Att skydda barn i den digitala världen

Man har kunnat urskilja stora förändringar i hur konsumenter, i synnerhet barn, använder media. Barnen använder media mer och mer genom mobil utrustning, inklusive online-spel, något som skapar en högre efterfrågan på denna typ av tjänster på internet. Som nytt fenomen har sociala nätverk fått allt större betydelse, både på individnivå och på samhällsnivå. Många förändringar kommer fortfarande att ske. All denna nya utveckling skapar möjligheter för minderåriga, men skapar också utmaningar när det gäller att skydda dem. Denna rapport sammanfattar vad som gjorts inom området för skydd av barn i den digitala världen och uttalar de följande stegen som krävs för att förstärka den.

RÄTTSAKT

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillämpningen av rådets rekommendation av den 24 september 1998 i fråga om skyddet av minderåriga och människans värdighet och av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster: "Att skydda barn i den digitala världen" [KOM(2011) 556 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

I denna rapport sammanfattas de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att skydda barn vid online-aktiviteter. Den följer på rekommendationen från 2006 om skydd av minderåriga inom audiovisuella tjänster och informationstjänster samt på rekommendationen från 1998 om skyddet av minderåriga och människans värdighet.

Olagligt eller skadligt innehåll

Rapporten går igenom framtiden hos de initiativ som vidtagits av medlemsstaterna i avsikt att bekämpa diskriminerande, olagligt eller skadligt online-innehåll. Det handlar huvudsakligen om åtaganden och uppförandekoder. De fastställer, till exempel, att en lämplig märkning visas på webbplatser.

Den nivå av skydd som ges av denna typ av initiativ varierar dock från en medlemsstat till en annan. Det är lämpligt att lägga fram aktuella åtgärder för en konstant övervakning för att de ska vara mer effektiva.

Olagligt eller skadligt innehåll kommer dessutom i allmänhet från andra medlemsstater i EU eller från tredjeländer. Ett samordnat angreppssätt på först europanivå och sedan internationell nivå skulle göra det möjligt att harmonisera skyddet mot denna typ av innehåll.

Hjälplinjer

I den digitala agendan för Europa föreskrivs att riktlinjer som gör det möjligt att varna om online-innehåll som är stötande eller skadligt införs senast 2013. Dessa hjälplinjer samfinansieras av programmet för ett säkrare Internet. Hjälplinjerna INHOPE (EN) för Internet utgör ett effektivt samarbetsredskap för medlemsstaterna och tredjeländer. Förfaranden för anmälan och avlägsnande ska också inrättas för att internetleverantörerna ska kunna avlägsna allt olagligt innehåll som rapporterats av allmänheten genom hjälplinjen.

Kommissionen uppmanar dock medlemsstaterna att skapa en noggrannare övervakning än hjälplinjerna. Dessa är inte ännu tillräckligt kända av internetanvändarna, och inte heller av barn.

Internetleverantörer

Internetleverantörerna uppmanas bli mer aktiva i skyddet av minderåriga. Tillämpandet av uppförandekoder borde vara mer allmänt spritt och starkt inramat. Internetleverantörernas organisationer anmodas att innefatta skydd av minderåriga i sina åtgärder och att arbeta för att deras medlemmar åtar sig att göra detta. Om dessutom konsumenter och myndigheter deltar i utarbetandet av dessa uppförandekoder borde det bidra till att självregleringen motsvarar den faktiska utvecklingen i den digitala världen.

Internetleverantörerna uppmanas att ta tillämpandet av uppförandekoder i allmänt bruk och att innefatta skydd av minderåriga i sina uppgifter.

Sociala medier

De sociala medierna har i grunden förändrat hur minderåriga interagerar och kommunicerar sinsemellan. Dessa medier medför många risker, som olagligt innehåll, innehåll som inte är lämpligt för minderåriga, otillbörliga kontakter och otillbörligt uppförande.

Ett sätt som tas upp i rapporten för att möta dessa risker kan vara att utarbeta riktlinjer för leverantörerna av sociala nätverk. Kommissionen vill stimulera en ökning av antalet rapporteringspunkter och inrätta en välfungerande stödavdelningsinfrastruktur för sociala medier.

Mediekompetens och informationskampanjer

Medlemsstaterna har åtagit sig att främja mediekompetensen. Det finns många initiativ på detta område: ett exempel är offentlig-privata partnerskap eller projektet EU kids online (EN). Att engagera alla barn och föräldrar, liksom att harmonisera mellan skolor och medlemsstater är fortfarande stora utmaningar, även om integrationen av mediekompetens i skolundervisningen har visat positiva resultat.

Begränsad tillgång till innehåll.

Att begränsa tillgången till innehåll för minderåriga innebär att fastställa klassificeringar beroende på ålder och innehåll. Idag finns klassificeringssystem för audiovisuellt material som anses som tillräckliga eller effektiva av vissa medlemsstater, medan andra bedömer att de behöver förbättras.

Tekniska system, som filtrering, system för åldersverifikation eller system för föräldrakontroll kan användas men kan inte säkerställa en fullständig begränsning av tillgången till innehåll för minderåriga. Kunderna blir bättre och bättre informerade om att filtrerings- och klassificeringssystem, liksom åldersverifikationssystem, existerar. Medlemsstaterna är dock delade vad gäller nyttan, relevansen (för rätten till information och risken med censur), den tekniska genomförbarheten och pålitligheten hos tekniska system. De understryker också behovet av insyn när visst innehåll ska föras upp på en "svart lista" och möjligheten att ta bort dem därifrån.

Även om de flesta av medlemsstaterna ser framför sig möjligheten att förbättra åldersbestämningen och klassificeringssystemen, finns det ännu inte en konsensus om en EU-omfattande klassificering för medieinnehåll. Denna rapport uppmanar till reflektion över innovativa klassificeringssystem i informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT-sektorn).

Audiovisuella medietjänster

Kommissionen konstaterar en viss eftersläpning hos beställmedietjänster när det gäller system för samreglering och självreglering som ska skydda minderåriga mot stötande innehåll och när det gäller tekniska medel som ger barn en begränsad tillgång till innehållet på Internet. Det vore lämpligt att ta fram klassificeringar som beror på ålder liksom begränsningar i överföringstid för denna typ av audiovisuella medietjänster.

Videospel

Med undantag för Tyskland, använder alla medlemsstaterna systemet Pan European Games Information System (PEGI) om skydd av minderåriga inom ramen för videospel. Denna rapport visar att det är lägligt att öka antalet informationsåtgärder i preventivt syfte, i synnerhet i skolorna. Dessutom finns det fortfarande framsteg att göra för att säkerställa att åldersklassifikationen för försäljning av videospel respekteras, och för en bredare tillämpning av system som PEGI på online-spel.

See also

• Generaldirektoratet för informationssamhället och media – Skydd av minderåriga (DE) (EN) (FR)

Senast ändrat den 06.12.2011