En budget för Europa (2014–2020)

Europakommissionen lägger fram ett förslag på budget för perioden 2014–2020, med målet att bidra till en smart, hållbar tillväxt för alla. De åtgärder som föreslås ska möjliggöra finansiering av målen för strategin Europa 2020 och till sist till inrättandet av en verklig europeisk budget.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 29 juli 2011 med titeln "En budget för Europa 2020" [KOM(2011) 500 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

I detta meddelande specificeras detaljerna i Europeiska unionens (EU:s) budget för perioden 2014–2020 och blir en del av strategin Europa 2020. Detta budgetförslag ska göra det möjligt att

• finansiera gemensam politik, som den gemensamma jordbrukspolitiken,
• bistå mindre framgångsrika regioner genom att tillämpa solidaritetsprincipen,
• fullborda den inre marknaden,
• främja synergier, samarbeten och storskaliga projekt inom forskning, innovation eller rättvisa,
• svara på pågående eller nya utmaningar som kräver ett gemensamt europeiskt angreppssätt, som klimatförändringarna, den demografiska utvecklingen eller humanitära katastrofer.

En budget i forskningens, innovationens och den tekniska utvecklingens tjänst

EU ska vara konkurrenskraftigt inom innovation om den vill spela en avgörande roll globalt. Den erkänner dock en betydande eftersläpning när det gäller innovation och forskning. För att minska denna eftersläpning, önskar kommissionen öka nivån på de investeringar som EU gör i forskning och utveckling och höja dem till 3 % av BNP.

För att göra detta avser kommissionen bevilja 80 miljarder euro för perioden 2014–2020 till ett gemensamt strategiskt ramverk för forskning och innovation, som kompletteras av strukturfonderna.

En budget som tjänar solidariteten för tillväxt och hållbar sysselsättning

EU ska använda sin sammanhållningspolitik för att främja solidaritet mot de minst gynnade regionerna. Sammanhållningspolitiken spelar också en huvudroll i genomförandet av den strävan och de målsättningar strategin Europa 2020 har genom EU. Kommissionen önskar därigenom skapa en ny regionkategori, nämligen "övergångsregioner", som innefattar alla regioner vars BNP per capita ligger mellan 75 % och 90 % av genomsnittet i EU:s 27 medlemsländer.

Arbetslösheten och fattigdomen kräver också en samordning av nationella åtgärder och åtgärder på europanivå. Därför har Europeiska socialfonden (ESF) en viktig roll att spela. Dess verksamhet kan kompletteras av programmet PROGRESS och nätverket Eures.

Kommissionen har för avsikt att tilldela 376 miljarder euro till instrument för sammanhållningspolitik och fördela detta belopp mellan de olika områden som åsyftas:

• 162,6 miljarder euro för konvergensregionerna.
• 38,9 miljarder euro för övergångsregionerna.
• 53,1 miljarder euro för konkurrenskraftsregionerna.
• 11,7 miljarder euro för terrotoriellt samarbete.
• 68,7 miljarder euro för Sammanhållningsfonden.

En budget för att koppla ihop Europa

För att vara helt funktionell kräver den inre marknaden modern infrastruktur. Därför föreslår kommissionen skapandet av en mekanism för att koppla samman Europa och främja tillgången till en inre marknad för alla.

Kommissionen kommer att avsätta 40 miljarder euro till inrättandet av denna mekanism för att koppla samman Europa liksom 10 miljarder euro för investeringar knutna till transporter inom Sammanhållningsfonden. Detta belopp ska fördelas på tre olika sektorer:

• 9,1 miljarder för energi.
• 31,6 miljarder för transporter.
• 9,1 miljarder för informations- och kommunikationsteknik.

En budget för en gemensam jordbrukspolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara konkurrenskraftig, säkerställa livsmedelsförsörjning, bevara miljön och landskapet samtidigt som den garanterar jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard. För att nå dessa mål, avser kommissionen att vidta några förändringar för att integrera den gemensamma jordbrukspolitiken i strategin Europa 2020. I framtiden kommer budgeten avsedd för jordbruk också att stödja en hållbar förvaltning av naturresurser och kampen mot klimatförändringarna, och bidra till en territoriell utveckling i jämvikt i Europa.

Kommissionen räknar med att behålla den gemensamma jordbrukspolitikens tvåpelarstruktur med en första pelare som är mer inriktad på ekologi och fördelad mer rättvist och den andra pelaren mer inriktad på konkurrenskraft och innovation, kampen mot klimatförändringar och miljön. Kommissionen har för avsikt att införa följande förändringar:

• Ett miljöanpassat direktstöd.
• Konvergerande stödutbetalningar.
• Ett tak för direktstödet.

Kommissionen föreslår att tilldela

• 281,8 miljarder euro till den första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken,
• 89,9 miljarder euro till landsbygdsutvecklingen.

Dessutom kommer ett belopp om 15,2 miljarder euro att fördelas mellan följande sektorer:

• 4,5 miljarder euro för forskning och innovation.
• 2,2 miljarder euro för livsmedelssäkerhet.
• 2,5 miljarder för livsmedelsbistånd.
• 3,5 miljarder euro för en ny reserv för eventuella kriser i jordbrukssektorn.
• upp till 2,5 miljarder euro för Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter.

En budget för att investera i mänskliga resurser

Strategin 2020 belyser hur nödvändigt det är att öka antalet examinerade från högre utbildning i Europa och kämpa mot att individer avslutar skolan i förtid, samtidigt som kulturella och liknande aktiviteter värdesätts i media.

Programmens nuvarande struktur som syftar till att nå dessa mål är dock fortfarande alltför splittrad. Därför föreslår kommissionen att inrätta ett enda program för utbildning, yrkesutbildning och ungdom.

I detta hänseende önskar kommissionen bevilja 15,2 miljarder euro till området för utbildning och yrkesutbildning, liksom 1,6 miljarder euro till kulturen. Denna finansiering ska kompletteras av strukturfonderna.

En budget för att lyfta utmaningarna knutna till migration

Politiken som rör säkerhet och migrationsfrågor är en av de viktigaste frågorna för EU. I och med Lissabonfördraget, har betydande förändrignar införts i hur denna politik förs. Därför önskar kommissionen numera förenkla strukturen hos de instrumenten för utgifter genom att minska antalet program till två fonder:

• En fond för migration och asyl.
• En fond för den inre säkerheten.

Kommissionen avser dessutom avsätta 8,2 miljarder euro till EU:s inre angelägenheter, liksom 455 miljoner euro till civilskydd och EU:s kapacitet att reagera på krissituationer.

En budget för att göra EU till en global aktör

Det är viktigt att EU spelar en huvudroll globalt och säkerställer stabilitet, framgång och demokrati i de kringliggande länderna. Kommissionen önskar att utveckla sin yttre strategi genom att skapa till exempel ett panafrikanskt instrument inom ramen för finansieringsinstrumentet för hjälp till utveckling. EU önskar också blanda sig i demokratiseringsprocessen i arabvärlden.

Kommissionen anser att det inte är nödvändigt att utföra en ny omorganisation av den lagstiftande apparaten som gäller förvaltning av dess yttre förbindelser. Den föreslår att avsätta 70 miljarder euro till instrument för yttre bistånd för perioden 2014–2020.

Dessutom kommer följande anslag inte från de fleråriga budgetramarna:

• Europeiska utvecklingsfonden (AVS-länderna): 30 miljarder euro.
• Europeiska utvecklingsfonden (utomeuropeiska länder och territorier): 321 miljarder euro.
• Fonden för globalt klimat och biologisk mångfald.
• Reserv för krishjälp: 2,5 miljarder euro.

Projekt som kräver finansiering utanför EU:s budget

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) (EN) (FR) finansieras utanför EU:s budget eftersom den är så specifik, liksom projekten ITER eller Europeiska jordövervakningssystemet (GMES) där kostnaderna är för höga för att rymmas i EU:s budget.

En förenklad budget

EU:s nya budgetram ska uppfylla enkelhetskrav. Därför har kommissionen beslutat att minska antalet enskilda program och instrument. Komplexa program som inte visat sig ge resultat ska antingen omorganiseras i en enklare form, eller avvecklas.

Ett annat sätt att förenkla förvaltningen av programmen består i att placera in dessa i ett enda ramverk med gemensamma regler samtidigt som antalet undantag eller särskilda fall minskas så mycket som möjligt: till exempel, de tre huvudsakliga finansieringskällorna för forskning och innovation ska samlas i ett enda gemensamt strategiskt ramverk för forskning och innovation. När det gäller fonder med delad förvaltning, kommer ett strategiskt ramverk att ersätta det nuvarande angreppssättet som består i att inrätta distinkta samlingar av strategiska riktlinjer för alla instrumenten.

Genomförandeorganen ska förmås att spela en viktigare roll för att tillhandahålla tjänster av bättre kvalitet.

Kommissionen är medveten om budgetbegränsningarna som medlemsstaterna är underställda och med hänsyn tagen till de nedskärningar som vidtagits i de nationella utgifterna för administration, föreslår den också att minska personalstyrkan med 5 % i alla institutioner, tjänster, byråer och andra organ.

Kommissionen föreslår också att förändra de fem instrument som inte hör till den finansiella ramen, som

• reserven för krishjälp (DE) (EN) (FR),
• flexibilitetsinstrumentet (DE) (EN) (FR),
• solidaritetsfonden (DE) (EN) (FR),
• fonden för anpassning till globalisering (DE) (EN) (FR),
• det nya instrumentet för reaktion på krissituationer i jordbrukssektorn.

Slutsats

Bland de lagstiftande texterna som följer med detta meddelande, föreslår kommissionen ett regelverk som fastställer en ny flerårig budgetram, ett interinstitutionellt avtal om budgetfrågor och god förvaltning av finanserna och ett beslut om egna resurser (med motsvarande tillämpningsformer).

Fram till slutet av 2011 ska strategin som läggs fram i detta meddelande specificeras i förslag till lagstiftning om program och instrument för utgifter som fastställs för varje område.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förslag till rådets förordning av den 29 juni 2011 om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 [KOM(2011) 398 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Förslag till rådets beslut av den 29 juni 2011 om systemet för Europeiska unionens egna medel [KOM(2011) 510 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Senast ändrat den 03.10.2011