Europaparlamentets arbetsordning

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Europaparlamentets arbetsordning

SAMMANFATTNING

VILKET SYFTE HAR ARBETSORDNINGEN?

• I arbetsordningen fastställs EU:s enda direktvalda institutions interna organisation och arbetssätt. Enligt artikel 232 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har Europaparlamentet befogenhet att anta sin egen arbetsordning.
• Det 300 sidor långa dokumentet omfattar alla förfaranden som ingår i parlamentets arbete. Det uppdateras regelbundet (senaste version: september 2015).

VIKTIGA PUNKTER

Arbetsordningen omfattar följande aspekter av den parlamentariska verksamheten.

Europaparlamentets ledamöter

• har ett obundet mandat,
• åtnjuter privilegier och immunitet,
• måste respektera ledamotsstadgan som antogs 2005 och flera andra rättsliga förpliktelser, bland annat regler om öppenhet i fråga om deras ekonomiska intressen.

Parlamentstjänstemän

Ledamöterna väljer en talman, 14 vice talmän och fem kvestorer genom sluten omröstning för en period av 2,5 år.

• Talmannen
  • leder parlamentets övergripande arbete och dess olika verksamheter,
  • företräder parlamentet,
  • ser till att arbetsordningen följs och upprätthåller ordningen,
  • öppnar, avbryter och avslutar sammanträdena, leder debatterna och övervakar omröstningarna,
  • avgör huruvida ändringsförslag kan tillåtas, avgör ärenden som rör frågor och avgör huruvida betänkanden överensstämmer med arbetsordningen, och
  • hänvisar ärenden till parlamentsutskotten i enlighet med deras respektive ansvarsområden.
• De vice talmännen har särskilda ansvarsområden och träder i talmannens ställe när så behövs.
• Kvestorerna ansvarar för administrativa och ekonomiska frågor som direkt berör ledamöterna.
• Presidiet består av talmannen och parlamentets 14 vice talmän. Det avgör ekonomiska, organisatoriska och administrativa ärenden som rör parlamentet.
• Talmanskonferensen består av parlamentets talman och ordförandena i de politiska grupperna (se nedan). Den organiserar parlamentets politiska arbete och fattar beslut om planeringen av lagstiftningsarbetet.
• Utskottsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga och särskilda parlamentsutskott. Den kan utfärda rekommendationer om utskottens arbete och föredragningslistor till plenarsammanträdena.
• Delegationsordförandekonferensen består av ordförandena för alla parlamentsdelegationer till parlament i andra delar av världen. Den kan utfärda rekommendationer om delegationernas arbete.
• Ledamöterna bildar politiska grupper utifrån politisk samhörighet. För att bilda en grupp krävs minst 25 ledamöter som valts i minst en fjärdedel av EU-länderna. Grupperna får ekonomiskt och administrativt stöd enligt sin storlek.
• Vissa ledamöter tillhör inte någon politisk grupp. De får stöd för sin parlamentariska verksamhet.
• Enskilda ledamöter från olika politiska grupper kan bilda partiöverskridande tvärpolitiska grupper i särskilda frågor, exempelvis i frågor som rör djurskydd eller folkhälsa.

Lagstiftningsförfaranden

• I ordinarie lagstiftningsförfaranden (första, andra och tredje behandlingen) är parlamentet medlagstiftare med rådet.
• I samrådsförfaranden lämnar parlamentet ett yttrande över ett förslag till rättsakt.
• I godkännandeförfaranden måste parlamentet ge sitt godkännande innan en rättsakt antas.

I samband med dessa lagstiftningsförfaranden ägnar parlamentet särskild uppmärksamhet åt frågor som rör de grundläggande rättigheterna, den rättsliga grunden, delegering av lagstiftningsbefogenhet, ekonomisk förenlighet och respekten för subsidiaritetsprincipen.

Initiativförfaranden

• När det gäller initiativbetänkanden som avser rättsakter uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram förslag.
• Parlamentet kan även utarbeta initiativbetänkanden som inte avser rättsakter i följande särskilda frågor:
  • Konstitutionella frågor, om reglerna omfattar parlamentets roll i samband med att EU:s fördrag ändras, ett nytt land ansluter sig till EU eller ett land beslutar sig för att lämna EU.
  • Budgetförfaranden, om reglerna omfattar både behandling av EU:s årliga budget och dess fleråriga budgetram.
  • Internationella avtal, om parlamentets godkännande eller yttrande krävs för internationella avtal. Parlamentet kan höras i frågor som rör EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Förbindelser med andra EU-institutioner och EU-organ

• Parlamentet
  • väljer kommissionens ordförande och hela kommissionen,
  • kan anta en misstroendeförklaring mot kommissionen,
  • deltar i utnämnandet av ledamöter till Europeiska centralbanken och revisionsrätten.

Parlamentsfrågor

• Ledamöterna får ställa skriftliga frågor till Europeiska rådets ordförande, rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. De kan även ställa muntliga frågor, som åtföljs av en debatt, till rådet eller kommissionen.

Förbindelser med nationella parlament

• Parlamentet informerar regelbundet de nationella parlamenten om sin verksamhet. Ledamöterna av Europaparlamentet och de nationella parlamenten möts ibland i samband med konferensen mellan parlamentariska organ för EU-frågor.

Parlamentets sessioner

• Parlamentet har sammanträdesperioder på fyra dagar nästan varje månad i Strasbourg och extra sammanträdesperioder i Bryssel.
• Detaljerade regler finns för sådant som talartid, vilka språk som används, utdelning av handlingar, omröstning och påföljder vid dåligt uppförande.

Utskott

• Ständiga utskott utarbetar parlamentets beslut på plenumnivå genom att lämna in rapporter och andra handlingar inom sitt särskilda kompetensområde.
• Särskilda utskott kan inrättas för en viss period och ett visst ämnesområde.
• Undersökningskommittéer kan tillsättas för att utreda påstådda överträdelser av unionsrätten eller eventuella administrativa missförhållanden.

Interparlamentariska delegationer

• Parlamentet inrättar gemensamma kommittéer tillsammans med nationella parlament runtom i världen och samarbetar med Europarådets parlamentariska församling.

Framställningar

• Alla EU-medborgare kan göra en framställning till parlamentet i en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde och som direkt berör framställaren.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets arbetsordning

Senast ändrat 21.03.2016