu är att se till att e-förvaltningstjänsterna används i så stor utsträckning och så ofta som möjligt, så att man därigenom kan förenkla arbetet för företagen och medborgarna.

Den fjärde årliga studien av e-förvaltning

En omfattande undersökning som offentliggjordes i januari 2004 visar att företag och medborgare ger högst betyg åt offentliga myndigheter som utnyttjar IKT för att tillhandahålla nya tjänster i kombination med en omorganisation av arbetet.

Denna storskaliga undersökning har finansierats inom ramen för utvärderingen av handlingsplanen eEurope och har genomförts i EU:s samtliga medlemsstater utifrån en gemensam lista över tjugo offentliga bastjänster som enligt handlingsplanen bör vara tillgängliga på Internet. Undersökningen omfattar 29 fördjupade fallstudier av "bästa metoder". Bland dessa kan nämnas de stora besparingar som Finland och Storbritannien har gjort när det gäller registreringen för högre utbildning.

Enligt kommissionen kan de bästa resultaten förklaras med att en omorganisation och användning av IKT i de offentliga förvaltningarna gör det möjligt att sänka kostnaderna, öka produktiviteten samt skapa ökad flexibilitet och enklare organisatoriska strukturer. För allmänheten och företagen ger det praktiska fördelar i form av färre myndighetsbesök samt snabbare, billigare, tillgängligare och effektivare tjänster, men också färre fel, mer lättanvända system samt en bättre användarkontroll.

See also

Mer information finns på

• kommissionens webbplats eGovernment [EN] som handlar om informationssamhället,
• webbplatsen för eGovernment Observatory [EN].

Senast ändrat den 28.10.2007