Unilaterala rättsakter

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Artikel 289 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

VILKET SYFTE HAR ARTIKLARNA 288 OCH 289 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT (EUF-FÖRDRAGET)?

Artiklarna redogör för EU:s viktigaste unilaterala rättsakter (artikel 288), särskilt sådana som är lagstiftningsakter (artikel 289).

VIKTIGA PUNKTER

Vad är unilaterala rättsakter?

• Bland EU:s rättskällor är unilaterala rättsakter den del av EU:s sekundärlagstiftning som inte är konventioner eller avtal.
• Det antas ensidigt av EU-institutionerna i enlighet med grundfördragen.

Vilka olika typer av unilaterala rättsakter finns det?

• Unilaterala rättsakter är främst följande rättsakter, som anges i artikel 288 i EUF-fördraget:
  • Förordningar, direktiv och beslut, som enligt artikel 289 är lagstiftningsakter. De antas genom lagstiftningsförfarandet och är bindande, men deras räckvidd och bindande verkan skiljer sig åt.
  • Yttranden och rekommendationer, som inte är lagstiftningsakter. De medför inga rättigheter eller skyldigheter för dem som de riktar sig till, men de kan ge vägledning om tolkningen och innehållet i EU-lagstiftningen.
• Andra icke-bindande unilaterala rättsakter av mer politisk karaktär kallas för atypiska rättsakter – inte för att de är ovanliga, utan för att de inte räknas upp i artikel 288. Till dessa hör resolutioner, slutsatser, meddelanden, grönböcker och vitböcker. De anges i andra artiklar i EU-fördragen eller har uppstått genom EU-institutionernas praxis.

De unilaterala rättsakternas rättsliga status

• Det står EU-institutionerna fritt att välja den rättsakt som de anser passar bäst för att genomföra sin politik.
• Men eftersom EU bara har de befogenheter som den tilldelats genom fördragen, måste varje rättsakt hänvisa till den rättsliga grund i EUF-fördraget som motsvarar det område där EU-institutionerna vidtar åtgärder.
• Vidare måste rättsakterna hänvisa till de instrument som ger befogenhet att anta dem (i beaktandeled som inleds med orden ”med beaktande av”) och motiveras med skäl.
• Rättsakterna måste offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. De kan träda i kraft samma dag som de offentliggörs, om inte annat anges i rättsakten (vilket ofta är fallet).
• Deras laglighet kan prövas vid EU-domstolen.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• EU-lagstiftning (Europeiska e-juridikportalen).

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Del sex – Institutionella och finansiella bestämmelser – Institutionella bestämmelser – Kapitel 2 – Unionens rättsakter, förfarande för antagande och andra bestämmelser – Avsnitt 1 – Unionens rättsakter – Artikel 288 (f.d. artikel 249 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 171).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Del sex – Institutionella och finansiella bestämmelser – Institutionella bestämmelser – Kapitel 2 – Unionens rättsakter, förfarande för antagande och andra bestämmelser – Avsnitt 1 – Unionens rättsakter – Artikel 289 (EUT C 202, 7.6.2016, s. 172).

Senast ändrat 21.03.2018