Lettland

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen [KOM(97) 2005 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(1998) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(1999) 506 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2000) 706 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1749 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1405 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1203 -Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg Europeiska kommissionen att Lettland inför anslutningen inte skulle stöta på några större problem på områdena allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor.

I rapporten från november 1998 konstaterades att Lettland hade fortsatt sina insatser på det här området. Det hade emellertid inte skett några framsteg när det gäller antagandet av lagar om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer.

I rapporten från oktober 1999 konstaterades att Lettland hade gjort framsteg inom det här området. En ramlag om utbildning hade antagits liksom ett strategiskt program för utvecklingen på utbildningsområdet. Lettland hade också fortsatt insatserna när det gäller undervisning av barn till migrerande arbetstagare. Landet fortsatte att delta i programmen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom.

I rapporten från november 2000 konstaterades att den lettiska lagstiftningen redan uppfyllde kraven enligt gemenskapens regelverk. Lettland hade därför fokuserat på att genomföra den lagstiftning som tidigare antagits. På grundval av denna lagstiftning hade landet bl.a. genomfört reformer när det gäller allmän och yrkesinriktad utbildning.

I rapporten från november 2001 gjordes bedömningen att Lettland hade fokuserat på att förstärka institutionerna och fortsätta reformen av utbildningssystemet. Genomförandet av lagen om högskolor, som ändrades år 2000, gjorde det möjligt att upprätta yrkesutbildningar inom ramen för den högre utbildningen. Lettland deltog i den andra generationen av programmen Leonardo, Sokrates och Ungdom.

Rapporten från oktober 2002 visade att Lettland hade gjort nya framsteg på det här området, framför allt när det gäller utbildningsreformen, utvecklingen av yrkesutbildningen och förstärkningen av förvaltningen. Lettland bör dock fokusera på att genomföra direktivet om undervisning av barn till migrerande arbetstagare, förstärka behöriga institutioner, slutföra reformen av utbildningssystemet och höja kvaliteten på den allmänna och yrkesinriktade utbildningen.

I rapporten från november 2003 ansåg kommissionen att Lettland fullgjort de åtaganden på utbildningsområdet som fastställdes i samband med anslutningsförhandlingarna.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

I EG-fördraget föreskrivs följande

• Gemenskapen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet, med en europeisk dimension, och stödja och komplettera medlemsstaternas insatser samtidigt som medlemsländernas kulturella och språkliga mångfald fullt ut ska respekteras (artikel 149, f.d. artikel 126) i fråga om undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation.
• Gemenskapen ska genomföra en yrkesutbildningspolitik som understödjer och kompletterar medlemsstaternas insatser (artikel 150, f.d. artikel 127), i syfte att underlätta anpassningen till industriella förändringar och möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden.

Dessa bestämmelser har framför allt tagit sig uttryck i genomförandet av tre stora åtgärdsprogram: Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom för Europa, som på senare tid har aktualiserats genom en ny generation program (Sokrates, Leonardo och Ungdom).

UTVÄRDERING

Sedan 1997 har Lettland arbetat med att reformera sitt utbildningssystem. En ramlag om utbildning antogs i oktober 1998 och därefter antogs ett strategiskt program om utvecklingen på utbildningsområdet omfattande perioden 1998-2009. I juni 2002 antogs också ett strategidokument om utvecklingen på utbildningsområdet för åren 2002-2005.

Lettland har fortsatt reformarbetet när det gäller allmän och yrkesinriktad utbildning på grundval av framför allt 1998 års lag om allmän utbildning och 1999 års lag om yrkesutbildning. Genomförandet av lagen om högre läroanstalter, som ändrades år 2000, innebar att det blev möjligt att upprätta yrkesutbildningar inom ramen för den högre utbildningen. Huvudstaden Riga inledde rationaliseringen av yrkesskolesystemet. Trots de insatser som har gjorts bör utbildningsreformen genomföras i en betydligt snabbare takt.

När det gäller erkännandet av universitetsexamina i Baltikum har Lettland, Estland och Litauen undertecknat ett avtal för att öka rörligheten för studerande och lärare mellan de baltiska staterna.

Det finns en förvaltningsstruktur för utbildningsfrågor. Det krävs bättre samordning mellan de behöriga utbildningsorganen: ministeriet för utbildning och vetenskap, socialministeriet, ekonomiministeriet och ministeriernas specialiserade organ. I februari 2002 antog regeringen den investeringsstrategi som hade utarbetats av ministeriet för utbildning och vetenskap för perioden 2003-2007.

Lettland fortsätter att delta i gemenskapsprogrammen inom det här området, och de nationella kontoren är operativa.

Den lettiska lagstiftningen om undervisning av barn till migrerande arbetstagare har anpassats till EG:s regelverk men har ännu inte genomförts.

Efter kommissionens yttrande från 1997 har Lettland gjort fortlöpande framsteg. Förhandlingarna beträffande detta kapitel har preliminärt avslutats (se rapporten från 2002). Lettland har inte begärt något övergångssystem på detta område.