Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
De nationella parlamentens roll i EU-frågor

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Languages and formats available
Multilingual display
Text

De nationella parlamentens roll i EU-frågor

 

SAMMANFATTNING

INLEDNING

Lissabonfördraget markerar ett viktigt steg i den roll som de nationella parlamenten spelar i EU-frågor. I fördraget listas för första gången i en artikel (artikel 12 i EU-fördraget), de olika sätt på vilka de nationella parlamenten kan ”bidra aktivt till ett väl fungerande EU”. Deras deltagande säkerställs på fyra huvudsakliga sätt genom att de:

tar emot information och handlingar,

genomför granskningar av respekt för subsidiaritetsprincipen,

deltar i utvärderingsmekanismerna inom områdena rättvisa, frihet och säkerhet,

medverkar i fördragsrevidering.

INFORMATION

En detaljerad lista över handlingar som ovillkorligen ska överlämnas till de nationella parlamentarikerna har upprättats:

meddelanden*,

det årliga lagstiftningsprogrammet och alla andra instrument för lagstiftningsprogram eller politisk strategi,

förslag till rättsakter,

dagordningarna för och resultaten av rådets möten,

den årliga rapport som utarbetas av kommissionen om tillämpning av de principer som styr utövandet av EU:s befogenheter,

utvärderingarna av genomförandet av EU:s politik på området frihet, säkerhet och rättvisa.

De nationella parlamenten informeras dessutom om förslag till ändringar av fördragen i enlighet med det ordinarie ändringsförfarandet och om ansökningar om anslutning till unionen.

ÖVERSYN AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

I protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tilldelas de nationella parlamenten rätten att utfärda motiverade yttranden om de anser att ett utkast till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Alla motiverade yttranden bör beaktas av de institutioner som deltar i lagstiftningsprocessen. Andra konsekvenser för ett lagförslag beror på deras antal.

Enligt protokollet tilldelas varje nationellt parlament två röster (en för varje kammare vid tvåkammarsystem). Om de motiverade yttranden som lämnats motsvarar minst en tredjedel av rösterna måste kommissionen se över sitt förslag och kan besluta att vidhålla, ändra eller dra tillbaka utkastet. Denna tröskel sänks till en fjärdedel av rösterna i förslag som rör straffrättsligt samarbete och polissamarbete. Om de motiverade yttranden som lämnats motsvarar en majoritet av rösterna, och kommissionen beslutar att vidhålla förslaget, måste Europaparlamentet och rådet överväga om förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen före den första behandlingen.

Europeiska unionens domstol är behörig att pröva en talan om åsidosättande genom en lagstiftningsakt, vilken talan väcks av ett EU-land eller överlämnas av det på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

SPECIFIK ROLL PÅ OMRÅDET RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET

området rättvisa, frihet och säkerhet har de nationella parlamenten en särskild roll. De deltar i utvärderingen av Eurojusts verksamhet och granskningen av Europols verksamhet.

Dessutom kan de nationella parlamenten motsätta sig rådets beslut, som utvidgar det ordinarie lagstiftningsförfarandet (med kvalificerad majoritet i rådet) till vissa aspekter av familjerätt som har gränsöverskridande följder och som för närvarande är föremål för ett särskilt lagstiftningsförfarande med enhällighet i rådet (övergångsklausul i artikel 81 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

MEDVERKAN I FÖRDRAGSREVIDERING

Lissabonfördraget associerar dessutom de nationella parlamenten med förfaranden för revidering av fördragen, som beskrivs nedan.

Under ordinarie och förenklade ändringsförfaranden träder ändringar av fördragen i kraft när de har ratificerats (eller godkänts för förenklade ändringsförfaranden) av samtliga EU-länder i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser, som vanligtvis kräver parlamentarisk ratificering.

Under det ordinarie ändringsförfarandet sammankallas en konvention, som bland annat består av representanter för de nationella parlamenten, för att undersöka och anta en rekommendation om revideringsförslag.

Under den allmänna ”övergångsklausulen” i artikel 48.7 i EU-fördraget ska Europeiska rådets initiativ att byta från det särskilda lagstiftningsförfarandet till det ordinarie lagstiftningsförfarandet, eller från att rösta enhälligt till omröstning med kvalificerad majoritet, meddelas till de nationella parlamenten, och kan inte antas om ett nationellt parlament motsätter sig det inom sex månader.

KONFERENSEN MELLAN PARLAMENTARISKA ORGAN FÖR EU-FRÅGOR (COSAC)

Sedan 1989 har medlemmar av de nationella parlamentens organ för EU-frågor och ledamöter av Europaparlamentet sammanträtt två gånger per år i konferensen mellan parlamentariska organ för EU-frågor, mer känd under den franska förkortningen Cosac, för att utbyta information och bästa praxis och diskutera frågor av gemensamt europeiskt intresse.

Cosacs roll bekräftas i protokollet om de nationella parlamentens roll i EU, där det anges att Cosac får överlämna alla bidrag som den finner lämpliga till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

VIKTIGA BEGREPP

* Ett meddelande är ett politiskt dokument utan obligatorisk karaktär. Kommissionen tar initiativ till att offentliggöra ett meddelande när den vill presentera sina idéer i en aktuell fråga. Ett meddelande har ingen rättslig verkan (definition från det europeiska rättsliga nätverket).

BAKGRUND

Mer information:

Senast ändrat 20.10.2015

Top