URBAN II

1) SYFTE

Att fastställa kommissionens riktlinjer i fråga om ekonomisk och social förnyelse i krisdrabbade städer och förorter, med siktet inställt på en hållbar utveckling.

2) RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till medlemsstaterna av den 28 april 2000 om fastställande av riktlinjer för ett gemenskapsinitiativ för ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång för att främja hållbar stadsutveckling - Urban II [K(2000) 1100 - Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 141 av den 19 maj 2000].

3) SAMMANFATTNING

Idag bor nästan 80 % av européerna i städer. Städerna spelar en viktig roll i Europa: det är där som människor möts. Det är städerna som är centra för den kulturella, politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen. Mot den här bakgrunden är förhållandena i våra städer en av de centrala frågorna i EU:s politik, och den här frågan har en framträdande plats i kommissionens riktlinjer för programplaneringen i samband med strukturfondernas traditionella insatser (Mål 1, Mål 2, Mål 3).

Gemenskapsinitiativet Urban lanserades 1994. Syftet var att stimulera krisdrabbade städer och stadsdelar till att utarbeta innovativa och integrerade åtgärder för att få fart på utvecklingen. Dessa åtgärder börjar nu bära frukt: livskvaliteten blir bättre, och samtliga lokala parter håller med om att den helhetssyn på problematiken som präglar Urban-initiativet var av avgörande betydelse. Under programperioden 1994-1999 gav Urban ekonomiskt stöd på sammanlagt 900 miljoner euro till 118 städer eller stadsdelar, vilket kom 3,2 miljoner invånare till del.

Mellan 1989 och 1999 främjade de nyskapande åtgärder som vidtogs via Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) såväl en förnyelse i städerna som en försöksverksamhet med nya former för ekonomisk, social och miljömässig utveckling. De resultat som uppnåddes var mycket uppmuntrande. Med 164 miljoner euro bidrog man till att finansiera 59 pilotprojekt i olika städer (EN).

Mot bakgrund av dessa positiva erfarenheter beslutade Europeiska kommissionen att fortsätta på den inslagna vägen. Generellt sett är syftet att ge stadsdimensionen en mer framträdande plats i EU:s politik på alla områden. Därför har nu Urban II, ett nytt gemenskapsinitiativ för en hållbar utveckling i våra städer, fått sin plats i de de allmänna bestämmelserna för strukturfonderna.

Det är medlemsländerna och kommissionen som tillsammans finansierar Urban II. För perioden 2000-2006 bidrar EU med 730 miljoner euro via ERUF. Den totala investeringen uppgår till 1,6 miljarder euro, vilket kommer 2,2 miljoner invånare till del. I de städer som ligger i ett mål 1-område kan EU bidra med upp till 75 % av de stödberättigande kostnaderna, och med upp till 50 % i städer utanför mål 1.

Mål

Gemenskapsinitiativet Urban II ger ett mervärde jämfört med de insatser som finansieras via de traditionella kanalerna. Den innovativa karaktären måste än en gång understrykas. Från att ha tjänat som demonstrationsprojekt och "skyltfönster utåt" kan insatserna så småningom integreras i de traditionella programmen.

Målen för det nya gemenskapsinitiativet är följande:

• Att utarbeta och genomföra innovativa strategier för att få till stånd en ekonomisk och social förnyelse i små och medelstora städer och i krisdrabbade stadsdelar i storstäder.
• Att få bredare kunskaper och erfarenheter, och ett utbyte av dessa, i fråga om förnyelse och hållbar utveckling i den här typen av områden.

För att dessa mål ska kunna nås måste följande principer tillämpas i strategierna:

• En tillräckligt stor befolkning och en tillfredsställande administrativ apparat för att kunna få fram innovativa utvecklingsprogram.
• Ett lokalt och starkt partnerskap som identifierar problem, strategier och prioriteringar, och som fördelar resurser och ansvarar för uppföljning och utvärdering av strategin. det måste vara breda partnerskap som omfattar ekonomiska och sociala aktörer, icke-statliga organisationer och olika föreningar som bedriver sin verksamhet bland lokalbefolkningen.
• En helhetssyn på området, en bredare utvecklingsstrategi för staden eller regionen.
• Ett samlat grepp kring ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor, lika möjligheter för alla när det gäller undervisning och utbildning, samt säkra och trygga transporter.
• Jämställdhet mellan kvinnor och män.
• en komplementaritet med traditionella strukturfondsinsatser och övriga gemenskapsinitiativ (Interreg III, Leader+, Equal).

Stödberättigade områden

Urban II ger stöd till 70 städer eller stadsdelar. Befolkningen i ett område måste uppgå till minst 20 000 personer. I vissa fall räcker det dock med 10 000 invånare.

Staden eller stadsdelen måste utgöra ett ur geografisk och socioekonomisk synpunkt homogent område. De ska vara områden som brottas med stora problem eller som verkligen behöver en ekonomisk och social förnyelse. De kan ligga i eller utanför ett mål 1- eller mål 2-område, och de måste uppfylla minst tre av följande krav:

• En svag ekonomi och ett behov av omställning på grund av ekonomiska och sociala svårigheter.
• Hög långtidsarbetslöshet, fattigdom och utanförskap.
• Låg utbildningsnivå, bristande kompetens, och stor andel elever utan fullständig skolgång.
• Ett stort antal invandrare, etniska minoriteter eller flyktingar.
• Hög kriminalitet och brottslighet.
• Bekymmersam befolkningsutveckling.
• Synnerligen sliten miljö.

På grundval av en preliminär finansiell fördelning (DE) (EN) (ES) (FR) (IT) och ett visst antal områden per medlemsland, samt en lägsta utgift på 500 euro per invånare, gör medlemsländerna en kartläggning av de städer och stadsdelar som vill delta i Urban II. De områden som väljs ut lägger därefter fram sina utvecklingsstrategier i form av program för gemenskapsinitiativ. Det här programmet utgör förhandlingsbasen för det ekonomiska stödet från kommissionen, och det ligger till grund för det konkreta genomförandet av den innovativa utvecklingsstrategin.

Prioriterade insatser

Syftet med de insatser som finns med i strategierna är att de ska få effekter som "placerar området på kartan", såväl på nationell nivå som på EU-nivå. Dessutom finns det en strävan mot en organisatorisk reform av hur dessa frågor handläggs: befogenheter delegeras alltmer, och samtliga berörda parter ska vara delaktiga. I strategierna ska man också prioritera följande:

• Att förnya den befintliga stadsmiljön och skapa förutsättningar för ett diversifierat bruk: att skydda och restaurera byggnader, offentliga platser, förslummade kvarter och förorenad mark; att skydda och ta till vara det historiska, kulturella och miljömässiga arvet; att skapa varaktiga jobb; att integrera olika befolkningsgrupper och etniska minoriteter; att bryta invånarnas utanförskap; att förbättra säkerhet och förebygga brottslighet; att få bättre belysning och kameraövervakning på offentliga platser; att minska trycket på ännu obebyggd mark.ERUF får inte finansiera bostäder. Programmen ska emellertid ha en koppling till de lokala eller nationella myndigheternas bostadspolitik i de fall situationen på bostadsmarknaden är en av faktorerna bakom krisen.
• Att utveckla en företagaranda och lokala pakter och initiativ för ökad sysselsättning: stöd och tjänster för små och medelstora företag, handeln, kooperativ och andra sammanslutningar; att skapa företagsbyar och köpcentra, samt att stimulera tekniköverföring; att erbjuda utbildning i och för ny teknik; att skydda miljön; att erbjuda kulturella, idrotts- och andra fritidsaktiviteter; att erbjuda barnomsorg; att utveckla alternativa vårdformer och andra tjänster för barn och äldre; jämställdhet mellan kvinnor och män.
• Att bekämpa utanförskap och diskriminering, genom insatser som främjar lika möjligheter för alla, med särskild inriktning på kvinnor, invandrare och flyktingar: rådgivning, utbildning och språkundervisning utifrån behoven bland minoriteter och eftersatta befolkningsgrupper; att skapa rörliga enheter för rådgivning i fråga om jobb och utbildning; att förbättra vårdcentraler och centra för återanpassning av drogmissbrukare; att få till stånd investeringar när det gäller undervisning och utrustning på hälsovårdsområdet.
• Att få till stånd integrerade system i kollektivtrafiken som är effektivare, lönsammare, miljövänligare, samt intelligenta och säkra; att se till att kollektivtrafiken betjänar områden med en stor koncentration av verksamheter och jobb; telematiska tjänster för information om färdvägar, bokningar och betalningar; rena och energisnåla fordon; att göra det lättare att förflytta sig till fots och med cykel; utbildning av personal i sektorn.
• Åtgärder för en bättre miljö: att minska mängden avfall och få en bättre avfallshantering, total återvinning, selektiv insamling och behandling; analyser av luftkvaliteten; effektiv vattenhushållning; mindre buller; sänkt konsumtion av kolväten tack vare förnybara energikällor; utbildning i miljövård och miljöskydd.
• Att ta vara på potentialen i informationssamhällets teknik till fördel för medborgarna, små och medelstora företag: bättre tillgång till tjänster av allmänt intresse, undervisning, kultur och andra tjänster i närområdet; utbildning och utrustning som underlättar distansarbete; informationssystem för personalförvaltning och hälsovård; stöd för att anpassa sig till arbetsmarknaden; stöd till de lokala myndigheterna för kunskaps- och tekniköverföring.
• Att främja begreppet "goda styrelseformer i våra städer": studier och expertsynpunkter på en omorganisation och förbättring av den offentliga sektorns tjänster; samråd om nya strukturer i den offentliga förvaltningen; utvärderingsindikatorer av hållbar karaktär i fråga om lokal förvaltning; informationskampanjer och bättre tillgång till information för medborgarna; åtgärder för att få medborgarna mer delaktiga i det politiska beslutsfattandet; utbyte av erfarenheter och god praxis; att utveckla EU:s databank om god förvaltningspraxis i städerna.

Utbyte av erfarenheter och god praxis i fråga om utvecklingen i städerna och om ekonomisk och social förnyelse är en mycket viktig del av gemenskapsinitiativet Urban II. Om man inför såväl metoder för kvantifiering som lämpliga resultatindikatorer med Kartläggningen av situationen i städerna (EN) som förebild, skulle detta underlätta informationsutbytet. Upp till 15 miljoner euro har reserverats för att bygga upp ett nätverk. På initiativ från kommissionen eller medlemsländerna kan andra former av tekniskt stöd bli aktuella. De belopp som öronmärks för utbyte av erfarenheter och god praxis samt för tekniskt stöd får uppgå till högst 2 % av ERUF:s totala stöd.

Program för gemenskapsinitiativ

Programmen för gemenskapsinitiativet utarbetas av de lokala myndigheterna, eventuellt i samarbete med regionala och nationella myndigheter. Varje program ska inriktas på ett område som är homogent ur geografisk och socioekonomisk synpunkt. I undantagsfall kan ett program omfatta mer än ett område (vart och ett med minst 10 000 invånare) om de berörda områdena kan sägas ingå i samma regionala kontext.

De allmänna bestämmelserna för strukturfonderna gäller även för de här programmen. Innehållet i programmen kan jämställas med de samlade programdokumenten (SPD), och utgörs bl.a. av

• en förhandsbedömning som analyserar det berörda områdets starka och svaga sidor,
• en redogörelse för programplaneringen, inklusive samråden med partner,
• en redovisning av strategier och prioriteringar i enlighet med EU:s riktlinjer,
• en kortfattad beskrivning av åtgärder för att genomföra prioriteringarna, för att förbereda, övervaka och utvärdera programmet,
• en vägledande finansieringsplan för varje prioritering och för varje år,
• genomförandebestämmelserna för programmet, inklusive följande: namn på myndigheter och organ (förvaltningsmyndighet, övervakningskommitté, och eventuellt utbetalande myndighet och styrkommitté), inbjudningar att inkomma med förslag, urval av insatser, finansiell förvaltning, övervakning och utvärdering.

De utvalda myndigheterna har sex månader på sig att lägga fram sina program för kommissionen. Senast tre månader efter det att programmet godkänts ska ett programkomplement lämnas in, utom i de fall medlemslandet väljer att lämna in en ansökan om att få stödet utbetalt som ett klumpsumma (s.k. globalt stöd).

Genomförande, övervakning och utvärdering

Förvaltningsmyndigheten förbereder de beslut som ska fattas av övervakningskommittén och av styrkommittén, om det finns en sådan, och den samordnar inlämnandet, granskningen och förhandsbedömningen av förslagen.

Övervakningskommittén samlas minst en gång om året. Den består av företrädare för lokala och eventuellt även regionala och nationella myndigheter, ekonomiska och sociala aktörer, samt icke-statliga organisationer. Kommittén ansvarar för övervakning, utvärdering och ändringar i programmen.

Mer information finns under rubriken Urban II (DE) (EN) (ES) (FR) (IT) på GD Regionalpolitiks webbplats.

Senast ändrat den 18.07.2005