EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Våld mot kvinnor: EU:s riktlinjer

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor

VILKET SYFTE HAR RIKTLINJERNA?

  • EU arbetar aktivt för att vidta långsiktiga åtgärder för kvinnors rättigheter, med fokus på att bekämpa våld mot kvinnor* och flickor.
  • Riktlinjerna innehåller mål för att uppmuntra initiativ och engagemang från EU-länderna och resten av världen.

VIKTIGA PUNKTER

Våld mot kvinnor och flickor är en global företeelse, med rötter i ojämlika ekonomiska förhållanden och maktförhållanden mellan könen, seder, traditioner, religiösa värden, politisk instabilitet och väpnade konflikter.

Det har allvarliga konsekvenser för den fysiska och mentala hälsan hos offren, liksom samhället i stort.

Riktlinjerna har följande sammanlänkade mål:

  • Att förebygga våld mot kvinnor och flickor.
  • Att skydda och stödja offer.
  • Att väcka åtal mot dem som begår sådant våld.

För att uppnå detta är syftet med riktlinjer att i samarbete med EU-länderna

  • främja jämställdhet och bekämpa diskriminering av kvinnor, samt erkänna att hindren för socioekonomiska och politiska rättigheter ökar kvinnors utsatthet för våld,
  • fokusera på lagstiftning och offentlig politik som har diskriminerande verkan på kvinnor och flickor och bekämpa diskriminering inom den privata sektorn och könsstereotyper,
  • förbättra insamlingen av uppgifter och hitta bättre sätt att känna igen tecken på våld mot kvinnor,
  • utforma samarbetsstrategier som verkligen fungerar, och som omfattar varje individ och samhällssektor, inklusive beslutsfattarna och medierna,
  • utmana straffrihet * för dem som begår våld och se till att de ställs inför rätta,
  • se till att våldshandlingar utreds snabbt och samvetsgrant och att det straffrättsliga systemet innehåller de nödvändiga bestämmelserna för att göra det möjligt att uppmuntra kvinnor att vittna,
  • förbättra utbildning i brottsbekämpning, rättshjälp och skydd för brottsoffer och vittnen, samt skapa förutsättningar där offren inte längre är ekonomiskt beroende av dem som begår våld.

EU kommer regelbundet att ta upp frågan utanför EU, bland annat i Förenta nationerna (FN). Hänvisningar till kvinnors rättigheter kommer också att göras i alla uppdrag för EU:s särskilda representanter och sändebud. EU kommer främst att uppmuntra länder att ratificera FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW).

EU strävar efter att förebygga våld och hjälpa offren genom att stödja

  • tillgång till rättslig prövning för våldsoffer,
  • rollen för FN:s särskilda rapportör för mäns våld mot kvinnor i situationer där våld är utbrett och förblir ostraffat,
  • åtgärder mot straffrihet genom att följa rättegångar,
  • kvinnorättsaktivister och kvinnliga människorättsförsvarare*;
  • kostnadsfritt psykologiskt stöd, juridisk hjälp, inkvartering och återanpassning av våldsoffren och deras barn,
  • tillgång till information och hälso- och sjukvård, särskilt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa,
  • program som främjar kvinnors rätt att själva bestämma i frågor som rör deras sexualitet utan att utsättas för tvång, diskriminering eller våld,
  • program som riktar sig till kvinnor som befinner sig i en situation som ökar deras risk att bli offer för våld,
  • utbildning om de grundläggande rättigheterna och kvinnors och flickors egenmakt,
  • ökad medvetenhet, med fokus på jämställdhet och könsstereotyper, som särskilt riktar sig mot män och pojkar,
  • program som syftar till att förbättra kvinnors ekonomiska oberoende,
  • kampanjer inriktade på att hantera systematisk försummelse av flickor, särskilt när det gäller födelseregistrering och skolgång.

I synnerligen grova fall, till exempel när våld begås eller tolereras av ett land i strid med internationella åtaganden, kan EU vidta särskilda åtgärder.

BAKGRUND

Riktlinjerna baseras på en rad studier och initiativ, däribland den fördjupade undersökningen från FN:s generalsekreterare om alla former av våld mot kvinnor (2006), FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor (2008), FN:s resolution 61/143 om ökade insatser för att undanröja alla former av våld mot kvinnor (2006) och FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000) och 1820 (2008) om kvinnor, fred och säkerhet.

De bygger också på Europaparlamentets resolution 2005/2215 om kvinnornas situation i väpnade konflikter och deras roll i återuppbyggnaden.

Mer information finns här:

* VIKTIGA BEGREPP

Våld mot kvinnor: varje könsbaserad våldshandling som leder eller sannolikt kommer att leda till att kvinnor åsamkas skada eller lidande av fysiskt, sexuellt eller psykiskt slag, inberäknat hot om sådana handlingar samt tvång eller godtyckligt frihetsberövande. Detta kan ske inom familjen eller samhället i stort, eller begås eller tolereras av landet som helhet.
Straffrihet: befrielse eller frihet från straff för skada som orsakats.
Människorättsförsvarare: individer eller grupper som främjar och skyddar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, såsom medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter.

HUVUDDOKUMENT

EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor, Allmänna rådet den 8 december 2008.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (EUT L 315, 14.11.2012, s. 57)

Ändringar och fortlöpande korrigeringar till direktiv 2012/29/EU har integrerats i grundtexten. Denna konsoliderade version har enbart informationsvärde.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62).

Senast ändrat 27.06.2016

Top