Help Print this page 
Title and reference
Bättre skydd för offer under straffrättsliga förfaranden

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Bättre skydd för offer under straffrättsliga förfaranden

Genom EU-direktivet 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om offers rättigheter (brottsofferdirektivet) förstärks redan befintliga, nationella åtgärder med gränsöverskridande miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem i varje EU-land.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF

SAMMANFATTNING

Direktivet antogs den 25 oktober 2012 och tillämpas i hela EU, med undantag av Danmark.

Det främsta målet med direktivet är att fastställa att brottsoffer får relevanta uppgifter, stöd och skydd, och att de kan deltaga i straffrättsliga förfaranden, varhelst inom EU som skadan uppstod.

Varje EU-land måste säkerställa att brottsoffer erkänns och behandlas på ett respektfullt, hänsynsfullt, professionellt sätt efter deras individuella behov och utan någon form av diskriminering (t.ex. på grund av nationalitet, uppehållsstatus, ras, religion, ålder, kön etc.).

I direktivet fastställs miniminormer för alla brottsoffer som har utsatts för alla typer av brott, oavsett offrets nationalitet eller uppehållsstatus. Brottsoffret måste beviljas de rättigheter som är fastställda i brottsofferdirektivet så snart ett brott har begåtts eller straffrättsliga förfaranden har ägt rum i EU. Enligt direktivet anses även familjemedlemmar till avlidna brottsoffer som brottsoffer.

I direktivet fastställs följande rättigheter:

  • 1Information och stöd

Brottsoffren måste ha rätt att

  • förstå och bli förstådda vid kontakt med myndigheter (t.ex. genom ett klart och enkelt språk),
  • erhålla information från och med den första kontakten med en myndighet,
  • göra en formell brottsanmälan och få en skriftlig bekräftelse på denna,
  • få tolkning eller översättning (åtminstone när brottsoffret utfrågas eller hörs),
  • erhålla information om hur ärendet fortlöper,
  • få tillgång till hjälp från stödverksamheter för brottsoffer.
  • 2Brottsoffer med en formell roll i straffrättsliga förfaranden

Dessa brottsoffer måste ha rätt att

  • få sitt ärende prövat i domstol,
  • ompröva ett domstolsbeslut att inte väcka åtal,
  • få ersättning för kostnader,
  • erhålla rättshjälp,
  • återfå stulen egendom.

Nationella myndigheter måste minimera de svårigheter som uppstår när brottsoffret är bosatt i ett annat EU-land än det där brottet begicks.

  • 3Att skydda brottsoffer (och deras familjer), och igenkänna speciella behov

Detta inkluderar rätten att

  • få en individuell bedömning, för att identifiera behov av särskilt skydd,
  • undvika kontakt med förövaren,
  • genomgå snabbt utförda och så korta utfrågningar som möjligt under straffrättsliga förfaranden,
  • ha ett skyddat privatliv,
  • få en individuell bedömning gjord och behov av särskilt skydd tillgodosedda under det straffrättsliga förfarandet.

Direktivet omfattar även fortbildning av rättsliga yrkespersoner och samarbete och samordning mellan avdelningar.

Direktivet ersätter EU:s rambeslut 2001/220/RIF av den 15 mars 2001 om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

EU-direktiv 2012/29/EU om brottsoffers rättigheter

15.11.2012

16.11.2015

EUT L 315/57, 14.11.2012

Senast ändrat den 20.03.2014

Top