Antisubventionsåtgärder

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder utanför EU

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

I förordning (EU) 2016/1037 fastställs EU:s regler om skydd mot subventionerad import från länder utanför EU och villkoren för tillämpning av utjämningsåtgärder.

Förordningen har ändrats tre gånger: genom förordning (EU) 2017/2321, genom förordning (EU) 2018/825 och genom delegerad förordning (EU) 2020/1173.

VIKTIGA PUNKTER

Förordning (EU) 2016/1037

En utjämningstull tillämpas för att motverka de skadliga verkningarna av den subventionerade importen av en produkt på producenter i EU som producerar samma produkt och för att återupprätta en rättvis konkurrens. Tullen betalas av importören och tas ut av tullmyndigheterna i det berörda EU-landet.

Följande fyra villkor måste uppfyllas innan antisubventioneringsåtgärder kan införas på import av en produkt:

• Importen gynnas av en selektiv subvention.
• Det måste föreligga en väsentlig skada* för den EU-industri som tillverkar en likadan produkt*.
• Det måste finnas ett orsakssamband mellan den subventionerade importen och den väsentliga skadan.
• Antisubventionsåtgärder får inte strida mot EU:s intresse – åtgärderna får inte orsaka mer skada för EU:s ekonomi som helhet än den orsakar lättnader för den industri som drabbats av importen.

Inledande av ett klagomål

• Ett klagomål om antisubvention inges till Europeiska kommissionen av EU-producenterna av den berörda produkten, eller på deras vägnar, antingen direkt eller via myndigheterna i ett EU-land. Andra parter, såsom fackföreningar, får också lämna in klagomål tillsammans med EU-industrin och bli berörda parter i förfarandet. Under särskilda omständigheter kan kommissionen också på eget initiativ inleda en undersökning avseende subventioner.
• Alla klagomål måste innehålla bevis för subvention, skada och orsakssamband mellan den påstått subventionerade importen och den påstådda skadan.
• För att skydda konfidentiella affärsuppgifter måste två versioner av ett klagomål inges: en konfidentiell version och en icke-konfidentiell version. Den konfidentiella versionen kommer endast att vara tillgänglig för kommissionens personal som arbetar direkt med ärendet. Den icke-konfidentiella versionen kommer att vara tillgänglig på begäran för alla berörda parter när undersökningen väl har inletts.
• Kommissionen måste pröva riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som framläggs i klagomålet för att fastställa om det finns tillräcklig grund för att motivera att en undersökning inleds. Detta måste göras inom 45 dagar efter det att klagomålet har lämnats in.
• Innan kommissionen inleder en antisubventionsundersökning måste den inleda samråd med exportlandets offentliga myndigheter.

Antisubventionsundersökning

• När kommissionen har beslutat att inleda en undersökning måste den offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning. Den kontaktar alla kända producenter och alla andra berörda parter och begär att de fyller i frågeformulär inom en strikt tidsfrist.
• Om det finns många potentiellt berörda parter kan kommissionen besluta att genomföra sin undersökning på grundval av ett urval av aktörer (exporterande producenter, EU-producenter, importörer och användare).
• Om kommissionen på grundval av sin undersökning anser att subventionering har vållat skada, får antisubventionsåtgärder införas på import till EU av den berörda produkten. Dessa åtgärder har i allmänhet formen av
  • en värdetull – en procentsats av den berörda produktens importvärde,
  • särskilda tullar – ett fast värde för en viss mängd varor, t.ex. 100 euro per ton av en produkt,
  • ett prisåtagande – ett åtagande av en exportör att respektera minimiimportpriser.
• Myndigheterna i exportlandet kan också åta sig att avskaffa subventionen eller vidta åtgärder beträffande subventionens effekter.
• Eventuella provisoriska åtgärder måste införas senast nio månader efter det att undersökningen har inletts och får fortsätta att gälla i högst fyra månader. Dessa kan följas av införandet av slutgiltiga åtgärder, som fortsätter att gälla i fem år.
• Tullar betalas av importören i EU och samlas in av de nationella tullmyndigheterna i de berörda EU-länderna.
• Gällande åtgärder kan ses över (interimsöversyn) under vissa förutsättningar. Omfattningen av denna översyn är vanligtvis begränsad till ett eller flera element av de inledande åtgärderna, t.ex. subventionsnivå och/eller skada, produktomfattning eller åtgärdernas form.
• Åtgärderna upphör att gälla efter fem år om det inte genom en översyn vid giltighetstidens utgång framkommer att subvention och väsentlig skada troligen kommer att fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphör att gälla.
• Importörerna kan begära en fullständig eller partiell återbetalning av tullar som betalats om de kan styrka att subventionsmarginalen, som låg till grund för den uttagna tullen, har slopats eller sänkts.
• EU:s antisubventionsregler bygger på de globala normer som fastställts av Världshandelsorganisationen.

Ändringsförordning (EU) 2017/2321

Eftersom erfarenheten visat att vissa subventioner upptäcks först i samband med den berörda undersökningen, lades ett stycke till i förordning (EU) 2017/2321 som kräver att kommissionen i dessa situationer ska erbjuda ytterligare samråd om dessa subventioner till det berörda ursprungslandet och/eller exportlandet om de subventioner som konstaterats i samband med undersökningen.

Ändringsförordning (EU) 2018/825

Bland annat innebär förordningen följande:

• Den effektiviserar utredningsprocessen och gör det lättare för mindre företag att delta i handelspolitiska undersökningar (bland annat genom att skapa en handelspolitisk helpdesk för små och medelstora företag).
• Den ändrar hur den regel som kallas ”regeln om lägsta tull” tillämpas i antisubventionsfall. EU hade tidigare infört åtgärder på en nivå som var lägre än subventionens fulla omfattning, där en lägre nivå (”skademarginalen”) var tillräcklig för att undanröja den skada som EU-industrin lidit. Enligt de nya reglerna kan antisubventionsåtgärder till fullo uppväga de subventioner som en exportör har erhållit, förutsatt att detta ligger i intresset för EU som helhet att göra detta.
• Genom förordningen införs nya regler för beräkning av det ”icke-skadevållande priset” (det pris som industrin förväntas ha tagit ut under normala omständigheter). Vid beräkningen kan man nu ta hänsyn till kostnaderna för nödvändiga investeringar, till exempel i infrastruktur eller forskning och utveckling, men även framtida utgifter för sociala och miljömässiga standarder, till exempel inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. Det icke-skadevållande priset utgår nu från en minimivinst på sex procent som kommer att ingå i beräkningen, där en högre vinstmarginal är möjlig från fall till fall.
• Den införde en period för utlämnande av uppgifter på förhand, under vilken berörda parter tre veckor i förväg fick information om huruvida provisoriska åtgärder infördes eller ej. I den översyn som genomfördes i överensstämmelse med ändringsförordning (EU) 2018/825 drog kommissionen slutsatsen att importen i allmänhet inte hade vållat unionsindustrin någon ytterligare skada under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand. Kommissionen antog därför en delegerad akt där perioden för utlämnande av uppgifter på förhand ändrades till fyra veckor(delegerad förordning (EU) 2020/1173).

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

• Förordning (EU) 2016/1037 har gällt sedan den 20 juli 2016. Den kodifierade och ersatte förordning (EG) nr 597/2009 och dess efterföljande ändringar.
• Ändringsförordning (EU) 2017/2321 har gällt sedan den 20 december 2017.
• Ändringsförordning (EU) 2018/825 har gällt sedan den 8 juni 2018.
• Delegerad förordning (EU) 202/1173 har gällt sedan den 11 augusti 2020.

BAKGRUND

• En subvention är ett finansiellt bidrag, såsom ett bidrag eller ett lån, som vanligtvis betalas av de offentliga myndigheterna i ett land utanför EU. Det gynnar ett företag eller en industri som exporterar sina produkter till EU, vilket snedvrider konkurrensen på EU-marknaden. För att motverka denna snedvridning och återställa rättvis konkurrens kan EU införa utjämningstullar på sådan import.
• EU:s antisubventionsregler bygger på de globala standarder som fastställts av WTO.
• Mer information finns här:
  • Antisubvention (Europeiska kommissionen)
  • Tillkännagivande: om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar.

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (kodifiering) (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2016/1037 har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 16.10.2020