Samarbete i fråga om yrkesutbildning

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Slutsatser om framtida prioriteringar för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning

VILKET SYFTE HAR SLUTSATSERNA?

Slutsatserna är riktade till Europeiska kommissionen och länderna i Europeiska unionen (EU), och i dessa framläggs idéer till frivilliga åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten inom yrkesutbildningen i EU.

VIKTIGA PUNKTER

I slutsatserna identifieras fyra prioriterade områden att ta upp, utöver de prioriteringar och riktlinjer som fastställs i Köpenhamnsprocessen.

• 1.

  Införa gemensamma europeiska verktyg och system för att främja samarbetet i fråga om yrkesutbildning

  • Nationella kvalifikationssystem och regeluppsättningar som är grundade på inlärningsresultat behöver upprättas i linje med den europeiska referensramen för kvalifikationer.
  • Det är nödvändigt att dessa införs, liksom det europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning (Ecvet) och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring (Eqavet). För detta ändamål behöver det utvecklas pilotprojekt, sammanhängande metoder och verktyg, däribland verktyg för att validera resultat av informellt* och icke-formellt* lärande, och även instrument för kvalitetssäkring.

• 2.

  Främja yrkesutbildningssystemens kvalitet och attraktionskraft

  • Yrkesutbildningens attraktionskraft ska främjas för alla målgrupper, i synnerhet bland studenter, vuxna och företag. Samtidigt ska tillgång till och deltagande i yrkesutbildning vara öppet för alla, särskilt människor eller grupper som riskerar utestängning.
  • På samma sätt ska information, vägledning och rådgivning under en persons hela livscykel göras mer tillgängligt. Vägar som gör det möjligt att gå vidare från en kvalifikationsnivå till en annan ska också underlättas.
  • Gemensamma verktyg bör skapas för att främja yrkesutbildningssystemens kvalitet. I synnerhet bör mekanismer för kvalitetssäkring utvecklas genom den framtida Eqavet. Yrkesutbildningspolitiken ska vara grundad på konsekventa uppgifter, och insamlingen av sådana måste förbättras. Dessutom bör det satsas mer på utbildning av yrkesutbildare, språkinlärning anpassad efter yrkesutbildning bör utvecklas, innovation och kreativitet inom yrkesutbildningen bör främjas, och insynen och kontinuiteten i övergången mellan olika utbildningsnivåer bör förbättras.

• 3.

  Utveckla kopplingar mellan yrkesutbildningen och arbetsmarknaden

  • För att förbättra kopplingarna mellan yrkesutbildningen och arbetsmarknaden är det nödvändigt att fortsätta utveckla framåtsyftande mekanismer som är inriktade på jobb och kompetens och som erkänner möjliga kompetensbrister. Arbetsmarknadens parter och ekonomiska aktörer behöver medverka i utvecklingen av yrkesutbildningspolitiken.
  • Väglednings- och rådgivningstjänster bör förbättras, för att underlätta övergången från utbildning till arbete.
  • Mekanismer för att främja vuxenutbildning bör också förbättras, för att bidra till bättre karriärmöjligheter och öka företagens konkurrenskraft. Insatser bör göras för att gå vidare med validering och erkännande av resultat av informellt och icke-formellt lärande. Rörligheten för personer som genomgår utbildning kopplad till arbetet bör också förbättras, i synnerhet genom att man stärker de lämpliga EU-programmen. Slutligen bör den högre utbildningens roll inom yrkesutbildning och sett till integreringen i yrkeslivet stärkas.

• 4.

  Mer europeiskt samarbete

  • Verksamhet med ömsesidigt lärande bör göras mer effektiv och resultaten av den användas för att utforma nationell yrkesutbildningspolitik. Det bör också säkerställas att prioriteringar med koppling till yrkesutbildning är väl integrerade och synliga i den framtida strategin för europeiskt samarbete på utbildningsområdet och i genomförandet av den.
  • Yrkesutbildning bör sättas mer i samband med politik som gäller andra utbildningsnivåer, flerspråkighet och ungdomsfrågor. Dessutom behöver samarbetet med länder utanför EU och internationella organisationer stärkas.
  • Kommissionen och EU-länderna uppmuntras att inom gränserna för sina respektive behörighetsområden genomföra de åtgärder som fastställs under dessa fyra prioriteringsområden. De bör använda sig av både privat och offentlig finansiering för att främja reformer på nationell nivå och genomföra EU:s verktyg. De bör fortsätta att förbättra omfattningen och kvaliteten på statistik och referensvärden om yrkesutbildning. Dessutom bör de fortsätta att utveckla verksamheter som gäller framtida kompetensbehov.
  • Kommissionen och EU-länderna bör utbyta information och samarbeta om yrkesutbildning med länder utanför EU. Cedefop (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning) och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) är också nära delaktiga i att stödja kommissionen i yrkesutbildningsrelaterade frågor.

BAKGRUND

År 2010 föreslog kommissionen nya insatser för samarbete i fråga om yrkesutbildning, insatser som bidrar både till dess övergripande Europa 2020-strategi och till den strategiska ramen för utbildning, mer känd som Utbildning 2020, och man förde därmed vidare många av idéerna i slutsatserna från 2009.

I december 2015 utfärdade rådet och kommissionen en gemensam rapport, där de beskriver EU:s prioriteringar för utbildning under perioden 2016–2020.

Mer information finns här:

• Strategisk ram – Utbildning 2020 på Europeiska kommissionens webbplats

* VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om framtida prioriteringar för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (EUT C 18, 24.1.2009, s. 6–10).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (EUT C 119, 28.5.2009, s. 2–10).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Nya insatser för bättre EU-samarbete inom yrkesutbildning för att stödja Europa 2020-strategin (KOM(2010) 296 slutlig, 9.6.2010).

2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (EUT C 417, 15.12.2015, s. 25–35).

Senast ändrat 21.11.2016