Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
Närmare EU-samarbete om yrkesutbildning

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Närmare EU-samarbete om yrkesutbildning

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förklaring från EU:s ministrar för yrkesinriktad utbildning och kommissionen om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning

VILKET SYFTE HAR FÖRKLARINGEN?

  • Genom förklaringen fastställs prioriteringarna i Köpenhamnsprocessen om ett närmare europeiskt samarbete inom yrkesutbildning.
  • Denna process har som syfte att förbättra resultaten, kvaliteten och attraktionskraften hos yrkesutbildningen i Europa. Genom den vill man uppmuntra till användning av de olika yrkesutbildningsmöjligheterna inom ramen för livslångt lärande* och med hjälp av verktygen för sådant livslångt lärande.

VIKTIGA PUNKTER

Köpenhamnsprocessen utgör en integrerad del av uppsättningen med strategiska regler för ”yrkesutbildning” (Utbildning 2020), och med den vill man bidra till att nå de mål i Europa 2020-strategin som har med utbildning att göra.

Processen utgörs av

  • en politisk dimension med syftet att fastställa gemensamma europeiska målsättningar och reformera de nationella yrkesutbildningssystemen,
  • utvecklingen av gemensamma europeiska ramar och verktyg som ökar öppenheten och kvaliteten på behörighet och kvalifikationer och underlättar rörligheten,
  • samarbete för att gynna ömsesidigt lärande på europeisk nivå och involvera alla aktuella intressenter på nationell nivå.

Prioriteringar

De prioriteringar som fastställdes i Köpenhamnsförklaringen utgör grunden för frivilligt samarbete inom yrkesutbildning. De var inriktade på år 2010 och syftade till att

  • stärka den europeiska dimensionen inom yrkesutbildningen,
  • öka informationen, vägledningen, rådgivningen och öppenheten inom yrkesutbildningen,
  • utveckla verktyg för ömsesidigt erkännande och validering av behörigheter och kvalifikationer,
  • förbättra kvalitetssäkringen inom yrkesutbildningen.

Resultat

EU:s framgång med att uppnå dessa mål och åtgärderna för att ytterligare förbättra yrkesutbildningssamarbetet har fastställts i en rad kommunikéer.

I Maastrichtkommunikén 2004 bekräftades att yrkesutbildningens synlighet och profil verkligen kunnat höjas genom Köpenhamnsprocessen. Där utvecklades också de prioriteringar som fastslogs i Köpenhamnsförklaringen, och det fastställdes särskilda prioriteringar för arbete med yrkesutbildning på nationell nivå, däribland

  • höjda offentliga/privata investeringar i yrkesutbildning,
  • utveckling av yrkesutbildningssystemen så att man uppmärksammar behoven för missgynnade personer och grupper,
  • utveckling av inlärningsbefrämjande miljöer på både utbildningsinstitutioner och arbetsplatser,
  • främjande av kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och andra utbildare inom yrkesutbildningen.

I Helsingforskommunikén 2006 utvärderades Köpenhamnsprocessen och man gick igenom dess prioriteringar och strategier. Där noterades ett antal resultat, däribland

I Bordeauxkommunikén gjordes en översyn av prioriteringarna och strategierna i Köpenhamnsprocessen mot bakgrund av ett kommande yrkesutbildningsprogram efter 2010. Man konstaterade att processen har visat sig ändamålsenlig för att främja bilden av yrkesutbildning och samtidigt behålla mångfalden i de nationella yrkesutbildningssystemen. Emellertid uppmanade man i kommunikén till nya insatser, i synnerhet beträffande

  • genomförandet av verktyg och system för yrkesutbildning för att främja samarbete på europeisk och nationell nivå,
  • skapandet av bättre förbindelser mellan yrkesutbildningen och arbetsmarknaden,
  • konsolideringen av europeiska samarbetsavtal.

I Bryggekommunikén 2010 fastställdes långsiktiga strategiska målsättningar för det europeiska samarbetet om yrkesutbildning för perioden 2011–2020, tillsammans med de 22 kortsiktiga målen för perioden 2011–2014, som innebär konkreta åtgärder på nationell nivå för att nå dessa mål. Målen är fortfarande baserade på principerna från Köpenhamnsprocessen, och bygger på tidigare resultat samtidigt som de är tänkta att bemöta aktuella och framtida utmaningar.

I slutsatserna konstaterades att Köpenhamnsprocessen

  • märkbart hade hjälpt till att höja medvetenheten om yrkesutbildning på europeisk och nationell nivå, i synnerhet genom införandet av de gemensamma europeiska målen, principerna och riktlinjerna för yrkesutbildning,
  • hade medfört djupgående reformer som lett till en övergång till en metod grundad på läranderesultat.

I kommunikén fastställdes att de europeiska utbildningssystemen, för att yrkesutbildningen ska kunna klara nuvarande och kommande utmaningar, bland annat måste

  • vara flexibla och ha hög kvalitet,
  • ge människor möjligheter att anpassa sig till och hantera förändring genom att göra det möjligt för dem att skaffa sig nyckelkompetens,
  • underlätta och uppmuntra rörligheten över nationsgränserna för elever och lärare inom yrkesutbildning.

I Rigaslutsatserna fastställdes en lista med nya mål för perioden 2015–2020, utifrån en översyn av resultaten av målen för perioden 2011–2014.

Det konstaterades i översynen att dessa mål hade hjälpt både Europeiska unionen och kandidatländerna att fokusera och genomföra reformer. Det inrättades fem prioritetsområden för 2015–2020:

  • Att främja arbetsbaserat lärande i alla dess former.
  • Att ytterligare utveckla kvalitetssäkringsmekanismer för yrkesutbildning i linje med rekommendationen om europeisk kvalitetssäkring inom yrkesutbildning.
  • Att öka tillgången till yrkesutbildning och kvalifikationer för alla genom mer flexibla och genomträngliga system.
  • Att ytterligare stärka nyckelkompetenser i yrkesutbildningens läroplaner och ge mer verkningsfulla möjligheter att skaffa sig eller utveckla dessa färdigheter genom inledande yrkesutbildning och fortsatt yrkesutbildning.
  • Att införa systematiska strategier för, och möjligheter till, inledande och kontinuerlig fortbildning av lärare, utbildare och mentorer inom yrkesutbildning i både skol- och arbetsbaserade miljöer.

BAKGRUND

* VIKTIGA BEGREPP

Livslångt lärande: gör det möjligt för människor att när som helst i livet delta i stimulerande inlärningsupplevelser.

HUVUDDOKUMENT

Förklaring från EU:s ministrar för yrkesinriktad utbildning och kommissionen, församlade i Köpenhamn den 29 och 30 november 2002, om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning –”Köpenhamnsförklaringen” (ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning).

Senast ändrat 11.10.2016

Top