Help Print this page 
Title and reference
Europaparlamentet

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Europaparlamentet

INLEDNING

Europaparlamentet är den institution där EU-medborgarna är direkt företrädda. Vart femte år väljer medborgarna ledamöter till Europaparlamentet, varav ett visst antal från varje medlemsstat tillsätts.

Europaparlamentets befogenheter har förändrats genom översynerna av EU-fördragen. Numera har Europaparlamentet lika stora lagstiftningsbefogenheter som rådet inom de flesta av EU:s kompetensområden. Det beslutar tillsammans med rådet om budgeten och har politisk kontroll över kommissionen.

SAMMANSÄTTNING

Fördelningen av platser mellan medlemsstaterna i Europaparlamentet är ett komplicerat ämne som ofta har varit föremål för debatt i samband med översyner av fördragen. Fördelningen ska framför allt bibehålla en tillfredsställande proportionalitet mellan de platser som tilldelas respektive medlemsstat och dess befolkningsmängd. Utöver detta måste fördelningen av platser tillåta Europaparlamentet att ta upp viktiga politiska frågor, även när det gäller medlemsstater med mindre befolkningsmängd. Slutligen får det sammanlagda antalet parlamentsledamöter inte överstiga ett visst antal, för att inte effektiviteten i parlamentets arbete ska påverkas.

I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft fastställs fördelningen av platser mellan medlemsstaterna inte längre i fördragen. I stället måste detta numera avgöras genom ett enhälligt beslut i Europeiska rådet, efter ett initiativ och ett godkännande av Europaparlamentet.

Fördraget fastställer de grundläggande bestämmelserna för hur parlamentet ska vara sammansatt:

  • Det högsta antalet ledamöter får inte överstiga 750, inbegripet parlamentets talman.
  • Det minsta antalet platser per medlemsstat är 6.
  • Det högsta antalet platser per medlemsstat är 96.
  • Fördelningen av platser bör bygga på principen om degressiv proportionalitet. Med andra ord: ju större befolkning en medlemsstat har, desto större antal ledamöter har den och desto större antal invånare företräds av en ledamot från den staten.

När Kroatien anslöt sig till unionen i juli 2013 uppgick antalet Europaparlamentsledamöter tillfälligt till 766. Efter valet till Europaparlamentet i maj 2014 återgick detta antal till 751, genom att tolv länder förlorade vardera en plats (Belgien, Bulgarien, Grekland, Irland, Kroatien, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien, Tjeckien, Ungern och Österrike) medan Tyskland förlorade tre.

BEFOGENHETER

Lissabonfördraget har förstärkt EU:s demokratiska uppbyggnad genom att Europaparlamentet har fått ytterligare privilegier. Medbeslutandeförfarandet, i vilket Europaparlamentet är jämlikt med rådet, har döpts om till ordinarie lagstiftningsförfarande. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet används nu inom över 40 nya områden, bland annat jordbruk, energitrygghet, invandring, rättsliga och inrikes frågor, folkhälsa och strukturfonder. (se dokumentet lagstiftningsförfaranden). Europaparlamentet medverkar även vid antagandet av rättsakter genom särskilt lagstiftningsförfarande, genom att lämna ett yttrande (samrådsförfarande) eller ett godkännande (godkännandeförfarande).

På internationell nivå krävs ett godkännande från Europaparlamentet för ett flertal olika avtal med tredjeländer eller internationella organisationer, exempelvis associeringsavtal eller avtal på områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (exempelvis handelsavtal). Europaparlamentet måste även rådfrågas vid alla andra slags internationella avtal.

I och med Lissabonfördraget har Europaparlamentet fått ökade budgetbefogenheter. Det samarbetar nu jämlikt med rådet under hela förfarandet för att anta EU:s årliga budget, och inte längre enbart i samband med icke-obligatoriska utgifter. Innan Lissabonfördraget trädde i kraft hade Europaparlamentet aldrig sista ordet gällande obligatoriska utgifter, särskilt inte i fråga om jordbruket eller internationella avtal (ca 45 procent av unionens totala budget), där det endast kunde föreslå ändringar. Förfarandet har nu förenklats och består numera av en behandling vardera från Europaparlamentets och rådets sida, eller av en behandling av en förlikningskommitté (artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

Europaparlamentet har även fått ökade befogenheter i sin politiska kontroll över kommissionen. Kommissionens ordförande väljs först efter att ett förslag lagts fram av Europeiska rådet. Resultatet av valet till Europaparlamentet måste därvid tas i beaktande. Installationen av kommissionen är i sin helhet beroende av ett godkännande från parlamentet. Detta godkännande inbegriper även utnämningen av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som samtidigt är kommissionens vice ordförande. I enlighet med artikel 234 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan Europaparlamentet även begära hela kommissionens avgång, genom ett förslag om misstroendevotum.

Slutligen har Europaparlamentet ytterligare ansvar gällande översynen av unionens grundfördrag. Parlamentet har initiativrätt och kan därför föreslå en översyn av fördragen. Det ingår i det konvent som granskar de förslag som lämnas inom det ordinarie ändringsförfarandet angående fördragen och måste rådfrågas inför alla ändringar av fördragen inom ramen för det förenklade ändringsförfarandet.

ÖVERSIKTSTABELL

-

Artiklar

Ämne

EU-fördraget

14

Europaparlamentets roll och sammansättning

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

223 till 234

Europaparlamentets funktion

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

2013/312/EU: Europeiska rådets beslut av den 28 juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning [EUT L 181, 29.6.2013].

Senast ändrat den 08.05.2014

Top