En nystart för Lissabonstrategin (2005)

Halvtidsresultaten för Lissabonstrategin och särskilt resultaten på sysselsättningsfronten är otillräckliga. För att ge strategin en nystart föreslår kommissionen att man inleder en förenklad samordningsprocess samtidigt som man koncentrerar arbetet på de nationella handlingsplanerna. Kommissionen lägger inte längre tonvikten på kvantitativa mål, och håller endast fast vid målet om att år 2010 avsätta 3 % av BNP för forskning och utveckling. Istället för att betona långsiktigare mål insisterar man i meddelandet på brådskande åtgärder som bör genomföras i medlemsländerna.

RÄTTSAKT

Meddelande av den 2 februari 2005 inför Europeiska rådets vårmöte: "Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin". Meddelande från ordförande José Manuel Barroso i samråd med viceordförande Günter Verheugen. [KOM(2005) 24 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Fem år efter lanseringen av Lissabonstrategin konstaterar kommissionen att de resultat som uppnåtts inte är vad man kunnat förvänta sig. Ekonomin i EU har inte uppnått den förväntade nivån ifråga om tillväxt, produktivitet och sysselsättning. Skapandet av nya arbetstillfällen har skett i allt långsammare takt och investeringarna i forskning och utveckling är fortfarande otillräckliga.

Vid sin granskning utgick kommissionen från rapporten från högnivågruppen från november 2004, "Möta utmaningen - Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning". Europeiska rådet begärde denna rapport vid sitt möte i mars 2004. Rapporten är en utvärdering av de framsteg som gjorts inom ramen för Lissabonstrategin, och den är extremt kritisk. I rapporten kritiseras avsaknaden av resoluta politiska åtgärder, liksom oförmågan att fullborda den inre marknaden för varor och att inrätta en sådan marknad för tjänster. Även den överbelastade dagordningen, den mediokra samordningen och de oförenliga prioriteringarna ifrågasätts.

Kommissionen har därför beslutat att koncentrera sig på de åtgärder som måste vidtas istället för på de kvantitativa mål som satts upp. Tidsgränsen år 2010 och målen avseende förvärvsfrekvenser framhålls inte längre som prioriteringar. Meddelandet är ett sätt att ge en nystart åt de politiska prioriteringarna, särskilt ifråga om tillväxt och sysselsättning.

Mer tillväxt

För att göra framsteg måste medlemsländerna koncentrera sina ansträngningar på att genomföra de reformer som man kommit överens om inom ramen för strategin och föra en makroekonomisk politik som inriktas på stabilitet och sund budgetpolitik. Ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning är nödvändigt för att ge ny kraft åt Lissabonstrategin. För att stimulera tillväxten vill kommissionen vidta följande åtgärder:

• Göra EU mer attraktivt för investerare och arbetstagare genom att utveckla den inre marknaden, genom att förbättra lagstiftningen på EU-nivå och på nationell nivå, genom att se till att marknaderna är öppna och konkurrenskraftiga i EU och utanför, och genom att utvidga och förbättra infrastrukturerna i EU.
• Uppmuntra till kunskap och innovation genom att öka investeringarna i forskning och utveckling, genom att underlätta innovationer, användning av informations- och kommunikationsteknik samt en hållbar användning av resurser, och genom att bidra till att lägga en stabil grund för europeisk industri.

Fler och bättre jobb

Kommissionen planerar en revidering av den europeiska sysselsättningsstrategin under 2005. I kommissionens nya förslag om finansieringsramen för perioden 2007-2013 återspeglas en ny inriktning på tillväxt och sysselsättning. För att skapa fler och bättre jobb planerar kommissionen följande åtgärder:

• Locka fler personer till arbetsmarknaden och modernisera de sociala trygghetssystemen. Medlemsländerna och arbetsmarknadens parter bör föra en politik som uppmuntrar arbetstagarna till att fortsätta arbeta och som gör det mindre attraktivt att lämna arbetslivet i förtid. De bör även reformera det sociala trygghetssystemet för att förbättra jämvikten mellan trygghet och flexibilitet.
• Förbättra arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga och öka flexibiliteten på arbetsmarknaderna för att hjälpa EU att anpassa sig till omstruktureringar och utvecklingen på marknaderna. Ett förenklat ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer kommer att underlätta arbetskraftens rörlighet i hela EU. Medlemsländerna bör undanröja alla restriktioner på detta område så snabbt som möjligt.
• Investera mer i mänskligt kapital genom bättre utbildning och ökad kompetens. Kommissionen planerar bl.a. ett gemenskapsprogram för livslång utbildning. Medlemsländerna ska också lägga fram en nationell strategi på detta område under 2006.

Bättre styrelseformer

Kommissionen insisterar även på behovet av en tydligare och mer effektiv fördelning av respektive ansvarsområden. Överlappande rapporter, tungrodd byråkrati och illa avvägda politiska åtgärder försenar framstegen. Kommissionen kommer att lägga fram ett handlingsprogram för Lissabonstrategin för att klarlägga vad som behöver göras.

Kommissionen föreslår en förenklad samordning med färre rapporter och färre krav på hur de ska utformas. Man föreslår också att de nationella programmen för Lissabonstrategin ska läggas fram i ett format där följande tre samordningsprocesser slås samman:

• Arbetsmarknadspolitiken (Luxemburgprocessen)
• Mikroekonomiska och strukturella reformer (Cardiffprocessen)
• Makroekonomiska och budgetrelaterade åtgärder (Kölnprocessen)

På så sätt kan Europeiska rådet ge praktiska riktlinjer vid vårmötet varje år, samtidigt som kommissionen på ett enklare sätt kan kontrollera vilka framsteg som gjorts.

Kommissionen anser även att man bör lägga fram integrerade riktlinjer för såväl sysselsättningen och ekonomin i ett och samma dokument. Dessa riktlinjer ska gälla den makroekonomiska politiken, sysselsättningen och de strukturella reformerna.

Vidare föreslår kommissionen att man i varje nationell förvaltning ska utse en "Lissabonansvarig", dvs. en person som har i uppdrag att övervaka genomförandet av de reformer som överenskommits inom ramen för Lissabonstrategin.

Det gäller också att koncentrera Europeiska rådets och Europaparlamentets uppmärksamhet på de viktigaste politiska frågorna. Därför kommer det i framtiden bara att finnas en rapport på nationell nivå och på EU-nivå om framstegen inom Lissabonstrategin.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets vårmöte i Bryssel 23-24 mars 2006 [7775/07 - Ej offentliggjorda i EUT].

Här sammanfattas bara slutsatserna angående områden för prioriterade åtgärder rörande Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning (del I).

Europeiska rådet betonar att det nu finns nationella reformprogram EN (pdf) och att det är viktigt att upprätthålla dynamiken genom att se till att de genomförs fullständigt och på utsatt tid. Vid behov måste man stärka de åtgärder som fastställs i de nationella reformprogrammen, i linje med den ram, de förfaranden och de rapporteringskrav som fastställdes av Europeiska rådet i mars 2005 och i enlighet med de riktlinjer som antogs i juni 2005.

Europeiska rådet har enats om följande specifika områden för prioriterade åtgärder som ska genomföras före slutet av 2007:

• Större investeringar i kunskap och innovation

Europeiska rådet uppmanar till ett snabbt inrättande av Europeiska forskningsrådet som ska arbeta på grundval av kriterier som syftar till att ytterligare höja kompetensen hos Europas bästa forskarlag.

Det uppmanar Europeiska investeringsbanken (EIB) att stödja innovation och stärka sina åtgärder för FoU. Det förväntar sig att upp till 30 miljarder euro i riskkapital och garanterade banklån överförs genom de nya finansiella instrumenten. De kommer att samfinansieras från EIB:s och EU:s budget för perioden fram till 2013.

Europeiska rådet bekräftar att utbildning måste inta en central plats i reformagendan från Lissabon. I detta sammanhang kommer programmet för livslångt lärande 2007-2013 att vara av avgörande betydelse. Nationella strategier för livslångt lärande bör ge alla medborgare de färdigheter och kvalifikationer de behöver, med ökat stöd på gemenskapsnivå genom utbildningsprogram som Erasmus och Leonardo.

Investeringar i utbildning bör inriktas på områden med hög ekonomisk avkastning och avsevärda sociala resultat. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med nationell praxis underlätta universitetens tillgång till kompletterande finansieringskällor, även privata, och att undanröja hinder för offentlig-privata partnerskap med företag. Strävan att finna kompetens och innovation på alla utbildningsnivåer, i synnerhet genom bättre förbindelser mellan högre utbildning, forskning och företag, är avgörande.

Europeiska rådet noterar betydelsen av kommissionens meddelande om ett europeiskt teknikinstitut och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om ytterligare åtgärder senast i mitten av juni 2006.

• Frigörande av företagens potential, särskilt när det gäller små och medelstora företag

Europeiska rådet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om specifika bestämmelser för att öka små och medelstora företags tillväxt och utveckling, t.ex. längre övergångsperioder, lägre avgifter, enklare rapporteringskrav och undantag.

Medlemsstaterna bör senast 2007 inrätta ett enda kontaktställe (one-stop-shop), eller arrangemang med likvärdig verkan, för att snabbt och enkelt starta företag.

• Ökade tillfällen till sysselsättning för prioriterade kategorier

Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att utveckla en livscykeltänkande kring arbetet för att underlätta snabba övergångar mellan olika anställningar under hela arbetslivet så att det totala antalet arbetade timmar i ekonomin ökar och effektiviteten av investeringar i humankapital förbättras. Medlemsstaterna uppmanas också att bättre rikta åtgärderna till förmån för de lågutbildade och lågavlönade, i synnerhet de marginaliserade på arbetsmarknaden.

Senast vid utgången av 2007 bör alla ungdomar som gått ut skolan och går arbetslösa erbjudas anställning, lärlingsplats eller vidareutbildning.

Europeiska rådet uppmanar rådet, Europaparlamentet och kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att fonden för justering för globaliseringseffekter skall inleda sin verksamhet snarast möjligt, helst från den 1 januari 2007.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 20 juli 2005: Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram [KOM(2005) 330 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

Ordförandeskapets slutsatser (FR) (pdf ) från Europeiska rådets vårmöte i Bryssel 22-23 mars 2005 om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin

Vid toppmötet för stats- och regeringscheferna våren 2005 antogs de förenklade Lissabonmål som föreslogs vid halvtidsöversynen. I ordförandeskapets slutsatser återfinns dock nästan 100 olika mål. I målen betonas genomförandet av de reformer som behövs för ökad tillväxt och sysselsättning.

Kommissionens meddelande av den 20 april 2005: " Att mobilisera Europas intellektuella resurser : skapa möjligheter för universiteten att lämna sitt fulla bidrag till Lissabonstrategin" [KOM(2005) 152 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

See also

Meddelande från kommissionen till Europeiska rådets vårmöte 2004: "Genomförande av Lissabonstrategin - reformer för ett utvidgat EU" [KOM(2004) 29 slutlig/2 - Ej offentliggjort i EUT].

Senast ändrat den 29.11.2006