Help Print this page 
Title and reference
Byggnaders energiprestanda

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Byggnaders energiprestanda

Byggnadssektorn svarar för 40 % av den sammanlagda energianvändningen inom Europeiska unionen (EU). Minskning av energianvändningen inom detta område är ett av målen inom ramen för mål 20-20-20 för energieffektivitet. Detta direktiv är en del av detta åtagande, genom att föreslå riktlinjer för medlemsstaterna för byggnaders energiprestanda.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.

SAMMANFATTNING

Detta direktiv syftar till att främja byggnaders energieffektivitet för byggnader och byggnadsenheter. Direktivet syftar till att tydliggöra och skärpa bestämmelserna i direktiv 2002/91/EG, som det upphäver, för att utöka tillämpningsområdet och minska betydande skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om byggnaders energiprestanda. Bestämmelserna omfattar energibehov för uppvärmning av byggnader, produktion av varmvatten, kylning, ventilation och belysning till nya och befintliga byggnader, oavsett om det gäller bostadshus eller andra byggnader.

Metod för beräkning av byggnaders energiprestanda

Medlemsstaterna ska, på nationell eller regional nivå, anta en beräkningsmetod för byggnaders energiprestanda som tar hänsyn till vissa faktorer, bland annat:

  • byggnadens termiska egenskaper (termisk kapacitet, isolering etc.),
  • värmeanläggningar och varmvattenförsörjning,
  • luftkonditioneringsanläggningar,
  • inbyggda belysningsinstallationer, och
  • förhållanden avseende inomhusklimatet.

Positiv påverkan från andra faktorer, som lokal solexponering, naturligt ljus, kraftproduktion via kraftvärme och fjärrvärme och -kyla räknas också med.

Fastställande av minimikrav

Medlemsstaterna ska, i enlighet med beräkningsmetoden ovan, införa minimikrav avseende energiprestanda för att uppnå en optimal kostnadsnivå. Dessa krav revideras vart femte år.

Medlemsstaterna får, när de fastställer dessa krav, skilja mellan nya och befintliga byggnader och mellan olika kategorier av byggnader.

Nya byggnader måste följa dessa krav och en genomförbarhetsstudie avseende installation av system för förnybar energi, värmepumpar, system för fjärrvärme och -kyla och system för kraftvärme ska genomföras innan de börjar byggas.

Befintliga byggnader som ska genomgå omfattande renovering bör få förbättrad energiprestanda så att de också kan uppfylla minimikraven.

Följande kan undantas från minimikraven:

  • byggnader med officiellt skydd (exempelvis historiska byggnader),
  • byggnader som används för andakt,
  • tillfälliga byggnader,
  • bostadshus som är avsedda att användas under en begränsad del av året, och
  • fristående byggnader med en total användbar golvyta på mindre än 50 m2.

Vid nyinstallation, ersättning eller modernisering av byggnadens tekniska system, exempelvis uppvärmningssystem, varmvattensystem, luftkonditioneringsanläggning och stora ventilationsinstallationer, ska dessa uppfylla kraven på energiprestanda.

Byggnadselement som ingår i klimatskalet och som i betydande grad påverkar klimatskalets energiprestanda (exempelvis fönsterkarmar), måste motsvara minimikrav avseende energiprestanda när de byts ut eller utrustas med nya delar, i syfte att nå kostnadsoptimala nivåer.

När en byggnad uppförs eller renoveras uppmuntrar detta direktiv kraftfullt till att införa intelligenta system för mätning av energiförbrukningen i enlighet med direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el.

Mål: nära noll-energibyggnader

Från den 31 december 2020 ska alla nya byggnader vara nära noll-energibyggnader. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska uppfylla samma kriterier efter den 31 december 2018.

Kommissionen uppmuntrar ökningen av antalet byggnader av denna typ genom införandet av nationella planer som omfattar:

  • medlemsstatens närmare praktiska tillämpning av definitionen av nära noll-energibyggnader,
  • etappmål för förbättrade energiprestanda för nya byggnader senast 2015,
  • information om politik och ekonomiska åtgärder som antagits för att uppmuntra förbättring av byggnaders energiprestanda.

Marknadsincitament och finansiella hinder

Medlemsstaterna är ansvariga för att upprätta en förteckning över befintliga och potentiella instrument var syfte är att främja förbättrad energiprestanda för byggnader. Denna förteckning uppdateras vart tredje år.

Energicertifikat

Medlemsstaterna ska införa ett ett system för certifiering av byggnaders energiprestanda. Detta omfattar exempelvis information om byggnaders energiförbrukning och rekommendationer för att minska kostnaderna.

När en byggnad eller en byggnadsdel bjuds ut till försäljning eller uthyrning, ska energiprestandaindikatorn på energicertifikatet anges i annonseringen i kommersiella medier.

Vid uppförande, försäljning eller uthyrning av en byggnad eller en byggnadsdel ska detta energicertifikat visas för den presumtive hyresgästen eller köparen och överlämnas till köparen eller den nya hyresgästen.

I byggnader där en yta som överstiger 500 m2 inrymmer en offentlig myndighet och byggnader med en total yta som överstiger 500 m2 som ofta besöks av allmänheten ska energicertifikatet visas på en framträdande plats som är klart synlig (denna gräns sänks till 250 m2 den 9 juli 2015).

Staterna är ansvariga för att upprätta ett system för regelbundna kontroller av byggnaders värme- och luftkonditioneringssystem.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2010/31/EU

8.7.2010

9.7.2012

EUT L 153, 18.6.2010

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement [EUT L 81, 21.3.2012].

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Finansiellt stöd för energieffektivitet i byggnader ( COM(2013) 225 final ) [Ej offentliggjord i EUT].

I enlighet med direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ska kommissionen lägga fram en rapport om medlemsstaternas framsteg när det gäller att öka antalet byggnader som i stort sett inte använder någon energi (nära noll-energibyggnader). En sådan rapport ska läggas fram vart tredje år.

Rapporten fastställer att medlemsstaterna inte har gjort tillräckliga framsteg i fråga om byggnader med en nära noll-energianvändning inom ramen för 2020-målen, mot bakgrund av att endast nio medlemsstater hade lämnat uppgifter till kommissionen om sina nationella planer på området så sent som i slutet av november 2012.

Att utvecklingen har skett så långsamt och endast till viss del ökar risken för att medlemsstaterna inte kommer att kunna hålla tidsfristen för byggnaders nära noll-energianvändning. Avsaknaden av tydliga definitioner, mål på medellång sikt och särskilda stödåtgärder tar sig uttryck i osäkerhet gällande regelverket och de politiska ramarna inom byggindustrin, vilket försenar de investeringar som krävs i teknik, processer och utbildning, och försvagar konkurrenskraften inom sektorn.

Senast ändrat den 06.02.2014

Top