Help Print this page 
Title and reference
Arbetsordning för Europeiska unionens råd

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html ES html CS html DA html DE html EL html EN html FR html IT html HU html NL html PL html PT html RO html FI html SV
Multilingual display
Text

Arbetsordning för Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd är den institution där EU:s medlemsstater möts. Varje medlemsstat representeras av en företrädare på ministernivå. Rådet, tillsammans med Europaparlamentet, antar regelbundet lagstiftningsakter samt samordnar inom olika politikområden. Rådet består av olika konstellationer, och konstellationerna beror på vilken fråga som diskuteras.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande av rådets arbetsordning [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

I denna arbetsordning fastställs hur Europeiska unionens råd (rådet) ska fungera och organiseras. Enligt artikel 240.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har rådet rätt att anta sin egen arbetsordning.

Rådskonstellationerna

Rådet sammanträder i olika konstellationer beroende på vilket område som berörs. Konstellationerna är sammansatta av en representant per medlemsstat på ministernivå med befogenhet att binda sin regering. Förteckningen över andra konstellationer än allmänna frågor och yttre förbindelser fastställs i ett beslut av Europeiska rådet. I väntan på beslutet fastställer rådet (allmänna frågor) i sitt beslut 2009/878/EU en förteckning över följande tio konstellationer:

  • Allmänna frågor och yttre förbindelser;
  • Utrikes frågor;
  • Ekonomiska och finansiella frågor (inklusive budgeten);
  • Rättsliga och inrikes frågor (inklusive civilskydd);
  • Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor;
  • Konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor;
  • Transport, telekommunikation och energi;
  • Jordbruk och fiske;
  • Miljö;
  • Utbildning, ungdom, kultur och idrott (inklusive audiovisuella tjänster).

Det åligger varje medlemsstat att avgöra på vilket sätt den ska företrädas i rådet. Flera ministrar får delta som fullvärdiga medlemmar i samma rådskonstellation.

Rådet (allmänna frågor)

Den huvudsakliga uppgiften för rådet (allmänna frågor) är att biträda alla EU:s medlemsländers utrikesministrar. Det träffas en gång i månaden och ska:

  • se till arbetet i rådets olika konstellationer är konsekvent och att det samordnas, och
  • förbereda och följa upp Europeiska rådets möten.

Rådet (allmänna frågor) fastställer även den fleråriga budgetramen för EU (EU-budgeten som sträcker sig över sju år och som fastslår finansieringen för alla program och verksamheter). Det övervakar även EU:s utvidgningsprocess och anslutningsförhandlingar samt bemöter frågor relaterade till EU:s institutionella struktur.

Övriga konstellationer ska förelägga sina frågor till Europeiska rådet till rådet (allmänna frågor) senast två veckor före mötet för det sistnämnda.

Rådet (utrikes frågor)

Rådet (utrikes frågor) ansvarar för:

  • den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP);
  • den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP);
  • den gemensamma handelspolitiken, och
  • utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd

Unionens höga representant för utrikes frågor och utrikespolitik är ordförande för rådet (allmänna frågor). För övriga rådsmöten fungerar utrikesministern i det land som har det roterande EU-ordförandeskapet som ordförande.

Ordförandeskapet ska utgöra en drivande kraft i utvecklingen av rådets arbete och måste utarbeta ett utkast till program för rådets verksamhet. Utkastet ska därefter godkännas av rådet (allmänna frågor). Ordförandeskapet ska också utarbeta en preliminär dagordning för de möten som ska hållas under dess ordförandeperiod.

Ordförandeskapet ser till att denna interna arbetsordning tillämpas och att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt. Ordförandeskapet får även företräda rådet i Europaparlamentet.

Coreper, kommittéer och arbetsgrupper

Coreper består av ständiga representanter från varje medlemsstat (Coreper 2) eller deras ställföreträdare (Coreper). Kommittén har till uppgift att förbereda rådets mötesarbete och utföra de uppdrag som rådet ger den. Ordförande i Coreper är företrädaren för den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet. Kommittén ansvarar för att samordna EU:s politik och åtgärder enligt följande:

  • Principerna om lagenlighet, subsidiaritet och proportionalitet samt om motivering av rättsakterna;
  • Reglerna om befogenheterna för unionens institutioner och organ;
  • Budgetbestämmelserna;
  • Regler om förfaranden, öppenhet och redaktionell kvalitet.

Ständiga representanternas kommitté (Coreper):

  • Coreper ska i förväg behandla alla punkter på dagordningen för rådets möten och sträva efter att på sin nivå nå enighet om lösningar som sedan ska föreläggas rådet för antagande. Om enighet nås ska punkter som kan godkännas av rådet utan överläggning uppföras i del A på dagordningen;
  • Coreper får inrätta kommittéer eller arbetsgrupper för att utföra förberedande uppgifter eller undersökningar.

Generalsekretariatet

Generalsekretariatet ska vara knutet till organiseringen, samordningen och kontrollen av rådets arbete och sörja för konsekvensen i detta. Det ska också vara knutet till genomförandet av rådets verksamhetsprogram. En generalsekreterare, som utses av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet, ansvarar för sekretariatet. Generalsekreteraren arbetar dessutom med utkastet till beräkning av rådets utgifter samt med förvaltningen av rådets anslag.

Rådets arbetssätt

Rådet ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Sammanträdesdatumen meddelas av ordförandeskapet sju månader innan det inleds. Rådet har sitt säte i Bryssel, men sammanträder i Luxemburg i april, juni och oktober. Sammanträdena kan hållas på annan ort efter ett enhälligt beslut av rådet eller Coreper.

Ordföranden ska fastställa en preliminär dagordning för varje sammanträde. Den slutgiltiga dagordningen ska antas av rådet i början av varje sammanträde. Dagordningen är uppdelad i två delar: överläggning av lagstiftningsakter och icke lagstiftande verksamhet. Dagordningen är också uppdelad i en del A och en del B. Del A omfattar de punkter som kan godkännas av rådet utan överläggning.

Innan rådet går till omröstning ska beslutsförheten kontrolleras. Beslutsförhet föreligger om en majoritet av medlemmarna är samlad. Rådet röstar på ordförandens initiativ. Ordföranden ska vidare inleda ett omröstningsförfarande på initiativ av en rådsmedlem eller en ledamot av kommissionen, förutsatt att en majoritet av rådsmedlemmarna uttalar sig för detta.

Till och med den 31 oktober 2014 ska det, när rådet ska fatta ett beslut som kräver kvalificerad majoritet, och om en rådsmedlem begär detta, kontrolleras att de medlemsstater som utgör denna majoritet motsvarar minst 62 % av Europeiska unionens totalbefolkning.

I brådskande fall kan rådets rättsakter antas genom en skriftlig omröstning. Beslut om att använda sig av detta förfarande fattas då enhälligt av rådet eller Coreper. Ordföranden kan också föreslå detta, och om alla rådsmedlemmar samtycker.

Offentlig insyn i rådets arbete, offentliggörande och anmälan av rättsakterna

Om rådet behandlar rättsakter är debatterna offentliga och därför skiljer man mellan en lagstiftande och en icke lagstiftande del på dagordningen. När det gäller delen Lagstiftningsöverläggningar ska rådets överläggningar öppnas för allmänheten genom att de sänds ut offentligt genom audiovisuella medier.

Rådet håller också offentliga debatter i vissa typer av överläggningar som:

  • riktlinjedebatt om rådets verksamhetsprogram;
  • riktlinjedebatter som hålls av rådets övriga konstellationer om deras prioriteringar;
  • kommissionens presentation av sitt femårsprogram, sitt årliga program och sin årliga politiska strategi;
  • debatter om frågor som rör EU:s eller EU-medborgarnas intressen, om rådet eller Coreper antar ett beslut med kvalificerad majoritet;
  • vissa icke-lagstiftningsförslag som ordförandeskapet anses tillräckligt viktiga, under förutsättning att rådet och Coreper är överens.

När rådet antar icke-lagstiftningsakter ska omröstningsresultat och röstmotiveringar från rådsmedlemmarna offentliggöras.

De rättsakter som rådet antar och internationella avtal som unionen ingår ska offentliggöras i den officiella tidningen. För övriga typer av akter beslutar rådet eller Coreper om de ska offentliggöras.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut 2009/937/EU

1.12.2009

-

EUT L 325, 11.12.2009

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut 2010/594/EU

16.9.2010

-

EUT L 263, 6.10.2010

Beslut 2010/795/EU

23.12.2010

-

EUT L 338, 22.12.2010

Beslut 2011/900/EU

31.12.2011

-

EUT L 346, 30.12.2011

Beslut 2013/746/EU

12.12.2013

-

EUT L 333, 12.12.2013

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter [EUT L 274, 15.10.2013].

För att man ska kunna utveckla rådets verksamhet på alla områden som kräver hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör ett övergripande säkerhetssystem för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattar rådet, dess generalsekretariat och medlemsstaterna inrättas. Detta beslut bör gälla där rådet, dess förberedande organ och rådets generalsekretariat hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

Senast ändrat den 20.06.2014

Top