EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.3.2018

COM(2018) 97 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt

Bakgrund     

Genom antagandet av Parisavtalet 1 om klimatförändringar och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling 2015 2 har regeringar runtom i världen valt en mer hållbar väg för vår planet och vår ekonomi. Centralt för FN:s Agenda 2030 är 17 mål för hållbar utveckling. Under de kommande 15 åren kommer dessa mål att vara vägledande för oss i våra förberedelser för en framtid som garanterar stabilitet, en frisk planet, rättvisa, inkluderande och motståndskraftiga samhällen samt blomstrande ekonomier. Parisavtalet, som undertecknades av 195 länder i december 2015, är det första universella, globala klimatavtalet för att anpassa och bygga upp motståndskraften mot klimatförändringar och för att begränsa den globala uppvärmningen till en nivå klart under 2 °C.

Hållbarhet tillsammans med övergången till en koldioxidsnål, mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi är avgörande för att säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften i EU:s ekonomi. Hållbar utveckling har länge stått i centrum för EU-projektet och den sociala och ekologiska dimensionen erkänns i EU-fördragen 3 . EU verkar för en utveckling som tillgodoser dagens och framtida generationers behov, samtidigt som den skapar nya arbetstillfällen och investeringsmöjligheter i kombination med en säkerställd ekonomisk tillväxt. Många av kommissionens prioriteringar 4 för 2014–2020 bidrar till unionens energi- och klimatmål och genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Kommissionen är också i färd med att utarbeta ett diskussionsunderlag om ett hållbart Europa 2030 och har inrättat en plattform för utbyte av bästa praxis om genomförandet av målen för hållbar utveckling.

Eftersom de förödande och oförutsägbara konsekvenserna av klimatförändringarna och resursutarmningen blir alltmer påtagliga, krävs brådskande åtgärder för att anpassa politiken till denna nya verklighet. I detta sammanhang är det finansiella systemets roll avgörande. För att dra lärdom av den finansiella krisen håller man nu på att reformera det finansiella systemet, och i det sammanhanget kan systemet bli en del av lösningen för att skapa en grönare och mer hållbar ekonomi. Styrningen av privat kapital till hållbara investeringar kräver en övergripande förändring av det finansiella systemets funktionssätt. Detta är nödvändigt om EU ska kunna utveckla en mer hållbar ekonomisk tillväxt, säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet och främja mer öppenhet och långsiktighet i ekonomin. Sådana överväganden står också i centrum för EU:s projekt för en kapitalmarknadsunion 5 .

I slutet av 2016 tillsatte kommissionen en högnivågrupp för hållbara finanser. Den 31 januari 2018 offentliggjorde expertgruppen sin slutrapport 6 , som innehåller en övergripande vision om hur man bygger upp en hållbar finansieringsstrategi för EU. Enligt rapporten finns det två oavvisliga krav för att hållbar finansiering ska kunna uppnås: 1) Stärka det finansiella systemets bidrag till en hållbar och inkluderande tillväxt genom finansiering av samhällets långsiktiga behov. 2) Stärka den finansiella stabiliteten genom ökad hänsyn till faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i investeringsbesluten. Rapporten innehåller åtta nyckelrekommendationer, ett antal övergripande rekommendationer samt åtgärder inriktade på specifika sektorer inom det finansiella systemet. Föreliggande handlingsplan bygger på gruppens rekommendationer inför inrättandet av en EU-strategi för hållbar finansiering.

1Finanser för en mer hållbar värld

Finanserna stöder ekonomin genom att finansiera ekonomisk verksamhet, vilket i slutänden leder till arbetstillfällen och tillväxt. Investeringsbeslut grundar sig vanligtvis på flera faktorer, men miljö och samhällsansvar beaktas ofta inte i tillräcklig grad, eftersom det är troligast att sådana risker blir verklighet först på längre sikt. Det är viktigt att inse att det ekonomiskt förnuftiga i att beakta långsiktiga hållbarhetsintressen och att detta inte nödvändigtvis leder till lägre avkastning för investerarna.

”Hållbar finansiering” innebär generellt att miljö och samhällsansvar vägs in i investeringsbesluten, vilket leder till ökade investeringar i mer långsiktig och hållbar verksamhet. Miljöhänsyn avser närmare bestämt en minskning av klimatförändringar och anpassningar till dessa och till miljön i vidare bemärkelse 7 samt till miljörelaterade risker (t.ex. naturkatastrofer 8 ). Sociala hänsynstaganden kan avse frågor som rör jämställdhet, delaktighet, förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, investeringar i humankapital och samhällen. Ekologiska och sociala aspekter är ofta sammanlänkade med varandra, och särskilt klimatförändringar kan förvärra befintliga ojämlikheter. Styrningen av offentliga och privata institutioner, som inbegriper förvaltningsstrukturer, relationer mellan arbetstagarna och ersättning till företagsledare, spelar en fundamental roll för att säkerställa socialt ansvar och miljöhänsyn i beslutsprocessen 9 . 

Föreliggande handlingsplan om hållbar finansiering är en av flera mer omfattande insatser för att koppla ihop finansieringskällorna med särskilda behov i den europeiska och globala ekonomin till förmån för vår planet och vårt samhälle. Syftet med handlingsplanen är att

1.styra kapitalflödena till hållbara investeringar för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla,

2.hantera finansiella risker till följd av klimatförändringar, resursutarmning, miljöförstöring och sociala frågor, och

3.främja öppenhet och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet.

1.1 Styra kapitalflöden i riktning mot mer hållbar ekonomi

Nuvarande investeringsnivåer är inte tillräckliga för att stödja ett ekologiskt och socialt hållbart ekonomiskt system. Vi måste fylla ett årligt investeringsgap på närmare 180 miljoner euro för att uppnå EU:s klimat- och energimål 2030 10 . Enligt beräkningar gjorda av Europeiska investeringsbanken (EIB) uppgår det årliga totala investeringsgapet inom infrastrukturen för transport, energi och resursförvaltning f.n. till häpnadsväckande 270 miljarder euro 11 . En bidragande orsak till detta investeringsgap, som dessutom hindrar finansiering av den sociala infrastruktur som krävs för att ta itu med ojämlikhet och delaktighetsproblem, är investerarnas bristande kunskaper om vad som utgör en hållbar investering.

Omvandlingen av den europeiska ekonomin till ett grönare, mer motståndskraftigt och cirkulärt system kommer inte bara att minska vårt ekologiska fotavtryck utan också att bidra till upphävandet av befintliga ojämlikheter. Omvandlingen kommer också att stärka konkurrenskraften tack vare effektivare produktionsprocesser och minskade kostnader för tillgången till och förvaltningen av resurserna.

EU har förbundit sig till denna övergång och åtagit sig att göra minst 20 % av sin budget direkt klimatanpassad 12 . Redan 2017, till exempel, styrdes närmare en tredjedel av de investeringar som mobiliseras av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) till energi, miljö- och resurseffektiva projekt och social infrastruktur. Genom Efsi 2.0 utsträcks fonden till 2020 och investeringsmålet höjs till 500 miljarder euro. Av Efsifinansieringen för infrastruktur och innovation kommer minst 40 % att gå till klimatåtgärdsprojekt. Tveklöst krävs dock ytterligare åtgärder för att kanalisera ännu mer av investeringarna till hållbara sektorer.

1.2Göra hållbarhet till en faktor vid riskhantering

Syftet med att inkludera målen för miljö och samhällsansvar i det ekonomiska beslutsfattandet är att begränsa de ekonomiska följderna av ekologiska och sociala risker. Exempelvis kan en ökning av jordens medeltemperatur med 2 grader Celsius leda till destabiliserande effekter på EU:s ekonomi och finansiella system.

För närvarande beaktas inte alltid miljö- och klimatrelaterade risker på ett adekvat sätt av finanssektorn. Ökningen av antalet väderrelaterade naturkatastrofer innebär att försäkringsbolagen måste förbereda sig för högre kostnader. Banker kommer också att exponeras mot större förluster till följd av den lägre lönsamheten i de företag som är mest utsatta för klimatförändringar eller starkt beroende av krympande naturtillgångar. Mellan 2000 och 2016 steg antalet väderrelaterade katastrofer i världen med 46 % 13 , och mellan 2007 och 2016 ökade de ekonomiska förlusterna på grund av extrema väderförhållanden världen över med 86 % (117 miljarder euro 2016) 14 . Detta är en oroväckande utveckling, eftersom närmare 50 % av euroområdets banker är exponerade för risker som direkt eller indirekt beror på klimatförändringen 15 . Det blir också allt vanligare att andra miljöproblem erkänns som hot mot nuvarande affärsmodeller 16 .

Sociala faktorer, såsom dåliga arbetsförhållanden och växande ojämlikhet kan få påtagliga konsekvenser för de finansiella institutionerna. Detta inbegriper också rättsliga risker. Företag som t.ex. inte följer internationella arbetsnormer kommer att få se hur deras anseende skadas. Skador till följd av rättsprocesser eller försämrat anseende kan leda till ekonomiska förluster. På motsvarande sätt kan ökande inkomstskillnader hindra långsiktig, stabil tillväxt. Enligt undersökningar som utförts av IMF finns det ett samband mellan den ökande ojämlikheten och svaga tillväxten 17 .

1.3 Uppmuntra öppenhet, insyn och långsiktighet 

Öppenhet när det gäller marknadsaktörernas verksamhet är avgörande för ett välfungerande finansiellt system. Informationskrav på företagen i hållbarhetsfrågor är en förutsättning för att finansmarknadens aktörer ska få möjlighet att bedöma företagens långsiktiga värdeskapande och deras hantering av hållbarhetsriskerna. Företagsrapportering är en ineffektiv metod om långsiktiga risker inte redovisas öppet och därför inte beaktas. Skärpta informationskrav i hållbarhetsfrågor kommer inte enbart ge marknadsaktörerna information, utan också bidra till styrningen av företagen i en mer hållbar och långsiktig riktning.

Sådana informationskrav, ytterligare förstärkta med innovativa tekniska lösningar, ger allmänheten möjlighet att jämföra företagens prestanda i fråga om hållbarhet och banar på så sätt väg för väl underbyggda investeringsbeslut från icke-professionella investerare. I detta sammanhang välkomnar och uppmuntrar kommissionen privata initiativ till utlämnande av uppgifter som främjar enkel tillgång till information om hållbar finansiering.

Hållbarhet och långsiktighet går hand i hand. Långsiktigheten är en praxis som bygger på beslut med långsiktiga mål eller konsekvenser. Investeringar i mål för miljö och samhällsansvar kräver långsiktighet. Nuvarande marknadspraxis är dock ofta inriktad på att producera hög avkastning på kort tid. Därför är ett av hållbarhetsagendans centrala mål att minska onödiga förväntningar på kortsiktiga resultat i det finansiella och ekonomiska beslutsfattandet, bland annat genom skärpta informationskrav så att investerare, oavsett om de är företag eller privatpersoner, kan fatta mer välgrundade och ansvarsfulla investeringsbeslut.

2Styra kapitalflöden i riktning mot en mer hållbar ekonomi

2.1Ett enhetligt klassifikationssystem för hållbar verksamhet 

En styrning av kapitalflöden mot mer hållbar ekonomisk verksamhet måste bygga på en gemensam definition av begreppet ”hållbar”. Ett enhetligt klassificeringssystem – eller en taxonomi – kommer att bringa klarhet i vilka typer av verksamhet som kan betraktas som ”hållbara”. I detta skede är det handlingsplanens viktigaste och mest brådskande åtgärd. Investerare kommer att bli hjälpta av tydlig vägledning om vilka typer av verksamhet som bidrar till begränsningen av och anpassningen till klimatförändringar, men också av mål för miljö och samhällsansvar. Vägledningen skulle, på grundval av vissa urvalskriterier, tröskelvärden och parametrar, ge närmare upplysningar om relevanta sektorer och verksamheter. Detta är ett avgörande steg när det gäller att främja flödet av kapital till hållbara sektorer i behov av finansiering. En EU-taxonomi kommer stegvis att integreras i EU-lagstiftningen för att skapa ökad rättslig förutsägbarhet.

På grund av hur komplex och teknisk utvecklingen av ett sådant klassificeringssystem är, kommer det att ta tid att nå fram till en fullt utbyggd EU-taxonomi för hållbarhet som omfattar aspekter som rör klimat, miljö och samhällsansvar. Dessutom måste den redan pågående övervakningen fortsätta med tanke på utvecklingen av EU:s strategiska mål och andra aspekter, t.ex. avseende marknads-, miljö- och teknikutvecklingen. Därför föreslår kommissionen en strategi i flera steg, med början i en taxonomi för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt vissa miljöinsatser. Som ett andra steg kommer taxonomin att täcka återstående verksamhet med inriktning på miljö och samhällsansvar, dock utan att en enskild aspekt av hållbar utveckling får påverka andra relaterade risker eller mål negativt.

2.2 Standarder och märkning för hållbara finansiella produkter

Med utgångspunkt i EU:s framtida hållbarhetstaxonomi skulle EU-standarder och märkningar för hållbara finansiella produkter skydda integriteten och förtroendet för hållbara finansmarknader samt underlätta tillgången för investerare som söker sådana produkter. Till exempel gör gröna obligationer att enheter (företag, banker, icke-statliga organisationer osv.) kan låna pengar från investerare för att finansiera eller återfinansiera ”gröna” projekt, tillgångar eller affärsverksamhet. Fastän marknaden för gröna obligationer är snabbt växande står den fortfarande för mindre än 1 % av det totala antalet utestående obligationer i världen 18 . Försedd med inslag från nuvarande bästa praxis skulle en EU-standard för marknadsaktörer underlätta styrning av investeringar till miljövänliga projekt och bli en grund för utvecklingen av tillförlitlig märkning av finansiella produkter.

Märkningssystem kan vara särskilt användbara för icke-professionella investerare som vill satsa på hållbar verksamhet. Detta skulle underlätta de icke-professionella investerarnas val, då märkningen stegvis skulle integreras i verktyg som exempelvis webbplatser eller finansiella planeringstjänster, vilka håller på att utvecklas inom ramen för kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster till konsumenter. Undersökningar visar att privatpersoner allt oftare vill att deras investeringar tar hänsyn till klimat, miljö och samhällsansvar. 19 Avsaknaden av märkning för finansiella produkter kan avskräcka investerare ifrån att styra sina medel till hållbara investeringar. Kommissionen ser möjliga fördelar med användningen av förordningen om ett EU-miljömärke för att skapa ett frivillig EU-omfattande märkningssystem. Det skulle krävas kriterier för särskilda finansiella produkter som erbjuds icke-professionella investerare (t.ex. paketerade investeringsprodukter och försäkringar). Kommissionen kommer också att överväga ett märkningssystem för socialt ansvarsfulla finansiella produkter, t.ex. hållbara och ansvarsfulla investeringar, 20 vilka bygger på erfarenheterna med de europeiska fonderna för socialt företagande.

2.3Främja investeringar i hållbara projekt

Mobilisering av privat kapital för hållbara projekt, särskilt för infrastruktur, är en förutsättning för övergången till en mer hållbar ekonomisk modell. Enligt OECD står infrastrukturen för omkring 60 % av växthusgasutsläppen 21 . Behovet av hållbara infrastrukturinvesteringar kräver fortsatta framsteg med att utveckla lämpliga ramar för att uppbåda privata investeringar som komplement till offentliga medel.

Förmågan att utveckla och genomföra projekt varierar dock kraftigt inom EU och mellan sektorer. Mer rådgivning och tekniskt stöd skulle bidra till att fler hållbara projekt förbereds. Utöver storskaliga infrastrukturprojekt kräver övergången till ren energi också att det finns adekvat finansiering för småskaliga, delade projekt 22 .

Som en del av den nya investeringsplanen för Europa har kommissionen, utöver bidrag, 23 avsevärt ökat sitt ekonomiska och tekniska stöd till hållbara investeringar i infrastruktur, särskilt genom Efsi och Europeiskt centrum för investeringsrådgivning. Efsi har visat sig vara central för att samla privata investeringar till strategiska projekt i hela EU, med nästan 265 miljarder euro mobiliserade i totala investeringar 24 . Efter de framgångsrika första verksamhetsåren förlängdes Efsi nyligen till 2020 (Efsi 2.0), och fondens investeringsmål har höjts till en halv biljon euro. Dessutom kommer Efsi 2.0 att inriktas ännu mer på hållbara projekt, med minst 40 % av Efsis finansiering för infrastruktur och innovation till stöd för klimatåtgärdsprojekt. Europeiskt centrum för investeringsrådgivning, som är EU:s portal för investeringsstöd, kommer också att få större rådgivningskapacitet på regional och lokal nivå för att främja projekt med koppling till klimat, miljö och samhällsansvar.

Parallellt kommer lanseringen av den yttre investeringsplanen att främja hållbara investeringar i partnerländerna, med början i Afrika och EU:s grannskap. Tack vare att offentlig och privat finansiering mobiliseras genom Europeiska fonden för hållbar utveckling, tekniskt bistånd går till investeringsprojekt samt att ett gynnsamt investerings- och företagsklimat främjas förväntas planen ge över 44 miljarder euro i investeringar fram till 2020. Hållbar utveckling integreras i utformningen av instrumentet och alla projekt kommer att ha en tydlig hållbarhetsdimension, t.ex. genom stöd till hållbart jordbruk och konnektivitet samt skapande av anständiga arbetstillfällen.

För den fleråriga budgetramen efter 2020 har kommissionen föreslagit att inrätta en enda investeringsfond som integrerar alla EU:s marknadsbaserade instrument för att ytterligare öka effektiviteten i EU:s investeringsstöd som kommer att diskuteras av Europeiska unionens ledare 25 . Med utgångspunkt i det framgångsrika genomförandet av Efsi skulle en sådan fond kunna erbjuda ekonomiskt stöd och relaterat tekniskt bistånd för att mobilisera privata investeringar, bl.a till hållbar infrastruktur. Uppbackad av en EU-budgetgaranti skulle en enda investeringsfond kunna stödja investeringsprioriteringar och förenkla kontakterna mellan investerare, stödmottagare, kommissionens genomförandepartner, exempelvis EIB och nationella utvecklingsbanker, samt nya potentiella partnerorganisationer, t.ex. stiftelser och välgörenhetsorganisationer. Som fortsättning på Europeiskt centrum för investeringsrådgivning skulle detta stöd också kunna omfatta ett projektutvecklingsstöd för fortsatt uppbyggnad av kapaciteten att utveckla hållbara projekt.

2.4Hållbarhetshänsyn inom ekonomisk rådgivning

Genom att förmedla rådgivning kan värdepappersföretag och försäkringsdistributörer spela en central roll när det gäller att styra om det finansiella systemet mot hållbarhet. Innan rådgivningen påbörjas är dessa förmedlare skyldiga att bedöma kundens investeringsmål och risktolerans för att rekommendera lämpliga finansiella instrument eller försäkringsprodukter. Investerarnas och mottagarnas preferenser när det gäller hållbarhet beaktas ofta inte tillräckligt i samband med rådgivningen. 

Enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID II) och försäkringsdistributionsdirektivet (IDD) ska värdepappersföretag och försäkringsdistributörer i samband med rådgivningen erbjuda ”lämpliga” produkter för att tillgodose sina kunders behov. Därför bör företagen ta reda på sina kunders preferenser (t.ex. faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) och ta hänsyn till dem vid bedömningen av olika typer av finansiella instrument och försäkringsprodukter som rekommenderas, dvs. i urvalsprocessen och lämplighetsbedömningen.

2.5Riktmärken för hållbarhet

Riktmärken är indexuppgifter som spelar en central roll i prissättningen av finansiella instrument och andra relevanta tillgångar i det finansiella systemet. Riktmärken är användbara verktyg för investerare, eftersom de gör det möjligt att spåra och mäta resultaten och fördela tillgångar i enlighet med detta.

Traditionella riktmärken återspeglar status quo och därför kan de endast i begränsad utsträckning återspegla hållbarhetsmål. Som sådana är de inte lämpliga för att bedöma genomförandet av hållbara investeringar. Därför har indexleverantörer utvecklat riktmärken för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i syfte att ställa upp hållbarhetsmål, men bristen på insyn i deras metoder har påverkat deras tillförlitlighet. Öppnare och sundare metoder för utarbetande av hållbarhetsindex behövs för att minska riskerna för grönmålning 26 . Exempelvis bör en sund metod för koldioxidindex återspegla målen i Parisavtalet i syfte att förbättra bedömningen av hur effektiva koldioxidsnåla fonder är.

3Göra hållbarhet till en faktor vid riskhantering

3.1Hållbarhet i marknadsforskning och kreditbetyg 

På senare år har marknadsforsknings- och kreditvärderingsinstitut intensifierat sina ansträngningar för att bedöma företagens resultat med avseende på miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning samt på deras förmåga att hantera hållbarhetsrisker. Dessa bedömningar bidrar till en mer hållbar fördelning av kapital och förbättrar informationsflödet mellan emittenter och investerare. Bristen på allmänt accepterade marknadsnormer för bedömning av företagens hållbarhetsresultat gör insynen i de metoder som används av analytikerna särskilt viktig. Vissa berörda parter hävdar dessutom att inriktningen på dem som forskar på mycket stora emittenter negativt påverkar mindre emittenters förmåga att attrahera institutionella investerare.

Kreditbetyg är också ett viktigt inslag på väl fungerande finansmarknader, eftersom de ger investerare en bedömning av företags och offentliga institutioners kreditvärdighet. Kreditvärderingsinstitut verkar på en starkt koncentrerad marknad och sätter sina kreditbetyg på grundval av relevant tillgänglig information. Det är dock fortfarande oklart i vilken utsträckning hållbarhetsfaktorer vägs in. Kommissionen övervakar utvecklingen på marknaden för kreditvärderingsinstitut och konstaterar att det i fråga om kreditvärderingsinstitutens sätt att väga in hållbarhetsfaktorer behövs både bättre förståelse och skärpta informationskrav. Kommissionen kommer att uppmana Esma att främja lösningar som garanterar att kreditvärderingsinstituten till fullo beaktar hållbarhet och långsiktiga risker. Kommissionen kommer också att tillsammans med alla berörda intressenter fortsätta arbetet kring dessa frågor, bland annat när det gäller den eventuella uppkomsten av nya kreditvärderingsinstitut som beaktar dessa mål.

3.2 Institutionella investerares och kapitalförvaltares skyldigheter i fråga om hållbarhet 

Enligt flera EU-rättsakter 27 åligger det institutionella investerare och kapitalförvaltare att agera i sina slutinvesterares/rådgivningsmottagares bästa intresse. Detta kallas vanligen ”förvaltaruppdraget”. Nuvarande EU-regler om institutionella investerares och kapitalförvaltares skyldighet att ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer och -risker i processen som leder fram till ett investeringsbeslut är varken tillräckligt tydliga eller konsekventa mellan sektorerna.

Mycket tyder på att institutionella investerare och kapitalförvaltare alltjämt väljer att inte systematiskt beakta hållbarhetsfaktorer och -risker i investeringsprocessen. Institutionella investerare och kapitalförvaltare informerar inte heller sina kunder i tillräckligt hög grad om huruvida och på vilket sätt de väger in dessa hållbarhetsfaktorer i sina beslut. Icke-professionella investerare kan därför inte få all den information de behöver, ifall de skulle vilja beakta hållbarhetsrelaterade aspekter i sina investeringsbeslut. Sammantaget beaktar investerare inte i tillräckligt hög grad effekten av hållbarhetsriskerna vid bedömningen av sina investeringar över tid.

3.3Tillsynskrav för banker och försäkringsbolag 

Banker, försäkringsbolag och pensionsfonder utgör tillsammans den viktigaste källan till extern finansiering av den europeiska ekonomin, och fungerar samtidigt som en viktig kanal för investeringar. Det är därför främst dessa institutioner som har kapaciteten att bidra med den kritiska volym av investeringar som behövs för att minska bristen på resurser för övergången till en mer hållbar ekonomi. Emellertid är banker, försäkringsbolag och pensionsfonder också exponerade för de risker som är knutna till ohållbar ekonomisk utveckling. En del beräkningar tyder t.ex. på att minst hälften av dagens tillgångar hos banker i euroområdet 28 är exponerade för klimatrelaterade risker. Sådana risker för den finansiella stabiliteten har också ”flaggats” av makroprudentiella tillsynsorgan 29 .

Det finns därför skäl att närmare analysera hur de risker som följer av klimatförändringar och andra miljöfaktorer kan integreras i tillsynsregelverket utan att man därmed riskerar trovärdigheten eller effektiviteten hos EU:s befintliga, riskorienterade tillsynssystem. Med utgångspunkt i arbetet för en hållbarhetstaxonomi för EU kommer kommissionen att bedöma om mer noggrant utformade kapitalkrav skulle kunna antas för att bättre återspegla risken för hållbara tillgångar som innehas av banker och försäkringsbolag. Tillämpningen av en sådan kompletterande faktor skulle behöva fasas in gradvis, allt eftersom en EU-taxonomi för hållbarhet utvecklas. Som underlag för den närmare utformningen, eller ”kalibreringen”, av denna faktor kommer kommissionen att ta hänsyn till all tillgänglig dokumentation om sambanden mellan energieffektivitet och framgångsrik reglering av hypotekslånefordringar 30 .

I samband med sin analys av Baselkommitténs rekommendationer från december 2017 kommer kommissionen att fästa särskild uppmärksamhet vid eventuella negativa konsekvenser för de europeiska bankernas utlåning, investeringar och annan verksamhet, som i sig har en nyckelroll för utvecklingen av hållbar finansiering.

4Att uppmuntra öppenhet, insyn och långsiktighet 

4.1Informationskrav och redovisning 

När företag rapporterar om hållbarhetsaspekter blir det också lättare för investerare och intressenter att bedöma varje företags långsiktiga värdeskapande och exponering för risker kopplade till hållbarhet. Sedan 2018 innehåller EU:s direktiv om rapportering av icke-finansiell information bestämmelser om att större företag av allmänt intresse är skyldiga att infoga relevanta uppgifter om aspekter som rör miljö, samhällsansvar och företagsstyrning samt om hur dessa aspekter hanteras 32 . Enligt direktivet ges företagen viss flexibilitet i fråga om hur de redovisar information om hållbarhet. Det gäller nu att finna en balans mellan å ena sidan flexibilitet, å andra sidan den standardisering av informationskraven som krävs för att generera de data som krävs som underlag för investeringsbeslut. Inom finanssektorn skulle det finnas fördelar med att höja informationskraven på kapitalförvaltare och institutionella investerare, bland annat för att öka insynen i deras sätt att bedöma hållbarhetsrisker samt i deras exponering för klimatrelaterade risker.

Det finns en oro för att nuvarande redovisningsregler inte uppmuntrar hållbara investeringsbeslut. I Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om IFRS 9 33 uttrycks till exempel oro över vilka effekter den nya redovisningsstandarden för finansiella instrument (IFRS 9) kan få på långsiktiga investeringar. Kommissionen inser vikten av att redovisningsstandarder varken direkt eller indirekt får motverka hållbara och långsiktiga investeringar. I detta sammanhang bör man fortsätta diskutera möjligheterna till mer flexibilitet vid antagandet av IFRS i sådana fall där specifika justeringar skulle vara gynnsamma långsiktiga investeringar.

4.2 Företagsstyrning och problemet med alltför kortsiktigt tänkande på kapitalmarknaderna 

God företagsstyrning kan ge mycket värdefulla bidrag till en hållbar ekonomi genom att bana väg för långsiktighet, utveckling av ny teknik, robusta affärsmodeller och bättre lönsamhet. Med god företagsstyrning följer också bättre riskhanteringsmetoder och konkurrenskraft. Nya arbetstillfällen skapas och innovation i ekonomin uppmuntras. Många företag utvecklar också styrmedel och strategier för dessa ändamål, men det är inte alltid lätt att göra jämförelser mellan ett företag och ett annat.

Trots att många europeiska företag anstränger sig, kan marknadstrycket, som ofta skapas genom ett alltför kortsiktigt tänkande, hindra dem ifrån att öka långsiktigheten i sitt beslutsfattande. I stället kan de som leder verksamheten i stora och medelstora företag lätt bli alltför inriktade på kortsiktiga resultat, och därmed förbise möjligheter och risker som är kopplade till miljö och samhällsansvar. På så sätt kan en växelverkan mellan kapitalmarknadernas förväntningar och företagsledningarnas incitament leda till en onödig exponering för långsiktiga hållbarhetsrisker. Kommissionen kommer att samarbeta med alla berörda parter för att fullfölja och fördjupa analysen av detta problem.

5Handlingsplan för genomförandet

En ambitiös politik för att möta klimatförändringar, miljöförstöring och utarmning av resurser och bidra till ett hållbart samhälle förutsätter väl avvägda prioriteringar och noggrann planering.

En central prioritet i denna handlingsplan är därför att snarast möjligt utforma vad vi här kallar en EU-taxonomi för hållbara investeringar, dvs. att skapa enhetliga definitioner som i sin tur banar väg för tillförlitlig och jämförbar information om sådana investeringar. Detta är en förutsättning för att sedan kunna införa t.ex. standarder och märkning, och för att kunna kalibrera tillsynskraven och tillämpa riktmärken för koldioxidsnål verksamhet. EU-taxonomin utgör också ett komplement till arbetet med förnyade informationskrav på företag och med finansiell rådgivning 36 . Arbetet med taxonomin kommer att börja med aspekter som gäller begränsning av klimatförändringar, därefter andra miljöaspekter och senare frågor som rör hållbarhet i socialt hänseende. Denna tidsplan återspeglar det särskilt brådskande i att agera mot klimatförändringarna och möta våra långsiktiga klimat- och energimål.

För att sätta planen i verket kombineras lagstiftningsåtgärder, icke lagstiftande åtgärder, nya initiativ och noggrant riktade ändringsförslag till befintliga bestämmelser. Syftet med att komplettera planerade förslag till ny eller ändrad lagstiftning med icke lagstiftande åtgärder är att göra systemet så flexibelt som möjligt och minimera den administrativa bördan 37 . Kommissionen kommer också att se till att alla de föreslagna åtgärdernas effekter på sektorn för finansiella tjänster analyseras noga vid konsekvensbedömningarna för de respektive förslagen samt inom ramen för offentliga samråd och efterhandsutvärderingar, i linje med dokumentet om riktlinjer och verktyg för bättre lagstiftning 38 .

För att handlingsplanen ska kunna genomföras smidigt och dess tre huvudmål följas upp effektivt behövs ett adekvat tekniskt stöd och en stabil och väl fungerande ledningsstruktur, eftersom beroendet av expertkunskaper är stort inom snart sagt alla de sektorer som är relevanta för en hållbar utveckling.

I ett första skede uppmanas de europeiska tillsynsmyndigheterna att direkt bidra till genomförandet av handlingsplanen genom att utföra ett antal specifika uppgifter enligt riktlinjerna i denna strategi. Bland annat förväntas de ge vägledning om hur hållbarhetsaspekter på bästa sätt kan beaktas vid utformningen av EU-lagstiftning om finansiella tjänster, samt bidra till att identifiera brister i de befintliga bestämmelserna. Tillsynsmyndigheterna bör också främja en bättre samordnad tillämpning av de hållbarhetsaspekter som utgör del i denna lagstiftning. Kommissionen kommer att beräkna de framtida finansieringsbehoven för de europeiska tillsynsmyndigheterna som en del av arbetet med den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020. På kort sikt bör dessa myndigheter ges en viktig roll för att identifiera och rapportera om de risker som faktorer kopplade till hållbarhet utgör för den finansiella stabiliteten. En möjlighet är att utveckla en gemensam EU-metod för analys av olika scenarier, vilken senare skulle kunna vidareutvecklas till klimat-/miljöbaserade stresstester.

För att kunna väga in effekterna av det nya klassificeringssystemet (taxonomin) på genomförandet av denna handlingsplan och skapa utrymme för anpassning över tiden planerar kommissionen att på sikt utveckla en stabilare styrningsstruktur, som kan omsättas i praktiken när de rättsliga ramarna för taxonomin har antagits. Denna styrningsstruktur skulle utgöras av en gemensam offentlig-privat plattform som för samman sakkunniga, marknadsaktörer och offentliga organ såsom de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska miljöbyrån, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Eurostat. En av huvuduppgifterna för denna gemensamma plattform skulle bli att följa viktiga utvecklingstendenser och se till att EU-taxonomin för hållbar utveckling successivt byggs ut och anpassas. Med tiden kan plattformen också komma att tilldelas andra funktioner som är nödvändiga för att uppnå målen med denna handlingsplan. Vidare kan den bistå kommissionen med rådgivning om framtida initiativ för hållbar finansiering, samt bli ett forum för diskussion mellan t.ex. politiska beslutsfattare och andra berörda aktörer. En specialiserad plattform som bidrar till ökad kunskap och medvetenhet och därmed underlättar det fortsatta arbetet skulle få frågan om hållbarhet att blir ett stående inslag i utarbetandet av framtida politik och åtgärder.

6Följande steg

Handlingsplanen blir ett viktigt verktyg när EU ska fullgöra sina åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar och de mål kopplade till hållbar utveckling som tas upp i kommissionens meddelande ”Nästa steg för en hållbar europeisk framtid: EU-åtgärder för hållbarhet”. I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 uttryckte kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ambitionen att Europa bör inta en ledande roll i kampen mot klimatförändringar. Efter Förenta staternas beslut att dra sig ur 2015 års Parisavtal har behovet av ett globalt ledarskap för en hållbar utveckling blivit än mer akut. EU är väl lämpat för denna ledarroll, vilken också kan föra med sig att Europa blir en naturlig destination för hållbara investeringar, t.ex. i utsläppssnål teknik.

Kommissionen är väl medveten om finanssektorns centrala roll för att grundläggande miljömål och sociala mål ska kunna uppnås, eftersom det krävs stora summor i privat kapital för att kunna åstadkomma de nödvändiga förändringarna. Det är också kommissionens strävan att minimera de nya risker för den finansiella stabiliteten som kan följa av miljörisker och sociala risker, både i form av påfrestningar på finanssystemet och på enskilda som drabbas av betydande negativa effekter av klimatförändringarna. Dessa ansträngningar kommer också att hjälpa de europeiska företagen att förbli konkurrenskraftiga i en globaliserad ekonomi i ständig förändring.

En varaktig förändring kan dock inte uppnås av EU på egen hand – det kommer att krävas kraftfulla och väl samordnade insatser på global nivå. I och med att kommissionen genom denna handlingsplan sätter ett riktmärke för hur hållbarhetsfrågor bör vägas in i politik och åtgärder avseende finanssektorn uppmanar den samtidigt andra aktörer, inklusive medlemsstater 39 , tillsynsmyndigheter, den privata sektorn och de viktigaste tredjeländerna att agera beslutsamt för att stödja och ta ledande roller i denna omvandlingsprocess. Denna handlingsplan är avsedd som en modell för framtida diskussioner i internationella forum, med målet att ge hållbarhetsfaktorerna en mer central roll vid styrning och förvaltning av framtidens finanssystem. Kommissionen kommer att verka för att denna handlingsplan tas upp till diskussion i befintliga forum, såsom rådet för finansiell stabilitet (FSB), G20, G7, FN och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco).

Kommissionen kommer att rapportera om genomförandet av denna handlingsplan under 2019. Den strategi som utgör en del av handlingsplanen är ett första viktigt steg mot ökad hållbarhet, men måste också kompletteras med åtgärder på andra områden 40 . Det kommer att krävas samordnade insatser från alla berörda aktörer för att åtgärderna i strategin ska nå sin fulla potential.

Bilaga I – EU-taxonomins roll vid genomförandet av handlingsplanen

Bilaga II - Tidsschema för genomförandet

Bilaga III – Tidsschema för initiativen i denna handlingsplan 

Denna bilaga är en översikt över de initiativ som ingår i handlingsplanen. I tabellerna anges också, såvitt det ännu är bestämt, om en given åtgärd ska ta form av ett lagstiftningsförslag (L), ett förslag till rättsakt på nivå 2” (L2) eller en icke lagstiftande åtgärd (IL).

Bilaga IV – Diagram över planerade åtgärder

(1)

Se de slutsatser som godkändes i december 2015: http://unfccc.int/paris_agreement/items/9485.php

(2)

  https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld

(3)

 Se t.ex. artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och de ekologiska och sociala frågornas roll i internationellt samarbete (artikel 21 i EU-fördraget).

(4)

 Dessa prioriteringar omfattar programmet för ren luft i Europa ( http://ec.europa.eu/environment/air/clean_air/index.htm ), paketet om den cirkulära ekonomin ( http://ec.europa.eu/environment/circular-economy/implementation_report.pdf ), strategin för en energiunion ( http://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:1bd46c90-bdd4-11e4-bbe1-01aa75ed71a1.0001.03/DOC_1&format=PDF ) samt paketet om ren energi för alla i EU, EU-strategin för klimatanpassning ( https://ec.europa.eu/clima/policies/adaptation/what_sv ), ny kompetensagenda för Europa ( http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016DC0381&from=SV ), den europeiska pelaren för sociala rättigheter ( https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv ), utvecklingen av "finansieringsprinciper för den blå ekonomin" investeringsplanen för Europa ( https://ec.europa.eu/commission/priorities/jobs-growth-and-investment/investment-plan-europe-juncker-plan_sv ).

(5)

  https://ec.europa.eu/info/publications/mid-term-review-capital-markets-union-action-plan_en

(6)

  https://ec.europa.eu/info/publications/180131-sustainable-finance-report_en

(7)

 Exempelvis luft- och vattenföroreningar, utarmning av naturtillgångar och den biologiska mångfalden

(8)

 En av de fyra prioriterade insatserna inom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering är inriktad på investeringar i katastrofriskreducering för ökad motståndskraft.

(9)

 Styrningen av institutionerna är ett verktyg för att integrera miljörelaterade och sociala mål i offentliga och privata investeringsbeslut. Exempelvis regler om bonusprogram för företagsledare eller incitament till skydd för aktieägares rättigheter visavi företagsledningen är olika sätt att säkerställa lika villkor för de olika aktieägarna i ett företag, t.ex. ledningen, arbetstagare, aktieägare osv. I detta fall gäller det insatser mot ojämlika villkor inom ett företag, uppfyller styrningen ett socialt mål.

(10)

 Beräkningen visar investeringsgapet som årligt medelvärde för perioden 2021–2030 på grundval av prognoser enligt Primes-modellen som tillämpas av kommissionen i konsekvensbedömningen av förslaget till direktiv om energieffektivitet (2016), http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1483696687107&uri=CELEX:52016SC0405 .  

(11)

 Se EIB, Restoring EU competitiveness, 2016. Beräkningen, fram till 2020, omfattar investeringar i moderniserad transport och logistik, uppgradering av energinäten, ökade energibesparingar, förnybar energi samt förbättrad resursförvaltning, också i fråga om vatten och avfall.

(12)

 Europeiska kommissionen, Klimatpolitik, https://ec.europa.eu/clima/policies/budget_en

(13)

Lancet Report 2017, s. 7.

(14)

129 miljarder dollar, enligt Lancet Report 2017. b Ostry et al, 2014: https://www.imf.org/external/pubs/ft/sdn/2014/sdn1402.pdf

(15)

Battiston, S. A. Mandel, I. Monasterolo Schutze, F. och G. Visentin, ”A climate stresstest of the financial system,” Nat. Clim. Chang., vol. 7, nr 4, s. 283–288, april. 2017.

(16)

 Både förlusten av biologisk mångfald, ekosystemkollaps och vattenbrist togs upp bland de tio största hoten mot världen i 2018 Global Risk Report från World Economic Forum.

(17)

 Ostry et al, 2014: https://www.imf.org/external/pubs/ft/sdn/2014/sdn1402.pdf

(18)

G20-ländernas studiegrupp för grön ekonomi, G20 Green Finance Synthesis Report, 2016

(19)

Jfr. The French and SRI: Results of the 8th National Survey run by Ipsos for Vigeo Eiris and the FIR; Natixis Gobal Asset Management, ”Mind Shift – Getting past the screens of responsible investing”, 2017; och Schroders, ”Global perspectives on sustainable investing”, 2017.

(20)

 Fonder för socialt ansvarsfulla investeringar eller hållbar och ansvarstagande investeringsfonder är fonder som väger in faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i beslutsprocessen.

(21)

 OECD, Investing in Climate, Investing and Growth, 2017.

(22)

 Detta gäller särskilt förbättrad energieffektivitet, t.ex. i byggnader och utnyttjande av förnybar energi. Kommissionen har föreslagit åtgärder som stimulerar sådana investeringar som en del av paketet för ren energi för alla européer.

(23)

 Såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa

(24)

Från och med februari 2018.

(25)

 Kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 – Europeiska kommissionens bidrag till det informella mötet den 23 februari 2018

(26)

 Användningen av marknadsföring för att framställa en organisations produkter, verksamhet eller åtgärder som miljövänliga när de inte är det.

(27)

 Inklusive Solvens II, direktiv om tjänstepensionsinstitut II, fondföretag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och MiFID-direktiv II

(28)

Battiston et al. För en mer komplett översikt över tillgänglig litteratur, se Europeiska systemrisknämnden (ESRB, 2016) Too late, too sudden:  https://www.esrb.europa.eu/pub/pdf/asc/Reports_ASC_6_1602.pdf .

(29)

 ESRB (2016) Too late, too sudden:  https://www.esrb.europa.eu/pub/pdf/asc/Reports_ASC_6_1602.pdf .

(30)

 Initiativ för att samla in dataunderlag för mer djupgående riskbedömningar avseende investeringars hållbarhet har påbörjats på flera olika marknader. Inom det EU-finansierade EeMAP-initiativet bedrivs ett arbete som går ut just på att visa ett samband mellan energieffektivitet i byggnader och framgångsrik reglering av hypotekslånefordringar.

(31)

 Artiklarna 77f och 111 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet

(32)

Uppgifterna gäller räkenskapsåret 2017 och kommer från stora företag som har fler än 500 anställda och är noterade på en reglerad marknad samt från icke-börsnoterade banker och försäkringsbolag

(33)

  http://www.europarl.europa.eu/oeil-mobile/fiche-procedure/2016/2898 (RSP)

(34)

  https://www.fsb-tcfd.org/

(35)

 Detta kommer att ske som en del av Efrags analys av kriteriet ”det europeiska gemensamma bästa”.

(36)

Av bilaga I framgår hur EU-taxonomin ska tjäna som en utgångspunkt för åtgärderna i handlingsplanen.

(37)

I bilaga II återges tidsplanen och turordningen för de viktigaste åtgärderna i handlingsplan.

(38)

  https://ec.europa.eu/info/better-regulation-guidelines-and-toolbox_sv

(39)

 Kommissionen kommer att inrätta en särskild expertgrupp om hållbar finansiering med företrädare för medlemsstaterna.

(40)

 Politikområden som miljö (däribland naturkapital), sociala aspekter, marina resurser och jordbruk.