Årsrapport om de mänskliga rättigheterna 2006

Europeiska unionens åttonde årsrapport om de mänskliga rättigheterna täcker perioden juli 2005 till juni 2006. Den redogör översiktligt för vilka människorättsfrågor som EU tagit upp i länder utanför EU och de insatser som gjorts på multilateral nivå samt inom vissa viktiga ämnesområden. Liksom tidigare år ligger tonvikten både på de yttre förbindelserna och på situationen innanför EU:s gränser.

RÄTTSAKT

EU:s årsrapport 2006 om de mänskliga rättigheterna. Coreper / Europeiska unionens råd - den 12 oktober 2006.

SAMMANFATTNING

I en del av rapporten beskrivs Europaparlamentets arbete för de mänskliga rättigheterna. Utfrågningarna på detta område har tonvikten på Israel och Egypten, Euromed-området tio år efter Barcelonaförklaringen, Sydostasien, Nepal, kvinnomorden i Mexiko och Guatemala, EU:s riktlinjer mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, Etiopien - ett år efter valen - samt olika dialoger gällande mänskliga rättigheter mellan EU och länder utanför unionen. I december 2005 delade parlamentet ut sitt årliga människorättspris, Sacharovpriset för tankefrihet, till "Damerna i vitt" (Damas de Blanco) för deras arbete för politiska fångar på Kuba, till Hauwa Ibrahim för hennes arbete som försvarsadvokat för kvinnor och barn som står anklagade enligt sharialagarna i Nigeria samt till Reportrar utan gränser som ett erkännande av deras kamp för pressfriheten i världen.

Rapporten ses som ett sätt att utvärdera hur effektiv EU:s politik är på mänskorättsområdet och som ett medel att främja öppenhet och samarbete med civilsamhället.

Inom den aktuella perioden har prioritet getts åt olika verktyg som EU förfogar över för att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Det gäller framför allt integreringen av människorättsdimensionen i samtliga politikområden och insatser, men också på människorättsaspekterna i vissa viktiga tematiska frågor, t.ex. EU:s krishantering.

Initiativ som ska främja dialogen mellan kulturerna har satts igång som ett led i kampen mot terrorism och extremism. EU har återupprepat sitt motstånd mot dödsstraff genom att engagera sig i enskilda fall där folkrättens miniminormer inte respekteras och genom att intressera sig för länder som håller på att ändra sin inställning till dödsstraffet. EU gläder sig åt att Liberia, Mexiko och Filippinerna nu har avskaffat dödsstraffet och att 45 av de 46 medlemsstaterna i Europarådet har ratificerat protokoll nr 6 till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna gällande dödsstraffets avskaffande.

I syfte att samarbeta för ett totalt avskaffande av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning har EU tagit kontakter med vissa länder och uppmanat dem att ansluta sig till FN:s konvention mot tortyr (EN) (FR) och att samarbeta med de instanser som finns på detta område. EU gläder sig speciellt åt att det fakultativa protokollet avseende konventionen mot tortyr trädde i kraft den 22 juni 2006. Det kommer att skapa ett kompletterande system av nationella och internationella inspektionsbesök i fängelser och häkten. Den 27 juni 2005 antog EU förordningen om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Den förbjuder export och import av varor som endast används för att verkställa dödsstraff eller utföra tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

När det gäller EU internt har genom kommissionens meddelande av den 4 juli 2006 " Mot en strategi för barnets rättigheter (EN)" en helhetsmetod införts som aktivt ska försvara och skydda barnens rättigheter. Internationellt har EU räknat upp vissa prioriterade länder där utökande ansträngningar behövs i fråga om barn i väpnade konflikter och EU har understrukit att det är absolut nödvändig att den får större kapacitet att bemöta detta problem i samband med ESFP-insatser (europeisk säkerhets- och försvarspolitik). När det gäller människorättens förkämpar har EU startat världsomspännande kampanjer om yttrandefrihet och kvinnor som försvarar de mänskliga rättigheterna.

EU är fast besluten att motverka straffrihet och förebygga brott med internationell räckvidd och stöder en universell uppbackning av stadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Under hela rapportperioden har EU arbetat med länder utanför unionen för att sporra dem att ratificera och genomföra Romstadgan. Under 2005-2006 har Europeiska kommissionen förhandlat fram ett införande av ICC-klausuler i de handlingsplaner som etablerats i samband med den europeiska grannskapspolitiken med Jordanien, Moldavien och Ukraina. Bland milstolparna märks att domstolens första arresteringsorder började utfärdas i oktober 2005 samt att Thomas Lubanga, som anklagats för krigsförbrytelser, gripits och utlämnats av Kongo.

EU använder sig av uppvaktningar och deklarationer för att tydliggöra sina betänkligheter när det gäller mänskliga rättigheter. De används också för att ge positiva budskap. Under den aktuella perioden har EU välkomnat ett antal positiva förändringar, exempelvis valen i Afghanistan och kvinnornas deltagande där (18 september 2005), resolutionen om bildandet av Rådet för mänskliga rättigheter (16 mars 2006), avskaffandet av dödsstraffet i Filippinerna (26 juni 2006) och förlängningen av mandatet för FN:s människorättskommissaries kontor i Colombia (26 jun 2006).

Människorättsdialogen har fortsatt med Kina (en fortsatt utbredd användning av tortyr och dödsstraff, kränkningar av yttrandefriheten, framför allt via Internet, och respekten för minoriteters rättigheter, framför allt i Tibet och Xinjiang), med Iran och med vissa AVS-länder.

Internationellt har 2006 inneburit en ny era för FN:s arbete på mänskorättsområdet i och med bildandet av Rådet för mänskliga rättigheter den 26 mars. Under förhandlingarna har EU arbetat för att ett råd ska bildas som ger de mänskliga rättigheterna den viktiga roll som fastslås i FN:s stadga. EU har också noterat flera stora framgångar under FN:s generalförsamlings 60:e session där EU lade fram sex resolutioner gällande vissa länder, av vilka fem blev antagna (Burma/Myanmar, Kongo, Nordkorea, Uzbekistan och Turkmenistan).

EU samarbetar aktivt med Europarådet i specifika gemensamma projekt i de berörda länderna som finansieras av det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter. Det finns även gemensamma tematiska multilaterala program för exempelvis nationella minoriteter som romerna, eller kampen mot organiserad brottslighet och korruption. Dessutom har EU i OSSE:s permanenta råd (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) bl.a. väckt frågor kring brott mot de mänskliga rättigheterna i Vitryssland, Turkmenistan och Uzbekistan, dödsstraffet i USA, valen i Kirgizistan, Azerbajdzjan och Kazakstan samt Rysslands nya lag om ideella organisationer.

Vissa länder har under perioden 2005-2006 varit föremål för särskild uppmärksamhet: EU fortsatte att arbeta för människorättssituation i Medelhavsområdet. Rumänien och Bulgarien har gjort betydande framsteg på detta område, även om det fortfarande återstår en del svaga punkter, bl.a. när det gäller kampen mot korruptionen. Vad gäller den palestinska myndigheten utgjordes den viktigaste tilldragselsen 2005 av Israels tillbakadragande från Gaza och vissa delar av norra Västbanken; interna sammandrabbningar har också skördat många offer och lett till att den palestinska myndigheten inte kunnat återställa rättsstatsprincipen i de palestinska territorierna. Liksom varje halvår har samtal ägt rum mellan EU och Ryssland om de mänskliga rättigheterna, där situationen fortfarande inger oro (särskilt i fråga om Tjetjenien, läget för icke-statliga organisationer och mediernas frihet). Slutligen har man nått en gemensam ståndpunkt år 2005 i fråga om hur man ska förebyggas, handskas med och lösa konflikter och en EU-strategi för Afrika har också antagits.

Senast ändrat den 21.12.2006