Help Print this page 
Title and reference
Grönbok om psykisk hälsa

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html ES html DA html DE html EL html EN html FR html IT html NL html PT html FI html SV
Multilingual display
Text

Grönbok om psykisk hälsa

Med den här grönboken startar kommissionen en bred debatt om psykisk hälsa. Syftet är att inleda ett allmänt samrådsförfarande om hur man kan förbättra behandling av psykisk ohälsa och främja det psykiska välbefinnandet i EU.

RÄTTSAKT

Kommissionens grönbok av den 14 oktober 2005: "Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen." [KOM(2005) 484 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Nuläget

Psykisk ohälsa är ett växande problem för EU. Man räknar med att en av fyra vuxna i EU lider av någon form av psykisk ohälsa. Varje år dör ungefär 58 000 människor i EU genom självmord på grund av psykiska problem, vilket är fler än de människor som dör i trafikolyckor.

De vanligaste formerna av psykisk ohälsa * är ångest och depression. Enligt vissa studier kan depression komma att vara den vanligaste sjukdomsorsaken i den utvecklade världen år 2020.

Stigmatisering av psykiskt sjuka förekommer fortfarande. Psykiskt sjuka eller funktionshindrade möter rädsla och fördomar hos andra vilket ökar det personliga lidandet och förvärrar den sociala utestängningen.

På det ekonomiska planet kostar psykisk ohälsa EU 3-4 % av BNP på grund av förlorad produktivitet och belastningar för hälso- och sjukvårdssystemen, de sociala systemen, utbildningssystemet och rättsväsendet.

Det råder mycket stora skillnader mellan medlemsländerna när det gäller psykisk hälsa *. Självmordfrekvensen ligger till exempel mellan 3,6 per 100 000 invånare i Grekland och 44 per 100 000 invånare i Litauen, vilket är den högsta i världen. Och antalet tvångsinläggningar av patienter på psykiatriska institutioner är 40 gånger högre i Finland än i Portugal.

Behovet av en EU-strategi för psykisk hälsa

En strategi på EU-nivå för psykisk hälsa skulle ge följande mervärde:

  • En ram för utbyte och samarbete mellan medlemsländerna.
  • Ökad samordning av åtgärderna på olika politikområden.
  • En plattform som underlättar för berörda parter att finna lösningar.

Kommissionen föreslår att en EU-strategi inriktas på följande:

  • Främjande av allas psykiska hälsa.
  • Förebyggande åtgärder mot psykisk ohälsa.
  • Bättre livskvalitet för psykiskt sjuka eller funktionshindrade genom social integrering och skydd av deras rättigheter och värdighet.
  • Utveckling av system för information, forskning och kunskap om psykisk hälsa i EU.

Insatser på tre områden

I grönboken föreslås tre stora områden för EU-insatser.

Nästa steg

Kommissionen uppmanar alla intresserade medborgare, parter och organisationer samt EU-institutionerna att komma med synpunkter på den här grönboken och därmed bidra till arbetet med en eventuell EU-strategi och en handlingsplan för psykisk hälsa.

Mot slutet av 2006 kommer kommissionen att lägga fram sin analys av kommentarerna tillsammans med eventuella förslag till en EU-strategi för psykisk hälsa.

Bakgrund

Grönboken är en uppföljning av WHO:s europeiska ministerkonferens om psykisk hälsa i Helsingfors i januari 2005. Konferensen resulterade i ett starkt politiskt engagemang och en omfattande handlingsplan på området. Europeiska kommissionen uppmanades att bidra till att genomföra denna plan. Den här grönboken är ett första steg för att följa uppmaningen.

Rättsaktens nyckelbegrepp

  • Psykisk hälsa: WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där individen är medveten om sin förmåga, kan hantera livets normala påfrestningar, kan utföra ett produktivt och fruktbart arbete och har förmåga att bidra till samhället.
  • Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa innefattar psykiska hälsoproblem och påfrestningar, nedsatt funktionsförmåga i samband med stress, symtom på psykisk störning samt diagnosticerbara psykiska sjukdomar som schizofreni och depression.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets slutsatser av den 3 juni 2005 om en gemenskapsåtgärd för psykisk hälsa [Ej offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning].

Rådet uppmanar i dessa slutsatser (es de en fr) medlemsländerna och kommissionen att vidta åtgärder för att informera om och främja betydelsen av psykisk hälsa och att förebygga psykisk ohälsa.

Rådets slutsatser (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 2-3 juni 2003, om kampen mot stigmatisering och diskriminering på grund av psykisk sjukdom.

Rådet betonar i dessa slutsatser betydelsen av problem med stigmatisering och diskriminering på grund av psykisk sjukdom (es de en fr). Rådet uppmanar därför till konkreta åtgärder i syfte att öka den sociala integreringen och för att bekämpa stigmatisering och diskriminering.

Rådets slutsatser av den 15 november 2001 om kampen mot stress- och depressionsrelaterade problem [Europeiska unionens officiella tidning C 6 av den 9 januari 2002].

Rådet uppmanar i dessa slutsatser till förebyggande åtgärder mot stress- och depressionsrelaterade problem (es de en fr) och åtgärder som främjar psykisk hälsa.

Rådets resolution av den 18 november 1999 om främjande av psykisk hälsa [Europeiska unionens officiella tidning C 86 av den 24 mars 2000].

Senast ändrat den 04.01.2006

Top