Gemenskapens ramstrategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001-2005)

1) SYFTE

Att upprätta en handlingsram som gör det möjligt att integrera frågan om lika möjligheter i all gemenskapsverksamhet, så att dessa bidrar till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män samt främja jämställdhet mellan dem.

2) RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 7 juni 2000 - "På väg mot en gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001-2005)" [KOM(2000) 335 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

3) SAMMANFATTNING

Detta meddelande syftar till att bidra till kampen mot ojämlikhet mellan kvinnor och män i det ekonomiska, politiska och medborgerliga samhällslivet. Den föreslagna ramstrategin grundar sig på ett kombinerat angreppssätt. Den syftar dels till att integrera jämställdhetsperspektivet i all gemenskapspolitik som direkt eller indirekt påverkar jämställdhetsmålet (proaktiva åtgärder - integration av jämställdhetsperspektivet). Parallellt med detta övergripande angreppssätt föreslår ramstrategin att man genomför särskilda åtgärder med inriktning på kvinnor som är nödvändiga för att undanröja den bristande jämställdhet som fortfarande finns kvar. Detta integrerade angreppssätt innebär alltså en viktig förändring jämfört med tidigare gemenskapsinsatser på detta område, eftersom dessa tidigare i huvudsak var fördelade på olika åtgärder och program.

För att utveckla de övergripande samordningsåtgärderna föreslår kommissionen dessutom att ramstrategin förses med ett stödprogram som ska stödja informationskampanjer för att skapa ökad medvetenhet, förbättrad datainsamling och genomförandet av transnationella projekt.

Den föreslagna ramstrategin omfattar fem inbördes relaterade insatsområden, vart och ett med olika operativa mål: det ekonomiska livet, lika deltagande och representation, sociala rättigheter, det civila samhället samt könsroller och stereotyper.

Att främja jämställdhet i det ekonomiska livet

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 uppmanades kommissionen och medlemsländerna att på alla sätt främja jämställdhet i sysselsättningspolitiken. Man skulle till exempel minska segregationen i arbetslivet och göra det lättare att förena arbete och familjeliv. Inom denna ram föreslår kommissionens strategi följande tre operativa mål:

• Att stärka jämställdhetsdimensionen i den europeiska sysselsättningsstrategin. Det ska särskilt handla om att uppmuntra livslångt lärande för kvinnor och om att främja kvinnors anställbarhet och tillgång till IT-jobb.
• Att förbättra användningen av strukturfonderna för att främja jämställdhet, särskilt genom fonderna Equal, Interreg, Urban och Leader.
• Att utarbeta strategier som syftar till att främja att ett jämställdhetsperspektiv integreras i all politik som påverkar kvinnors ställning i det ekonomiska livet. Inom ramen för detta kommer det att bli nödvändigt att inleda en dialog med ledningarna för företag som verkar i Europa beträffande deras bidrag till jämställdhet i det ekonomiska livet. Man föreslår även att det skapas en europeisk kvalitetsutmärkelse (ett jämställdhetspris eller ett diplom) som delas ut varje år till företag som har utvecklat bra metoder för att främja jämställdhet.

Att främja lika deltagande och representation

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på de olika områden som gäller politiskt beslutsfattande. Detta bidrar till att upprätthålla ett demokratiskt underskott och det krävs olika åtgärder för att uppnå följande mål:

• Att skapa en jämnare könsfördelning i det politiska beslutsfattandet. Åtgärderna är bland annat inriktade på att bedöma hur valsystem, lagstiftning, kvotering och andra åtgärder påverkar könsfördelningen i politiskt valda församlingar. De omfattar dessutom genomförandet av informationskampanjer för att öka de europeiska medborgarnas medvetenhet om behovet av en jämn könsfördelning i politiskt valda församlingar och i de politiska partierna.
• Att skapa en jämnare könsfördelning i beslutsfattandet i näringsliv och samhälle. För att göra detta rekommenderar kommissionen att man följer och utvärderar övergången från skola till arbetsliv, rekrytering och karriärutveckling för potentiella kvinnliga toppchefer. Den föreslår dessutom att man upprättar och regelbundet för uppdaterad statistik om kvinnor i beslutsfattande ställning.
• Att skapa en jämnare könsfördelning inom Europeiska kommissionen.

Att främja lika tillgång till sociala rättigheter för kvinnor och män

Lika tillgång till, och fullt åtnjutande av, sociala rättigheter är en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle. Ändå har många kvinnor inte samma tillgång till sociala rättigheter som män, därför att vissa av dessa rättigheter fortfarande grundar sig på en manlig försörjningsmodell och hänsyn inte tas till det faktum att det huvudsakligen är kvinnorna som måste försöka förena familje- och yrkesliv. Denna föråldrade modell framgår av många sociala trygghetssystem, vilket i sin tur är en av förklaringarna till att kvinnornas andel av de fattiga i EU ökar. Gemenskapens åtgärder måste därför syfta till att uppnå följande mål:

• Att förbättra tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, särskilt på områdena för social trygghet, föräldraledighet, moderskap och arbetstid. För att göra detta måste man säkerställa att medlemsländernas genomförande av denna lagstiftning följs upp och bedöms. Dessutom ska man öka medvetenheten om EU:s lagstiftning och rättspraxis på det sociala området hos icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, yrkesinspektörer och jurister. Kommissionen har även för avsikt att lägga fram ett förslag på grundval av artikel 13 i EG-fördraget för att säkerställa lika behandling av kvinnor och män på andra områden än arbetslivet.
• Att stödja informations- och spridningsverksamhet riktad till Europas medborgare om EU:s lagstiftning på det sociala området.
• Att övervaka hur ett jämställdhetsperspektiv integreras i utformning, genomförande och utvärdering av gemenskapens politik som påverkar kvinnors och mäns vardagsliv, till exempel transport- och folkhälsopolitik, yttre förbindelser, inbegripet mänskliga rättigheter och gemenskapsprogrammet för bekämpning av diskriminering på grundval av artikel 13 i EG-fördraget.

Att främja jämställdhet i det civila samhället

Detta tema syftar till att stärka och vidareutveckla kontrollmekanismerna för att se till att jämställdhetslagstiftningen efterlevs samt att öka medvetenheten om rätten till likabehandling och kvinnors mänskliga rättigheter och förbättra utbildningen i dessa frågor. Åtgärderna kommer att inriktas på utbildning för jurister och information till icke-statliga organisationer om lagstiftningen på jämställdhetsområdet. Särskild uppmärksamhet måste ägnas de kvinnor som är utsatta för diskriminering på flera grunder (till exempel invandrarkvinnor och funktionshindrade kvinnor) eller dem som drabbas av våld eller sexuellt utnyttjande. En gemenskapspolitik för att bekämpa våld mot kvinnor och kvinnohandel har utarbetats på EU-nivå, särskilt genom Stop-programmet, följt av Daphne-initiativet och det nya Daphne-programmet (2002-2003). Det är dock fortfarande nödvändigt att fortsätta verksamheten på detta område, där följande mål har satts upp:

• Att övervaka gemenskapslagstiftningen och rättspraxis avseende lika behandling av kvinnor och män samt vid behov föreslå ny lagstiftning. Man planerar särskilt att se över direktiv 75/117/EEG när det gäller lagstiftning om lika lön för att undersöka om det kan förbättras. Kommissionen föreslår även att man stärker yrkesinspektionernas roll och befogenheter när det gäller lagstiftningen på detta område. Åtgärder kommer dessutom att genomföras för att stödja särskild information och utbildning om jämställdhetslagstiftningen och kvinnors mänskliga rättigheter för jurister, yrkesinspektioner och arbetsmarknadens parter.
• Att främja kvinnors mänskliga rättigheter genom att stödja informationsåtgärder och informationskampanjer i EU och kandidatländerna. Det är dessutom nödvändigt att stödja nätverkssamarbete för insamling av jämförbara data om könsrelaterade brott mot de mänskliga rättigheterna och könsdiskrimineringsmål. Målet är också att övervaka att vederbörlig hänsyn tas till kvinnornas särskilda behov eller situationer i de initiativ som rör asyl för medborgare från tredje land och dessa personers vistelse i medlemsländerna.
• Att bekämpa könsrelaterat våld och människohandel för sexuellt utnyttjande. I detta syfte planerar man särskilt att främja utbildning och informationsverksamhet inom polis- och rättsväsendena, stödja deras gränsöverskridande samarbete och deras utbyte av information och bra metoder, inom EU och framför allt mellan EU och kandidatländerna.

Att främja en förändring av könsroller och stereotyper

Detta insatsområde har som mål att möta behovet att ändra de beteenden, attityder, normer och värderingar varigenom könsrollerna i samhället formas och påverkas genom framför allt utbildning, medier, kultur och vetenskap. Att kullkasta befintliga fördomar och stereotyper är grundläggande för att man ska kunna uppnå jämställdhet. Därför föreslår kommissionen att man vidtar åtgärder som syftar till följande:

• Att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor. Man föreslår särskilt att möjligheter ges till ökade insatser för att avskaffa diskriminering på grundval av könsrollsstereotyper i undervisningen, till exempel i läromedlen, och insatser för att utveckla bra metoder på detta område.
• Att se till att könsrollsstereotyperna försvinner i och genom relevanta politiska gemenskapsåtgärder. Man rekommenderar särskilt en diskussion med befintliga nationella etiska kommittéer om införlivandet av en jämställdhetsdimension i deras behörighetsområde samt stöd till nätverkssamarbete mellan nationella etiska kommittéer. Det ska dessutom handla om att främja utbytet av åsikter och bra metoder i medier och inrätta en grupp med företrädare för olika medier som kan hjälpa kommissionen att genomföra diskussionerna inom ramen för detta mål.

Senast ändrat den 08.05.2003