Konkurrenskraftig europeisk metallindustri

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Kommissionens meddelande (KOM(2008) 108 slutlig) om metallindustrins konkurrenskraft – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi

VILKET SYFTE HAR MEDDELANDET?

I meddelandet fastställs breda riktlinjer för att uppmuntra Europeiska unionens (EU:s) metallindustri och andra intresserade parter att fokusera på innovation och på att tillhandahålla energi till konkurrenskraftiga priser utan att försumma miljöaspekterna.

VIKTIGA PUNKTER

Kännetecken

Metallindustrin kännetecknas av två huvudsakliga drag:

• Kapitalintensiv – den kräver mycket stora investeringar i teknik och utrustning som sedan har en mycket lång användningstid.
• Energiintensiv – produktionsprocessen kräver mycket hög energianvändning (mellan 10 och 37 % av de involverade kostnaderna).

Utmaningar

I meddelandet fastställs ett antal utmaningar som metallindustrin står inför, däribland följande:

• Vikten av råvaror – den är mycket beroende av malm och koncentrat* från länder utanför EU.
• Betydelsen för EU:s ekonomi – den ingår i ett nätverk av sektorer som t.ex. tillverkningssektorn (såsom bilar och byggindustri). År 2005 var metallindustrins omsättning 5 % av den totala tillverkningen i EU.
• Industrins struktur och små och medelstora företag – de stora kapitalinvesteringarna för att starta upp och verka i branschen innebär att det finns strukturella barriärer som hindrar små och medelstora företag från att komma in i denna industri; stora företag, ofta med verksamhet på global nivå, dominerar marknaden.
• Globaliseringens och de nya framväxande ekonomiernas inverkan – de flesta metaller och deras råmaterial är föremål för handel på globala marknader. De framväxande ekonomiernas utveckling har medfört ökad efterfrågan och satt press på tillgångar och priser.
• Konkurrenskraft – EU-länderna håller på att tappa sin andel av världens metallproduktion, och EU:s metallindustri är mycket beroende av energipriser och importerat material.
• Socialt perspektiv – det finns en åldrande arbetskraft i stålindustrin och ett behov av att utnyttja de befintliga utbildningsstrukturerna bättre.
• Miljö – metallproduktion är energiintensiv och har följdverkningar för miljön.

Samordnat tillvägagångssätt

Europeiska kommissionen har föreslagit ett samordnat tillvägagångssätt för att förbättra industrins konkurrenskraft, med flera delar:

• Säkerställa energitillgång till konkurrenskraftiga priser genom en väl fungerande energimarknad.
• Skapa villkor så att branschen kan uppfylla EU:s miljömål och klimatförändringsmålen.
• Uppmuntra forskning och utveckling och innovationskunskap.
• Skapa en öppen och konkurrenskraftig global marknad och åtgärda snedvridningar av handeln med metaller och råvaror.

Dessa allmänna mål ska uppnås genom såväl EU-program som särskilda åtgärder på olika politikområden som utförs av de nationella offentliga myndigheterna och kommissionen:

• Offentliga myndigheter uppmanas att fokusera på initiativ som gäller tillgången till en konkurrenskraftigt prissatt energiförsörjning, vilket understryks av Energi 2020-strategin.
• Ramprogrammet Horisont 2020 för forskning och innovation syftar till att säkerställa hållbarheten för råmaterial.
• Denna utmaning bemöts genom EU:s råmaterialinitiativ. Genom detta initiativ sammanför det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror många olika parter, däribland nationella myndigheter, industrier och icke-statliga organisationer, för att utveckla den strategiska genomförandeplanen.
• En rapport till kommissionen om konkurrenskraften för industrin för icke-järnmetaller (basmetaller, ädelmetaller och mindre metaller) offentliggjordes 2011.
• ”Ett resurseffektivt Europa” är ett framstående initiativ i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020.
• Metallindustrier får koldioxidutsläppsrätter enligt utsläppshandelsystemet.

* VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om metallindustrins konkurrenskraft – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (KOM(2008) 108 slutlig, 22.2.2008).

Senast ändrat 17.01.2017