Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
System för erkännande av yrkeskvalifikationer

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
Multilingual display
Text

System för erkännande av yrkeskvalifikationer

Genom direktivet inrättas ett system för erkännande av yrkeskvalifikationer i Europeiska unionen, som också under vissa förhållanden sträcker sig till de övriga i länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz. Det syftar till att göra arbetsmarknaden mer flexibel, ytterligare avreglera tjänster, uppmuntra automatiskt erkännande av kvalifikationer och förenkla de administrativa förfarandena.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer

SAMMANFATTNING

Genom direktivet inrättas ett system för erkännande av yrkeskvalifikationer i Europeiska unionen, som också under vissa förhållanden sträcker sig till de övriga i länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz. Det syftar till att göra arbetsmarknaden mer flexibel, ytterligare avreglera tjänster, uppmuntra automatiskt erkännande av kvalifikationer och förenkla de administrativa förfarandena.

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I direktivet fastställs regler om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer mellan EU, EES-länder utanför EU och Schweiz.

Genom direktivet infördes en gemensam utvärdering av de nationella yrkesbestämmelserna och en öppenhetsinsyn (dvs. granskning av hindren för tillträde till yrken och analys av deras nödvändighet).

Det gäller för alla medborgare i EU, EES-länder utanför EU och Schweiz som vill utöva ett reglerat yrke, antingen som egenföretagare eller som anställda, i ett annat land än det där de fått sina yrkeskvalifikationer.

Europeiska kommissionen har offentliggjort en interaktiv karta över de reglerade yrkena i Europa. Det är yrken vars tillgång, eller rätt att utöva, kräver särskilda kvalifikationer. De omfattar även yrken där användningen av en särskild titel är skyddad, såsom till exempel rätten att kalla sig ingenjör (chartered engineer) i Storbritannien.

Direktivet gäller inte frågor som omfattas av särskilda direktiv, till exempel direktiv 2006/43/EG om lagstadgade revisorer. Ett annat exempel gäller advokater. Deras kvalifikationer omfattas av direktiv 2005/36/EG, men de drar även fördel av två särdirektiv (77/249/EEG och 98/5/EG) som inför ytterligare sätt för dem att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, antingen tillfälligt eller genom att etablera sig permanent i andra EU-länder.

VIKTIGA PUNKTER

Tillfällig rörlighet

Om yrkesverksamma vill tillhandahålla sina tjänster i ett annat EU-land på tillfällig basis kan de i princip göra det på grundval av sin etablering (dvs. sin rätt att utöva) i sitt hemland. Destinationslandet kan kräva ett tidigare erkännande, men de yrkesverksamma behöver inte gå igenom erkännandeförfarandena. Detta gäller inte för yrken som har betydelse för folkhälsan och inverkar på säkerheten, där EU-länderna kan kräva ett tidigare erkännande av kvalifikationer.

Fast driftställe

I direktivet fastställs tre system för kvalifikationserkännande:

1.

Automatiskt erkännande för yrken vars minimikrav på utbildning är harmoniserade på EU-nivå: läkare, sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinärer, barnmorskor, apotekare och arkitekter.

2.

Automatiskt erkännande för vissa yrken: yrkesverksamma inom hantverk, handel och industri kan begära automatiskt erkännande av sina kvalifikationer baserat på sin yrkeserfarenhet.

3.

Det generella systemet för ovannämnda yrken som inte uppfyller villkoren för automatiskt erkännande bygger på principen om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Detsamma gäller för de andra reglerade yrkena, där tillgång beviljas till varje enskild person som kan visa att han eller hon är fullt kvalificerad i hemlandet. Men om myndigheterna i värdlandet finner betydande skillnader mellan den utbildning som förvärvats i hemlandet och den som krävs för samma verksamhet i deras land kan de kräva att individen genomgår en anpassningstid eller ett lämplighetsprov, i princip efter individens val.

Europeiskt yrkeskort (EPC)

Direktivet ändrades genom direktiv 2013/55/EU (gäller i EU-länderna från den 18 januari 2016) som fastställer inrättandet av ett europeiskt yrkeskort. Detta gör det möjligt för intresserade medborgare att enklare och snabbare få ett erkännande av sina kvalifikationer genom ett standardiserat elektroniskt förfarande. EPC-kortet kommer att baseras på användningen av Informationssystemet för den inre marknaden (IMI) och kommer att utfärdas i form av ett elektroniskt certifikat. I den första omgången kommer kortet att genomföras för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, sjukgymnaster, apotekare, bergsguider och fastighetsmäklare.

2013 års direktiv ger också alla medborgare som söker erkännande av yrkeskvalifikationer möjlighet att hantera ärendet genom en enda kontaktpunkt.

NÄR TRÄDDE DIREKTIVET I KRAFT OCH NÄR ÄR GENOMFÖRANDEPERIODEN?

Direktiv 2005/36/EG trädde i kraft den 20 oktober 2005 och skulle ha införlivats senast den 20 oktober 2007. De senaste ändringarna som infördes genom direktiv 2013/55/EU trädde i kraft den 17 januari 2014, och tidsfristen för införlivande är den 18 januari 2016.

BAKGRUND

Eftersom befolkningen i arbetsför ålder sjunker i många EU-länder kommer efterfrågan på högt kvalificerade personer med sannolikhet att öka och beräknas stiga till mer än 16 miljoner arbetstillfällen fram till 2020. Detta förutsätter att deras kvalifikationer erkänns i hela EU på ett snabbt, enkelt och tillförlitligt sätt.

Mer information finns på sidorna om automatiskt erkännande på Europeiska kommissionens webbplats.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2005/36/EG

20.10.2005

20.10.2007

EUT L 255, 30.9.2005, s. 22-142

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2006/100/EG

1.1.2007

1.1.2007

EUT L 363, 20.12.2006, s. 141-237

Förordning (EG) nr 1430/2007

26.12.2007

-

EUT L 320, 6.12.2007, s. 3-11

Förordning (EG) nr 755/2008

21.8.2008

-

EUT L 205, 1.8.2008, s. 10-12

Förordning (EG) nr 279/2009

27.4.2009

-

EUT L 93, 7.4.2009, s. 11-12

Förordning (EU) nr 213/2011

24.3.2011

-

EUT L 59, 4.3.2011, s. 4-7

Förordning (EU) nr 623/2012

1.8.2012

-

EUT L 180, 12.7.2012, s. 9-11

Direktiv 2013/25/EU

1.7.2013

1.7.2013

EUT L 158, 10.6.2013, s. 368-375

Direktiv 2013/55/EU

17.1.2014

18.1.2016

EUT L 354, 28.12.2013, s. 132-170

Ändringar och fortlöpande korrigeringar till direktiv 2005/36/EG har integrerats i grundtexten. Denna konsoliderade version har enbart informationsvärde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 78, 26.3.1977, s. 17-18)

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, 14.3.1998, s. 36-43)

Kommissionens beslut 2007/172/EG av den 19 mars 2007 om upprättande av en samordningsgrupp för erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 79, 20.3.2007, s. 38-39)

Senast ändrat den 17.08.2015

Top