Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
Föräldraansvar och skydd för barn (Haagkonventionen)

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
Multilingual display
Text

Föräldraansvar och skydd för barn (Haagkonventionen)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Beslut 2003/93/EG om 1996 års Haagkonvention om internationella rättsliga aspekter på föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn

VILKET SYFTE HAR BESLUTET?

  • Beslutet bemyndigar EU-länderna att underteckna Haagkonventionen.
  • Konventionen innehåller bestämmelser för att förbättra skyddet för barn i internationella situationer och undvika konflikter mellan olika nationella rättssystem.

Alla EU-länder är parter i Haagkonventionen. Det innebär att de kan förlita sig på gemensamma rättsliga regler för länder utanför EU som är parter i konventionen när det handlar om att skydda barn som är inblandade i internationella tvister.

VIKTIGA PUNKTER

Vad täcks?

Konventionen syftar till att ge internationellt skydd till barn upp till 18 år, genom att fastställa

  • vilket land som har behörighet att vidta åtgärder för att skydda ett barn eller barnets egendom,
  • vilken lag som är tillämplig för utövandet av denna behörighet,
  • vilken lag som gäller för föräldraansvar,
  • att skyddsåtgärderna erkänns och verkställs i alla undertecknande länder,
  • samarbete mellan undertecknande länder.

Åtgärderna som syftar till att skydda ett barn gäller

  • föräldraansvar,
  • vårdnadsrätt,
  • förmyndarskap,
  • hur barnet representeras,
  • placering av barnet i fosterhem eller annan vård,
  • tillsyn av den vården,
  • hur barnets egendom förvaltas.

Vilket land är ansvarigt?

Landet med behörighet att ge skyddsåtgärder är i allmänhet det land där barnet är stadigvarande bosatt.

Det är det land där de är närvarande

  • för flyktingar eller internationellt fördrivna barn,
  • för barn vars vanliga hemland inte kan fastställas,
  • i nödsituationer (tillval).

Undantag

I särskilda fall, om ett annat land verkar vara bättre lämpat för att bedöma barnets bästa, kan det tillåtas att utöva behörighet.

Vilken lag gäller?

  • Landet som utövar behörighet gör det under sina egna lagar.
  • I undantagsfall kan landet använda eller utgå ifrån lagen i ett annat land som har nära anknytning till situationen – om detta är i barnets bästa intresse.
  • Ett land kan bara vägra att tillämpa lagen enligt konventionen om det är motiverat med hänsyn till allmän ordning och i barnets bästa intresse.

Erkännande och verkställighet

  • De åtgärder som ett undertecknande land vidtar enligt konventionen för att skydda ett barn eller barnets egendom måste erkännas i alla andra undertecknande länder.
  • Bara i ett begränsat antal fall, som anges i konventionen, kan ett land vägra att erkänna en åtgärd.
  • När skyddsåtgärder förklaras verkställbara i ett annat land måste det landet verkställa dem som om landet själv hade beslutat om dem, och göra det i enlighet med den egna lagstiftningen.

Samarbete

  • Alla undertecknande länder måste utse en eller flera centrala myndigheter för att utföra de skyldigheter som konventionen ålägger dem.
  • Dessa myndigheter ska samarbeta och utbyta information med varandra, och även främja samarbete där det är aktuellt mellan de nationella myndigheterna.

BAKGRUND

Skydda barns rättigheter – EU-information

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2003/93/EG av den 19 december 2002 om bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse underteckna 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (EUT L 48, 21.2.2003, s. 1–2).

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets beslut 2008/431/EC av den 5 juni 2008 om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om bemyndigande för vissa medlemsstater att avge en förklaring om tillämpningen av gemenskapsrättens relevanta interna regler (EUT L 151, 11.6.2008, s. 36–48).

Senast ändrat 26.07.2016

Top