Samlat gårdsstöd

Genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 infördes ett nytt system med samlat gårdsstöd och stödet är inte längre knutet till produktionen (frikoppling). De flesta gemensamma organisationerna av marknaden gick över till det nya systemet under 2005 eller 2006 (förutom de nya medlemsstaterna). Existerande direktstöd får fortsätta till 2012 om vissa kriterier uppfylls (miljömässiga tvärvillkor), men stöden kommer att minskas successivt. För vissa grödor betalas ett extra stöd ut som kompensation för inkomstbortfall på grund av modulering och övergången till samlat gårdsstöd.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

De två grundpelarna i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) i juni 2003 är frikopplingen av direktstödet till producenterna (stöden är inte knutna till produktionen) och införandet av ett system med samlat gårdsstöd. Stöden inom den gemensamma jordbrukspolitiken är direktstöd och baseras på anläggningarnas yta, produktionen och antalet djur. Genom frikopplingen kommer stöden att betalas ut till producenterna helt oberoende av produktionstyp.

DIREKTSTÖD

Tvärvillkor

Jordbrukarna får direktstöd under förutsättning att de uppfyller de miljömässiga tvärvillkor som anges i förordningen, dvs. att de håller sin mark i gott skick och att de uppfyller gällande normer i fråga om folkhälsa, djur- och växtskydd samt miljö.

Om en jordbrukare genom försumlighet inte följer dessa regler kan direktstödet minskas med högst 5 %. Om reglerna åsidosätts medvetet minskas stödet med minst 20 % och jordbrukaren kan helt uteslutas från stödet. Denna minskning kan inte tillämpas på belopp under 100 euro per jordbrukare och kalenderår. Det kan också beslutas att minskningen inte ska tillämpas om åsidosättandet av reglerna anses vara obetydligt i ljuset av dess konsekvenser, omfattning och varaktighet.

De belopp som därigenom inte betalas ut ska gå tillbaka till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) som sedan 2007 ersätter Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Medlemsländerna får emellertid behålla 25 % av dessa belopp.

Kommissionen utarbetade 2007 en rapport om de miljömässiga tvärvillkoren (se rubriken ”Anknytande rättsakter”).

Nedtrappning, modulering och budgetdisciplin.

Under perioden 2005–2012 kommer direktstöden att successivt minska varje år: med -3 % år 2005, -4 % år 2006, och därefter med -5 % varje år, med undantag för stöden till jordbrukare i unionens yttersta randområden (esdeenfr) och öarna i Egeiska havet. De belopp som sparas in genom denna s.k. modulering ska fördelas mellan medlemsstaterna och användas för landsbygdsutvecklingsåtgärder via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Medlemsländerna får disponera minst 80 % av de belopp som genereras. De kan till och med få disponera upp till 90 % av beloppen i fråga för att därigenom kunna mildra effekterna av att stöden för råg avskaffas.

För att inte missgynna de små jordbrukarna kommer ett extra stöd att betalas ut.

Jordbruksrådgivning

Jordbrukarna kan utnyttja det system för jordbruksrådgivning som inrättats av medlemsstaterna. Syftet med systemet är att se till att reglerna och god jordbrukssed iakttas.

Det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS)

Varje medlemsstat ska införa ett integrerat administrations- och kontrollsystem som gör det möjligt att kontrollera de ansökningar om utbetalning som jordbrukarna lämnar in. Genom systemet kan medlemsstaterna kontrollera jordbruksskiftena, vilka jordbrukare som har rätt till stöd och stödansökningarna.

Utbetalningar

Stödet betalas ut som en klumpsumma, mellan den 1 december och den 30 juni året efter det att en ansökan lämnats in. Det kompletterande stödbeloppet betalas ut senast den 30 september året efter kalenderåret i fråga. När det gäller oljor och fetter kan kommissionen förlänga utbetalningsperioden och tillåta att förskott betalas ut. Jordbrukare som på ett konstlat sätt skapat förutsättningar för att få stöd kommer inte att få några stöd.

SAMLAT GÅRDSSTÖD

Det samlade gårdsstödet betalas ut till jordbrukarna oavsett vilken produktion de har. Stödordningen infördes för att säkra stabila inkomster för jordbrukarna och för att göra det europeiska jordbruket mer konkurrenskraftigt och mer hållbart.

Nationella tak

I följande tabell anges de nationella taken för det samlade gårdsstödet (i miljoner euro):

Medlemsstat	2006	2007	2008	2009	2010
Belgien	580	593	607	614	612
Danmark	1 015	1 021	1 027	1 030	1 030
Tyskland	5 647	5 696	5 744	5 770	5 774
Grekland	2 144	2 171	2 365	2 368	2 178
Spanien	4 635	4 650	4 031	4 839	4 840
Frankrike.	8 236	8 283	8 382	8 408	8 416
Irland	1 335	1 337	1 340	1 342	1 341
Italien	3 792	3 814	4 151	4 163	4 185
Luxemburg	37	37	37	37	37
Nederländerna	428	834	846	853	853
Österrike	633	737	743	746	745
Portugal	504	571	609	610	609
Finland	562	564	566	567	566
Sverige	671	755	760	763	763
Förenade kungariket	3 945	3 961	3 977	3 986	3 976

Medlemsstat	2006	2007	2008	2009	2010
Bulgarien	-	200	247	287	328
Tjeckien	294	378	470	560	645
Estland	27	40	51	61	71
Cypern	12	18	27	32	36
Lettland	44	61	76	90	104
Litauen	114	155	193	230	267
Ungern	446	540	678	807	934
Malta	1	2	3	3	4
Rumänien	-	442	532	623	712
Polen	980	1 264	1 579	1 877	2 162
Slovenien	44	59	74	88	102
Slovakien	127	161	202	240	277

(Taken har uppdaterats i enlighet med de senaste ändringarna).

Nationell reserv

Medlemsstaterna ska upprätta nationella reserver för att motverka att jordbruksmark läggs i träda och för att bevilja stöd till nya jordbrukare och till jordbrukare i specifika situationer.

Den nationella reserven ska utgöras av

• skillnaden mellan taket och summan av de referensbelopp som beviljas jordbrukare, och
• ett belopp som dras av från de medel som ska betalas till lantbrukarna (upp till 3 % av dessa).

Beviljande av det samlade gårdsstödet

För att kunna beviljas samlat gårdsstöd måste en jordbrukare redan tidigare ha fått vissa direktstöd. Det samlade gårdsstödet beräknas utifrån de stöd som jordbrukarna fick under en viss referensperiod (oftast är referensperioden åren 2000–2002, men i vissa fall är det åren 1997–1999 som gäller). I förordningen förtecknas de stöd som ligger till grund för det samlade gårdsstödet, särskilt utbetalningar grundade på areal och andra typer av stödliknande utbetalningar (som säsongsutjämningsbidrag, slaktbidrag, det särskilda bidraget för nötkreatur av hankön och am- och dikobidraget och bidraget för mjölkprodukter).

Markanvändning

De stödberättigande arealerna ska vara avsedda för jordbruksverksamhet, med undantag för odling av vissa fleråriga grödor. Grödor som humle, oliver, bananer, fleråriga frukter och grönsaker, samt plantskolor är emellertid stödberättigade.

Stöd kan också beviljas för mark som tagits ur produktion, på villkor att tvärvillkoren iakttas. På sådan mark är det tillåtet att odla oljeväxter och biomassa för andra ändamål än livsmedelsproduktion.

Regionalt genomförande

Medlemsstaterna kan välja att bevilja stöden på regional nivå. Om så sker ska regionala tak fastställas, och stöden ska fördelas mellan jordbrukarna i regionen. Det regionala enhetsvärdet för stödrättigheterna kan därför variera beroende på om stöden beviljas regionalt eller centralt.

Partiellt genomförande

För att förhindra att mark ligga i träda har medlemsstaterna haft möjlighet att inledningsvis endast införa det samlade gårdsstödet till viss del. I sådana fall håller medlemsstaterna inne en del av stödet och betalar istället ut det som en ytterligare betalning utöver det samlade gårdsstödet. Vilken del av stödet som betalas ut som samlat gårdsstöd beror på vilken jordbruksprodukt det är fråga om.

Frivilliga undantag

Medlemsstaterna kan också låta bli att inkludera vissa stöd i det samlade gårdsstödet, t.ex. stödet för spannmålsodling i de nordliga medlemsstaterna och bidraget för mjölkprodukter, samt vissa stöd som är avsedda för producenter i EU:s yttersta randområden.

Information

Medlemsländerna och kommissionen ska utbyta den information som behövs för att tillämpa förordningen.

Kommittéförfarande

För genomförandet av förordningen biträds kommissionen av en kommitté för direktstöd (EN) som består av företrädare för medlemsstaterna och som har en företrädare för kommissionen som ordförande.

EXTRA BIDRAG

Durumvete

För durumvete finns det ett stöd per hektar på 40 euro, inom ramen för nationella tak, för att förbättra kvaliteten. Om den areal för vilken ett stöd begärs överskrider taket minskas detta belopp proportionellt.

Om det samlade gårdsstödet införs partiellt kan ett extra arealstöd på 291 euro per hektar under regleringsåret 2006/2007 betalas ut, fortfarande inom ramen för nationella tak. Om den areal för vilken stöd begärs överskrider taket minskas stödet proportionellt.

Proteingrödor

För ärtor, bondbönor och sötlupiner finns det ett stöd på 55,57 euro per hektar för en högsta garantiareal på 1.648 miljoner hektar i hela EU. Om denna areal överskrids minskas stödet proportionellt.

Ris

För att kunna bevara vissa traditionella odlingsområden kommer producenterna att få ett risstöd som fastställs på grundval av avkastningen från en högsta garantiareal i de berörda medlemsstaterna. Om denna areal överskrids minskas stödet proportionellt.

Mer information finns på webbplatsen om den gemensamma marknadsordningen för ris.

Nötter

För produktion av johannesbröd, hasselnötter, valnötter, pistaschmandlar och mandlar beviljas gemenskapsstöd som fastställs utifrån den högsta garantiarealen i varje medlemsstat. Dessutom kan ett nationellt stöd på 120,75 euro per hektar betalas ut för dessa produkter. Om denna areal överskrids minskas stödet proportionellt. Gemenskapsstödet betalas ut om jordbrukarna håller sig till en viss lägsta planteringstäthet och en minimistorlek på skiftena.

Energigrödor

Det finns ett stöd på 45 euro per hektar för energigrödor (grödor som används för produktion av biobränsle, elektrisk energi eller värmeenergi), under förutsättning att det finns ett avtal med en bearbetningsanläggning och inom ramen för en högsta garantiareal på 1,5 miljoner hektar i hela EU. Om denna areal överskrids minskas stödet proportionellt.

Stärkelsepotatis

För stärkelsepotatis finns det ett stöd på 66,32 euro per ton från och med regleringsåret 2005/2006. Stödet betalas ut under förutsättning att det finns ett avtal mellan producenten och en bearbetningsanläggning.

Bidrag för mjölkprodukter, samt extra stöd

För mjölkprodukter utgår ett årligt bidrag som beräknas utifrån varje anläggnings individuella referenskvantitet för mjölk. Från och med 2006 utgörs bidraget av referenskvantiteten multiplicerad med 24,49 euro. Under perioden 2004–2007, och även i fortsättningen i de fall det samlade gårdsstödet inte införs fullt ut, kommer medlemsstaterna att betala ut extra stöd till varje jordbrukare. För varje medlemsland fastställs ett högsta totalbelopp.

Mer information finns på webbplatsen om den gemensamma marknadsordnignen för mjölk

Särskilda regionalstöd för åkergrödor

Om det samlade gårdsstödet inte införs fullt ut i Finland och Sverige norr om 62:a breddgraden, när det gäller spannmål, oljeväxter samt lin- och hampfrö, kan jordbrukarna få ett stöd på 24 euro per ton, upp till ett tak som fastställs av kommissionen.

Utsäde

Om stöden för utsäde inte omfattas av det samlade gårdsstödet beviljas ett extra stödbelopp upp till ett tak som kommissionen fastställer.

Arealersättning för åkergrödor

Dessa stöd betalas ut om det samlade gårdsstödet införs partiellt inom denna sektor. Arealstödet fastställs genom att basbeloppet 63 euro per ton multipliceras med regionaliseringsplanens genomsnittsavkastning för spannmål. Om basarealerna överskrids minskas stödet proportionellt för samtliga jordbrukare. För lin och hampa betalas arealstödet ut under förutsättning att det finns garantier för bearbetning.

Medlemsstaterna ska se till att jordbrukarna tar ur produktion åtminstone 10 % av den areal med jordbruksgrödor för vilken en ansökan om stöd lämnats in. Mark som ligger i träda får användas för att odla grödor för andra ändamål än livsmedel eller foder, samt för ekologisk odling. Medlemsländerna får bevilja ett nationellt stöd på upp till 50 % av kostnaderna för att sätta igång med fleråriga grödor som är avsedda för produktion av biomassa på mark som ligger i träda.

Medelhavspaketet

Särskilda stödordningar infördes 2004 för produkter som odlas i Medelhavsområdet. Antagna som "Medelhavspaketet" berör dessa särskilda stödordningar humle, bomull, oliver samt tobak.

Får och getter

För tackor uppgår stödet för hållande av fårbesättningar till 21 euro per enhet, eller 16,8 euro om jordbrukaren säljer fårmjölk. I fråga om getter (hondjur) uppgår stödet till 16,8 euro per enhet, under förutsättning att syftet är att producera kött och att uppfödningen kan jämställas med uppfödning av getter (han- och hondjur). Det finns ett extra stöd på 7 euro per djur för får- och getuppfödare i mindre gynnade områden och i områden där man säsongsvis har som tradition att flytta hjordarna till andra betesmarker.

Jordbrukarna kan överlåta sina stödrätter om de säljer sina gårdar. Om stödrätterna överlåts utan att gården överlåts ska högst 15 % av stödrätterna gå till den nationella reserven. Medlemsstaterna kan utfärda bestämmelser om att stödrätter inte får överlåtas till någon utanför sådana områden där fåruppfödningen har särskilt stor ekonomisk betydelse. Medlemsstaterna ska fördela stödrätterna i den nationella reserven mellan nyetablerade uppfödare, unga jordbrukare eller andra kategorier av prioriterade jordbrukare.

Mer information finns på webbplatsen om den gemensamma organisationen av marknaden för får och getter.

Nötkött

Om det samlade gårdsstödet införs partiellt för nötkött kan jordbrukarna få följande stöd:

• ett särskilt bidrag för tjurar på 210 euro (ej kastrerade handjur av nötkreatur) eller för oxar på 150 euro (kastrerade handjur av nötkreatur);
• am- och dikobidrag på 200 euro, som kan kombineras med ett extra bidrag på 50 euro från medlemsstaten;
• ett slaktbidrag, på 80 euro för kor, oxar och kvigor, och på 50 euro för kalvar, upp till ett visst tak.

Mer information finns på webbplatsen om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Tillämpningsföreskrifter

Förordning (EG) nr 795/2004 [EUT L 141, 30.4.2004]. Det samlade gårdsstödet kommer att betalas ut på villkor att jordbrukarna följer bestämmelserna i fråga om tvärvillkor (till exempel när det gäller miljön). Frikopplingen av stöden innebär att en stor del av jordbruksstöden går över från den ”gula boxen” (till exempel exportbidrag som anses leda till snedvridning av handeln med tanke på WTO-reglerna) till den ”gröna boxen” (till exempel stöden till landsbygdsutveckling, som skapar minimala eller inga störningar med tanke på WTO-reglerna).

För de nya medlemsstaterna är det inte obligatoriskt att uppfylla tvärvillkoren för att kunna utnyttja de nya samlade gårdsstöden.

Se konsoliderad version (pdf).

Förordning (EG) nr 796/2004 [EUT L 141, 30.4.2004].

Denna förordning innehåller regler för medlemsstater och jordbrukare avseende bevarande av permanent betesmark. Enligt förordningen ska det integrerade systemet säkerställa en unik identifiering dels av alla stödansökningar som lämnas in av en och samma jordbrukare, dels av varje referensskifte. Administrativa kontroller och kontroller på plats enligt förordningen ska genomföras så att en effektiv prövning säkerställs av att villkoren för beviljande av stöd samt de krav och normer som omfattas av tvärvillkoren är uppfyllda. Detta gäller kontroller av stödkriterier och kontroller av att tvärvillkoren är uppfyllda. Enligt förordningen ska direktstöd som omfattas av förordningens tillämpningsområde inte betalas ut förrän kontrollerna av stödkriterierna har slutförts av medlemslandet. Här fastställs också beräkningsgrunden för stöd samt regler för minskning av och uteslutning från stöd.

Se konsoliderad version (pdf).

Förordning (EG) nr 1973/2004 [EUT L 345, 20.11.2004]. Förordningen innehåller tillämpningsföreskrifter för stöd till de sektorer som får särskilt stöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003. Den innehåller också bestämmelser för genomförandet av stödordningarna i de nya medlemsstaterna.

Se konsoliderad version (pdf).

Frivillig modulering

Förordning (EG) nr 378/2007 [EUT L 95, 5.4.2007]. I vissa fall kan medlemsstaterna göra en särskild sänkning (s.k. frivillig modulering) av direktstöden under perioden 2007–2012. De belopp som frigörs genom den frivilliga moduleringen används för att finansiera de program för landsbygdsutveckling via EJFLU som genomförs i medlemsstaterna.

Nya medlemsstater

Rådets beslut av den 22 mars 2004 [EUT L 93, 30.3.2004].

De nya extra bidragen (nya direktstöd eller stödordningar) kommer att tillämpas progressivt för de nya medlemsstaterna, med inledningsvis 25 % 2004, sedan 30 % 2005 och 35 % 2006. Efter detta sista datum kommer de att öka progressivt fram till 2013.

De direkta kompensationsbidragen inom mjölksektorn höjs. Tabellerna för kvoter och fetthalt ändras också när det gäller de nya medlemsstaterna.

Det samlade arealstödet bibehålls för dessa länder till 2007, tillsammans med de kompletterande direktstöden som fortsätter till slutet av 2008 inom ramen för de samlade arealstöden.

De kompletterande stöden kommer att kunna tillämpas från och med 2005, inom ramen för de nya stöden per jordbruksföretag.

Förordning (EG) nr 583/2004 [EUT L 91, 30.3.2004]. Genom förordningen fastställs de nationella taken för de extra bidragen till de nya medlemsstaterna. Principen om progressivt införande av dessa extra bidrag gäller inte sektorn för torkat foder.

Eftersom det inte finns någon referensperiod för dessa stöd, kommer de i det nya systemet med samlade gårdsstöd att grunda sig på de regionaliserade hektarstöden, fördelade på regionerna och dividerade med antalet jordbrukare som uppfyller kriterierna för stödberättigande.

Tvärvillkor

Rapport från kommissionen till rådet om tillämpningen av systemet med tvärvillkor (enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare) [KOM(2007) 147 slutlig – Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

I denna rapport identifieras vilka problem medlemsstaterna och jordbrukarna har haft med genomförandet av tvärvillkoren och det föreslås åtgärder för att förbättra systemet. Denna första utvärdering bygger på de revisioner som gjordes 2005 och 2006 av kommissionen i tio medlemsstater och kommer att leda till slutgiltiga slutsatser efter det att det gjorts fler undersökningar. Mot bakgrund av den aktuella undersökningen kommer kommissionen att samla in mer information från medlemsstaterna om genomförandet av tvärvillkoren och därefter lägga fram ett lagstiftningsförslag för rådet och förvaltningskommittén för direktstöd. Lagstiftningsförslaget kommer att avse ett antal aspekter rörande tvärvillkoren, även införandet av dessa i de nya medlemsstaterna, samt förenkling av vissa regler och tolerans för mindre avvikelser.

Senast ändrat den 15.04.2008