EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Arbetsordning för Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd, vanligen kallat rådet, är en gemenskapsinstitution. Tillsammans med Europaparlamentet är rådet unionens lagstiftande organ och delegerar genomförandet av lagarna till kommissionen. Rådet ansvarar bl.a. för samordningen av medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik. I allmänhet fattar rådet majoritetsbeslut. Det arbetar i olika fackkonstellationer där varje medlemsstat representeras av sin minister på området. Ordförandeskapet innehas växelvis av medlemsstaterna under sex månader vardera. I arbetsordningen finns reglerna för rådets organisation och funktion.

RÄTTSAKT

Rådets beslut nr 2004/338 EG, Euratom av den 22 mars 2004 om antagande av rådets arbetsordning. Rådets arbetsordning. [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

I denna ordning fastställs hur Europeiska unionens råd fungerar och organiseras. Enligt artikel 207.3 i EG-fördraget har rådet rätt att anta sin egen arbetsordning. Nuvarande version trädde i kraft den 23 mars 2004 och består av 28 artiklar och fem bilagor.

RÅDETS ORGANISATION

Inom rådets organisation finns fyra grundläggande instanser: rådskonstellationerna, Ordförandeskapet, Coreper (Ständiga representanternas kommitté) och generalsekreteraren och hans kansli.

Juridiskt sett är Europeiska rådet också en del av Europeiska unionens råd. Europeiska rådet saknar emellertid arbetsordning, eftersom det inte är någon gemenskapsinstitution. I den ännu icke antagna EU-konstitutionen föreslås det att Europeiska rådet också blir en institution.

Europeiska rådet

Europeiska rådet är ett forum för möten mellan EU-medlemsstaternas stats- och regeringschefer. Dess mål är att ge Europeiska unionen de politiska impulser som behövs för att utvecklas ytterligare samt att fastställa allmänna politiska riktlinjer. Rådet möts två gånger om året under samma ordförandeskap som förestår Europeiska unionens råd. Europeiska kommissionens ordförande är fullvärdig medlem.

Rådskonstellationerna

Rådet kan sammanträda i olika konstellationer beroende på vilket område som berörs. Konstellationerna är sammansatta av en representant per medlemsstat på ministernivå med befogenhet att binda sin regering vid de beslut som fattas. Förteckningen över de olika konstellationerna fastställs av konstellationen allmänna frågor och yttre förbindelser, vilken är den enda som föreskrivs i arbetsordningen. För närvarande finns nio konstellationer angivna i bilaga I:

  • Allmänna frågor och yttre förbindelser, inklusive europeisk säkerhets- och försvarspolitik samt utvecklingssamarbete
  • Ekonomiska och finansiella frågor samt budgeten
  • Rättsliga och inrikes frågor samt civilskydd
  • Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
  • Konkurrensfrågor (inre marknaden, industri och forskning) samt turism
  • Transport, telekommunikation och energi
  • Jordbruk och fiske,
  • Miljö
  • Utbildning, ungdom och kultur samt audiovisuella media

Det åligger varje medlemsstat att avgöra på vilket sätt den ska företrädas i rådet. Flera ministrar får delta som fullvärdiga medlemmar i samma rådskonstellation. Beträffande rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) ska varje regering vid de olika sammanträdena i denna konstellation företrädas av den minister eller statssekreterare som den själv väljer.

Det är konstellationen allmänna frågor och yttre förbindelser som ansvarar för dessa två områden, vilka delas upp på två separata möten med separata dagordningar och eventuellt också olika mötesdagar:

  • Vid mötet i rådet (allmänna frågor) behandlas förberedelser och uppföljning av Europeiska rådets möten: samordningen av hela förberedelsearbetet, den allmänna samordningen av politiken, institutionella och administrativa frågor, övergripande ärenden som påverkar flera av unionens politikområden samt varje ärende som överlämnas av Europeiska rådet. Vid detta möte föreslår rådet (allmänna frågor) ett strategiskt flerårsprogram för Europeiska rådet. Det treåriga programmet grundar sig på ett gemensamt förslag som de berörda ordförandeskapen utarbetat i samråd med kommissionen. Dessutom utarbetas ett utkast till Europeiska rådets dagordning vid detta möte.
  • Vid mötet i rådet (yttre förbindelser) behandlas följande områden: den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, utrikeshandeln, samt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. I princip kan ingen annan rådskonstellation eller kommitté som förbereder rådets arbete sammanträda mellan detta möte och Europeiska rådets möte.

Övriga rådskonstellationer ska förse rådet (allmänna frågor) med sina bidrag till Europeiska rådet senast två veckor före dess möte.

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd

Ordförandeskapet i rådet innehas växelvis av varje EU-medlemsstat under sex månader vardera. Det är en central funktion i rådets arbete. I december varje år ska de länder som tillträder efterföljande år gemensamt lägga fram ett utkast till årligt program. Det närmast tillträdande ordförandeskapet ska också utarbeta en preliminär dagordning för de möten som ska hållas under dess ordförandeperiod.

Ordförandeskapet ser till att denna arbetsordning tillämpas och sörjer för att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt. Det får också begränsa antalet närvarande, avgöra debatternas längd samt begära in gemensamma ståndpunkter i skriftlig form.

Rådet får i Europaparlamentet företrädas av ordförandeskapet. Med ordförandeskapets godkännande kan det också göras av generalsekreteraren.

Coreper, underkommittéer och arbetsgrupper

Coreper består av ständiga representanter från varje medlemsstat eller deras ställföreträdare. De ständiga representanternas kommitté, Coreper, har till uppgift att förbereda rådets arbete och att utföra de uppdrag som rådet ger den. Ordförande i Coreper är den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet. Kommittén sörjer för konsekvensen i EU:s politik och för följande:

  • Principerna om lagenlighet, subsidiaritet och proportionalitet samt om motivering av rättsakterna.
  • Reglerna om befogenheterna för unionens institutioner och organ.
  • Budgetbestämmelserna.
  • Regler om förfaranden, öppenhet och redaktionell kvalitet. Vad gäller den redaktionella kvaliteten, är det rådets rättstjänst som ansvarar för granskningen av rättsakterna.

Coreper ska först behandla alla punkter på dagordningen för rådets möten. Coreper ska sträva efter att på sin nivå nå enighet om lösningar som ska föreläggas rådet för antagande. Om enighet nås, ska punkter där rådet kan besluta om godkännande utan överläggning placeras i del A på dagordningen (se "dagordning"). Kommittéer eller arbetsgrupper får inrättas av Coreper för att utföra i förväg bestämda förberedande uppgifter eller undersökningar.

Om de dessutom placeras på kommitténs dagordning kan denna fatta beslut om det konkreta arbetet, såsom sammanträdesort, offentliga debatter, offentliggörande av omröstningsresultat, tillämpning av skriftliga förfaranden, offentliggörande av en text i Europeiska unionens officiella tidning eller samråd med en institution eller ett organ.

Generalsekreteraren och generalsekretariatet

Generalsekretariatet ska vara nära och beständigt knutet till organiseringen och samordningen av rådets arbete och kontrollen av konsekvensen i detta samt till genomförandet av rådets årliga program. Den ansvarige för sekretariatet är en generalsekreterare som samtidigt är hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och en ställföreträdande generalsekreterare. Dessa båda utses av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet. De arbetar bl.a. med utkastet till beräkning av rådets inkomster och utgifter samt förvaltningen av rådets anslag.

RÅDETS FUNKTION

En del av rådets arbetsordning gäller institutionens funktion: kallelser och säte, dagordning, sammanträden, beslutsförhet och omröstning. Rådet har också möjlighet att i brådskande fall tillämpa skriftliga förfaranden och vid anmälan av rättsakter.

Kallelser och säte

Rådet ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Sammanträdesdatumen meddelas av ordföranden sju månader innan ordförandeskapet inleds. Rådet har sitt säte i Bryssel, men sammanträder i Luxemburg under månaderna april, juni och oktober. Sammanträdena kan hållas på annan ort efter enhälligt beslut av rådet eller Coreper.

Möten

Rådets sammanträden ska inte vara offentliga, utom i de fall som anges i arbetsordningen (se "offentliga överläggningar"). Kommissionen och Europeiska centralbanken, när den utövar sin initiativrätt, har rätt att delta. Rådet kan emellertid besluta sig för att föra sina överläggningar utan deras närvaro.

Dagordning

Ordföranden ska fastställa en preliminär dagordning för varje sammanträde. Den skickas till medlemsstaterna minst fjorton dagar föresammanträdet. Varje punkt ska förses med tillhörande dokumentation. Om denna dokumentation inte är klar, placeras punkten inte på dagordningen. Dagordningen ska antas av rådet vid början av varje sammanträde. Endast punkter försedda med en asterisk kan bli föremål för omröstning.

Dagordningen är uppdelad i en del A och en del B. Del A omfattar de punkter som kan godkännas av rådet utan överläggning. Det är dessutom möjligt att göra uttalanden som ska föras till rådets protokoll. Om ett ställningstagande om en punkt i del A måste diskuteras på nytt eller om en medlem av rådet eller kommissionen så kräver, lyfts denna punkt bort från dagordningen.

Punkter som gäller polisiärt och rättsligt samarbete på det straffrättsliga området kan inte föras upp på dagordningen för beslut förrän sex veckor efter det att de översänts till de nationella parlamenten.

Beslutsförhet och omröstning

Innan rådet går till omröstning ska beslutsförheten kontrolleras. Beslutsförhet föreligger om en majoritet av medlemmarna är samlad. När rådet ska fatta beslut med kvalificerad majoritet kan en medlem enligt beslut 2004/701/EG begära kontroll av att denna majoritet motsvarar minst 62 % av unionens totalbefolkning.

Rådet röstar på ordförandens initiativ. Ordföranden ska inleda omröstningen om en medlem av rådet eller kommissionen föreslår detta, dock under förutsättning att en majoritet av medlemmarna ger sitt samtycke. Omröstningen sker enligt den ordning som rådet enhälligt fastställt och börjar med den medlem som enligt denna ordning kommer efter ordförandeskapet.

Skriftligt förfarande

I brådskande fall kan rådets lagar antas genom ett skriftligt förfarande. Beslut om att använda sig av detta förfarande fattas i Coreper. Ordföranden kan också föreslå detta och alla rådsmedlemmar måste samtycka. På ordförandeskapets initiativ kan rådet också agera genom ett förenklat skriftligt förfarande på de områden som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Om ingen medlem gör några invändningar anses förslaget efter en viss tid vara godtaget.

Anmälan av rättsakterna

Direktiv och beslut som inte offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning anmäls till dem det berör av generalsekreteraren eller den ställföreträdande generalsekreteraren. Det rör sig om

  • rekommendationer,
  • strategier, åtgärder och gemensamma ståndpunkter på det säkerhetspolitiska området,
  • gemensamma ståndpunkter om polisiärt och rättsligt samarbete på det straffrättsliga området, samt
  • åtgärder för tillämpning av lagarna på det säkerhetspolitiska området och på det polisiära och rättsliga samarbetet i straffrättsliga frågor.

OFFENTLIG INSYN I RÅDETS ARBETE

Offentliga överläggningar

I princip omfattas rådets överläggningar av sekretess och är alltså inte offentliga. Om rådet behandlar rättsakter som ska antas enligt medbeslutandeförfarandet är diskussionerna dock ändå öppna för allmänheten i följande fall:

  • Kommissionen framlägger sina viktigaste lagstiftningsförslag och en överläggning hålls i rådet.
  • Det gäller rådets slutliga överläggningar som leder fram till omröstning, överläggningar om omröstning eller tillhörande förklaringar.

Två gånger om året anordnar för övrigt rådet (allmänna frågor) offentliga överläggningar om rådets, eller i förekommande fall kommissionens, operativa program. Dessa offentliga möten sänds också i audiovisuella medier. Minst en gång om året ska rådet hålla offentliga överläggningar om nya lagstiftningsförslag av vikt.

Offentliggörande av omröstningsresultat, förklaringar och uttalanden

Omröstningsresultaten, förklaringen till dessa och uttalandena offentliggörs inom ramen för

  • rådets lagstiftningsarbete,
  • antagandet av gemensamma ståndpunkter,
  • ett möte i en förlikningskommitté och
  • utarbetandet av en konvention på området för polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor.

För övrigt offentliggörs endast omröstningsresultatet när

  • rådet agerar på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område och när rådet eller Coreper fattar enhälliga beslut,
  • rådet antar en gemensam ståndpunkt på området polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor genom enhälliga beslut i rådet eller Coreper, och när
  • rådet eller Coreper fattar beslut i övriga fall.

Offentliggörande av rättsakter i Europeiska unionens officiella tidning

Rådet offentliggör inte alla sina rättsakter. De som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning är följande:

  • förordningar, direktiv och beslut,
  • gemensamma ståndpunkter och motiveringarna till dessa ståndpunkter,
  • rambeslut och beslut som fattats enhälligt på området polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor,
  • konventioner som enligt rådets rekommendation ska antas av medlemsstaterna i enlighet med deras lagstiftning på området för polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor. Dessa offentliggörs också i EUT när de träder i kraft.
  • undertecknade konventioner mellan medlemsstaterna,
  • internationella avtal som ingås av gemenskapen. Dessa ska också offentliggöras i EUT när de träder i kraft.
  • internationella avtal som slutits inom ramen för det säkerhetspolitiska samarbetet med omnämnande av dagen för ikraftträdandet.

Om inte rådet eller Coreper beslutar annorlunda, ska följande offentliggöras i EUT:

  • initiativ som lagts fram för rådet av en medlemsstat på området polisiärt och rättsligt samarbetet i straffrättsliga frågor,
  • gemensamma ståndpunkter på området om polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor, samt
  • direktiv och beslut som inte har antagits genom medbeslutandeförfarande samt rekommendationer och meddelanden.

I fråga om gemensamma strategier, gemensamma åtgärder och ståndpunkter inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken beslutar rådet eller Coreper från fall till fall och enhälligt om offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning. Likaså fattas beslut från fall till fall om offentliggörande av:

  • genomförandeåtgärder till gemensamma åtgärder på det utrikes- och säkerhetspolitiska området,
  • gemensamma åtgärder, gemensamma ståndpunkter eller andra beslut som fattas på grundval av en gemensam strategi inom utrikes- och säkerhetspolitiken,
  • eventuella genomförandebestämmelser till beslut och eventuella genomförandebestämmelser till konventioner på området för polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor, samt
  • andra rådshandlingar, såsom beslut sui generis eller resolutioner.

Tillgång till rådets handlingar

De särskilda bestämmelserna om allmänhetens tillgång till rådets handlingar återfinns i bilaga II i arbetsordningen.

Hänvisningar

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Rådets beslut 2004/338/EG, Euratom om antagande av rådets arbetsordning

23.3.2004

-

EUT L 106, 15.4.2004

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut 2004/701/EG

1.11.2004

-

EUT L 319, 20.10.2004

Senast ändrat den 27.04.2005

Top