Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
Skydd för arbetstagare från exponering för biologiska agens

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Skydd för arbetstagare från exponering för biologiska agens

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2000/54/EG – om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I direktivet fastställs regler när det gäller riskbedömning och begränsning om det inte går att undvika att arbetstagares hälsa och säkerhet exponeras för biologiska agens.

VIKTIGA PUNKTER

Det här direktivet skyddar hälsan och säkerheten hos arbetstagare som exponeras för biologiska agens* (t.ex. mikroorganismer* eller cellodlingar*) medan de utför sitt arbete.

Biologiska agens klassificeras i följande fyra riskgrupper enligt risknivå beträffande infektion:

  • Grupp 1 inbegriper agens som sannolikt inte orsakar sjukdomar hos människan.
  • Grupp 2 inbegriper agens som kan orsaka sjukdomar hos människan men som det är osannolikt att det kan spridas ut till samhället och för vilket det finns effektiv behandling att tillgå.
  • Grupp 3 inbegriper agens som kan orsaka sjukdomar hos människan och som kan spridas ut till samhället men förebyggande och behandling är möjlig.
  • Grupp 4 inbegriper agens som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människan. Det kan finnas en stor risk för att det sprids ut till samhället och det finns ingen effektiv behandling att tillgå.

Riskbedömning

Riskbedömningar måste göras för all yrkesutövning där arbetstagare kan bli exponerade för biologiska agens. Arten, graden och varaktigheten av arbetstagarnas exponering ska fastställas för att kunna planera förebyggande åtgärder.

Arbetsgivaren måste delta i regelbundna riskbedömningar.

Arbetsgivarnas skyldigheter

Om verksamhetens art tillåter det, ska arbetsgivaren byta ut ett skadligt biologiskt agens mot ett biologiskt agens som inte är farligt eller är mindre farligt för arbetstagarnas hälsa, när det används enligt de kunskaper man har idag.

Om det dessutom föreligger en risk för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa ska arbetsgivare säkerställa att risken reduceras till en tillräckligt låg nivå. Arbetsgivaren kan

  • begränsa antalet arbetstagare som exponeras till så få som möjligt,
  • kontrollera utsläppen av agens på arbetsplatsen med hjälp av tekniska processer,
  • organisera gemensamma och/eller individuella skyddsåtgärder,
  • förebygga eller reducera oavsiktliga utsläpp av ett biologiskt agens från arbetsplatsen med hjälp av hygienåtgärder,
  • installera varningsskyltar,
  • upprätta planer för åtgärder vid olyckor,
  • ansvara för uppsamling, förvaring och slutbehandling av avfall,
  • ordna säker hantering och transport av biologiska agens inom arbetsplatsen.

Arbetsgivaren måste ha ett register över arbetstagare som exponerats för agens i grupp 3 och/eller 4. Detta register måste sparas i upp till 40 år i vissa fall. Dessutom måste arbetsgivaren informera den behöriga nationella myndigheten när biologiska agens i grupp 2, 3 eller 4 används för första gången.

Slutligen måste arbetsgivaren säkerställa att arbetsgivare och/eller deras representanter har tillräcklig information och utbildning angående

  • potentiella hälsorisker,
  • säkerhetsåtgärder som ska vidtas för att förhindra exponering,
  • hygieniska krav,
  • användning av skyddsutrustning och skyddskläder,
  • åtgärder som ska vidtas vid tillbud.

Om en olycka eller ett tillbud inträffar måste arbetsgivaren så snart som möjligt informera arbetstagarna och/eller deras representanter om orsaker, risker och åtgärder som ska vidtas.

Hälsokontroll

EU-länderna måste upprätta rutiner för hälsokontroll av arbetstagare innan och efter exponering för biologiska agens.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Det har gällt sedan den 6 november 2000. Det är en kodifiering av direktiv 90/679/EEGom skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet, vilket har upphävts.

* VIKTIGA BEGREPP

Biologiska agens: mikroorganismer inklusive sådana som har blivit genetiskt modifierade, cellodlingar och humana invärtesparasiter, som kan framkalla infektioner, allergier eller toxiska effekter.

Mikroorganism: en mikrobiologisk enhet, cellulär eller ej cellulär, som kan reproduceras eller överföra genetiskt material.

Cellodling: en tillväxt in vitro av celler som härrör från flercelliga organismer.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 262, 17.10.2000, s. 21–45).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1–8).

Fortlöpande ändringar av direktiv 89/391/EEG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Rådets direktiv 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu (EUT L 134, 1.6.2010, s. 66–72).

Senast ändrat 05.12.2016

Top