EU:s facilitet för återhämtning och resiliens

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Genom förordningen inrättas en facilitet för återhämtning och resiliens för Europeiska unionen (EU), och facilitetens mål och kriterier för att ta emot finansiering fastställs.

Efter Rysslands invasion av Ukraina presenterade Europeiska kommissionen i maj 2022 sin REPowerEU-plan för att göra EU oberoende av ryska fossila bränslen. Ändringsförordning (EU) 2023/435 gör det möjligt för EU:s medlemsstater att införa REPowerEU-kapitel i sina planer för återhämtning och resiliens för att påskynda EU:s omställning till ren energi.

VIKTIGA PUNKTER

Syftet med faciliteten för återhämtning och resiliens är att främja EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att

• förbättra medlemsstaternas resiliens, krisberedskap, anpassningsförmåga och tillväxtpotential,
• lindra covid-19-krisens sociala och ekonomiska konsekvenser, särskilt för kvinnor,
• bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,
• stödja den gröna omställningen (se sammanfattning) och bidra till att unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet senast 2050 uppnås,
• uppmuntra till den digitala omställningen.

Ändringsförordning (EU) 2023/435 kompletterar dessa mål genom att inkludera en särskild hänvisning till att öka resiliensen, säkerheten och hållbarheten i EU:s energisystem genom att minska beroendet av fossila bränslen och diversifiera energiförsörjningen på EU-nivå, bland annat genom ökad användning av förnybara energikällor, energieffektivitet och energilagringskapacitet.

Finansiering enligt faciliteten för återhämtning och resiliens kan ges till åtgärder som följer principen ”orsaka inte betydande skada”, vilket innebär att de inte skadar miljön, och som inte inkluderar återkommande utgifter inom följande sex politikområden:

• Den gröna omställningen.
• Den digitala omställningen.
• Smart och hållbar tillväxt för alla.
• Social och territoriell sammanhållning.
• Hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens.
• Strategier för nästa generation, som utbildning och kompetens.

Vissa tillfälliga undantag kan beviljas avseende REPowerEU-kapitel för åtgärder som tar itu med omedelbara energitrygghetsproblem i EU, minimerar potentiella miljöskador och inte äventyrar EU:s klimatmål.

Budgeten för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens på 723,8 miljarder euro (i löpande priser):

• består av 338 miljarder euro i bidrag, där Europeiska kommissionen kan fördela 70 % till och med den 31 december 2022 och 30 % under 2023.
• består av 385,8 miljarder euro i lån som medlemsstaterna kan begära till och med den 31 augusti 2023. Lånet får inte överstiga 6,8 % av medlemsstatens bruttonationalprodukt för 2019.
• ersätter inte regelbundna nationella budgetutgifter, med undantag för motiverade fall,
• delas ut utöver övrigt ekonomiskt stöd i andra EU-program,
• och tar hänsyn till additionalitetsprincipen* för EU-finansiering.

Enligt ändringsförordning (EU) 2023/435 kommer den ytterligare finansieringen av investeringar och reformer inom ramen för REPowerEU att komma från följande källor:

• 20 miljarder euro i REPowerEU-bidrag, varav 60 % kommer från innovationsfonden (som inrättades enligt direktiv 2003/87/EG, som inrättade EU:s system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – se sammanfattningen) och 40 % från förhandstilldelningen av medlemsstaternas utsläppsrätter.
• upp till 5,4 miljarder euro från Brexitjusteringsreserven: Medlemsstaterna får välja att göra en överföring till faciliteten för återhämtning och resiliens för detta ändamål.
• Upp till 17 miljarder euro från sammanhållningsfonderna, i linje med den befintliga möjligheten att överföra 5 % av dessa medel till faciliteten för återhämtning och resiliens.
• 225 miljarder euro i lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens fram till den 31 augusti 2023.

Reglerna för ekonomisk styrning anger följande:

• Kommissionen kan föreslå att medel helt eller delvis hålls inne för en medlemsstat om Europeiska unionens råd anser att medlemsstaten inte gjort tillräckligt för att korrigera sitt alltför stora underskott.
• Ett förslag om att hålla inne åtaganden* antas om inte rådet förkastar det med kvalificerad majoritet inom en månad.
• Ett förslag om att hålla inne utbetalningar* kräver godkännande från rådet.
• Innehållandet av finansiering måste vara proportionellt och beakta ekonomiska och sociala omständigheter i medlemsstaten.
• Rådet kan häva ett innehållande på förslag från kommissionen.

Medlemsstaterna inrättar nationella planer för återhämtning och resiliens där de anger sin agenda för reformer och investeringar i ett övergripande och enhetligt paket. Dessa

• kan inkludera åtgärder från den 1 februari 2020,
• ska överensstämma med
  • nationella utmaningar och prioriteringar som anges i den europeiska planeringsterminen,
  • nationella reformprogram,
  • nationella energi- och klimatplaner,
  • territoriella planer för en rättvis omställning,
  • genomförandeplanen för ungdomsgarantin,
• och ska avsätta minst 37 % av budgeten till klimatåtgärder, och 20 % till digitala åtgärder.

Kommissionen

• bedömer planerna sett till ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet,
• anger, om kommissionen föreslår att rådet ska godkänna en nationell plan, delmål och mål som en medlemsstat ska uppfylla i sina reform- och investeringsprojekt samt bidraget från faciliteten för återhämtning och resiliens
• kan avvisa eller godkänna ändringar i planerna,
• överför de nationella planerna till Europaparlamentet och rådet utan dröjsmål,
• övervakar facilitetens genomförande och bedömer de resultat som uppnåtts,
• inrättar en resultattavla för återhämtning och resiliens,
• lämnar in årsrapporter till parlamentet och rådet.

Medlemsstaterna

• måste förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption och intressekonflikter vid användning av EU-medel,
• ska två gånger per år rapportera om planernas resultat inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Det berörda utskottet i parlamentet kan varannan månad bjuda in kommissionen för att diskutera framstegen genom faciliteten.

Kommissionen ska till parlamentet och rådet inge följande rapporter:

• En granskningsrapport senast den 31 juli 2022.
• En rapport om det övergripande genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens senast den 20 februari 2024 (som även lämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén).

Resultattavlan för återhämtning och resiliens

I december 2021 lanserade kommissionen resultattavlan för återhämtning och resiliens – en offentlig onlineplattform som ska visa vilka framsteg som gjorts i genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens som helhet och av de enskilda nationella planerna för återhämtning och resiliens.

Delegerade akter

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 kompletterar förordning (EU) 2021/241 genom att fastställa en metod för rapportering av sociala utgifter. Denna metod, som omfattar sociala utgifter avseende barn och ungdomar, och avseende jämställdhet, inom ramen för faciliteten, baseras på de beräknade utgifter som anges i de godkända planerna för återhämtning och resiliens.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

• Förordning (EU) 2021/241 har gällt sedan den 19 februari 2021.
• Förordning (EU) 2023/435 har gällt sedan den 1 mars 2023.

BAKGRUND

• Faciliteten för återhämtning och resiliens är den viktigaste delen av EU:s stimulanspaket NextGenerationEU. Detta gör att kommissionen kan samla in medel för att bidra till att reparera de omedelbara ekonomiska och sociala skadorna som covid-19-pandemin har orsakat.
• Den samverkar med kommissionens prioriteringar för att säkerställa en hållbar och inkluderande återhämtning som främjar den gröna och den digitala omställningen.

Mer information finns här:

• Faciliteten för återhämtning och resiliens (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

Fortlöpande ändringar och rättelser av förordning (EU) 2021/241 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av en metod för rapportering av sociala utgifter (EUT L 429, 1.12.2021, s. 79).

Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final, 11.12.2019).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 03.04.2023