EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.11.2017

COM(2017) 645 final

2017/0287(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med alla förordningar om fiskemöjligheter är att begränsa utnyttjandet av fiskbestånden till nivåer som är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens (GFP) allmänna mål. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (nedan kallad grundförordningen) anges målen för de årliga förslagen till begränsningar av fångsterna och fiskeansträngningen, varmed syftet är att säkerställa att unionens fiske är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Fiskemöjligheterna fastställs genom en årlig förvaltningscykel (tvåårig när det gäller de djuphavslevande bestånden). Detta utesluter dock inte att det också införs mer långsiktiga förvaltningsstrategier. Vissa av dagens fleråriga planer är föråldrade, eftersom de inte är förenliga med de mål som fastställs i grundförordningen eller så har deras biologiska referensvärden förändrats under tiden. Därför lade kommissionen den 3 augusti 2016 fram ett förslag till flerårig plan för Nordsjön 1 , och den planerar att i en nära framtid lägga fram ett förslag till flerårig plan för Atlanten.

Detta förslag omfattar de fiskemöjligheter som unionen fastställer autonomt. Det omfattar emellertid också fiskemöjligheter som härrör från multi- eller bilaterala samråd om fiske. Resultaten från samråden genomförs genom intern fördelning av fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna på grundval av principen om relativ stabilitet.

Utöver de autonoma unionsbestånden omfattar detta förslag således följande bestånd:

·Gemensamma bestånd, dvs. bestånd som samförvaltas med Norge i Nordsjön och Skagerrak eller förvaltas genom kuststatssamråd inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC).

·Fiskemöjligheter som följer av avtal inom ramen för de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna (RFMO).

För en del av fiskemöjligheterna i detta förslag har förkortningen ”pm” angetts (pro memoria, dvs. uppgift saknas). Detta beror på något av följande:

–Utlåtandena för vissa bestånd finns inte tillgängliga vid den tidpunkt då förslaget antas.

–Vissa fångstbegränsningar och andra rekommendationer från de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna finns ännu inte tillgängliga, eftersom dessa organisationers årsmöten ännu inte ägt rum.

–För vissa bestånd i Grönlands vatten samt för bestånd som samförvaltas med Norge och andra tredjeländer eller för vilka kvoter utbyts med de länderna finns ännu inga siffror tillgängliga, eftersom samråden med dessa länder inte avslutas förrän i november och december 2017.

–För ett fåtal nya TAC:er har utlåtanden avgetts, men utvärderingen pågår fortfarande.

Metod för fastställande av fiskemöjligheter

Kommissionen har i gängse ordning gjort en översyn av den situation som råder och som förslagen till fiskemöjligheter måste svara mot, och den har offentliggjort resultatet i form av ett årligt meddelande om samråd om fiskemöjligheterna (COM(2017) 368), nedan kallat meddelandet). I meddelandet ges en översikt över beståndens status som bygger på de tillgängliga vetenskapliga utlåtandena.

Den 30 juni 2017 avgav Internationella havsforskningsrådet (Ices), som svar på kommissionens begäran, sina årliga utlåtanden avseende de flesta bestånd som omfattas av detta förslag. Ices har beaktat de riktlinjer som kommissionen anger i sitt meddelande.

Ices vetenskapliga utlåtanden är i allt väsentligt beroende av data. Det kan bara göras fullständiga bedömningar av bestånd om det finns tillräckliga och tillförlitliga uppgifter, så att man kan göra skattningar av beståndens storlek och prognoser för hur de kommer att reagera på de olika scenarierna för utnyttjande (tabeller över fångstalternativ). Om tillräckliga uppgifter finns tillgängliga kan de vetenskapliga organen ge uppskattningar av i vilken utsträckning fiskemöjligheterna behöver anpassas för att bestånden ska kunna ge maximalt hållbart uttag (MSY). I sådana fall betecknas utlåtandena som utlåtanden om MSY. I övriga fall tillämpar de vetenskapliga organen försiktighetsansatsen när de utfärdar sina rekommendationer om nivån för fiskemöjligheterna. Den metod som Ices tillämpar i detta sammanhang presenteras i det material som Ices offentliggör avseende genomförandet av utlåtanden för bestånd för vilka det inte finns tillräckliga uppgifter 2 .

Alla fiskemöjligheter som föreslås här överensstämmer med vetenskapliga utlåtanden om beståndens status som har inkommit till kommissionen, och utlåtandena har använts i enlighet med kommissionens meddelande.

Landningsskyldigheten som infördes genom förordning (EU) nr 1380/2013

Den landningsskyldighet som infördes genom grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken blir stegvis tillämplig under perioden 2015–2019. 2019 ska landningsskyldigheten gälla för alla bestånd som omfattas av fångstbegränsningar. Från och med den 1 januari 2016 omfattas vissa demersala fisken i Nordsjön och i Atlantens nordvästra och sydvästra vatten av landningsskyldigheten. På grundval av gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen antagit delegerade förordningar om fastställande av specifika utkastplaner. Under 2016 lämnade medlemsstaterna in uppdaterade gemensamma rekommendationer för att landningsskyldigheten successivt ska kunna utvidgas från och med den 1 januari 2017. Genomförandet av landningsskyldigheten kommer att fortsätta under 2017 och medlemsstaterna har lämnat in gemensamma rekommendationer för de fisken som kommer att omfattas av landningsskyldigheten från och med den 1 januari 2018.

När landningsskyldigheten införs måste de föreslagna fiskemöjligheterna, i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013, återspegla ändringen från landad mängd till fångad mängd, med beaktande av att utkast inte längre är tillåtet. Detta görs på grundval av det vetenskapliga utlåtande som lämnas för fiskbestånden i sådana fisken som avses i artikel 15.1 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken. Fiskemöjligheterna bör också fastställas i enlighet med andra relevanta bestämmelser, närmare bestämt artikel 16.1 (principen om relativ stabilitet) och artikel 16.4 (som hänvisar till målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de regler som anges i de fleråriga planerna).

Som en följd av detta kommer kommissionen att föreslå TAC-ökningar för bestånd som kommer att börja omfattas av landningsskyldigheten under 2018. I de fall då fångster ur ett visst bestånd måste landas på grund av att fiskena i fråga börjar omfattas av landningsskyldigheten 2018, men vissa andra fångster ur samma bestånd fortfarande kan kastas överbord (dvs. fångster inom fisken som kommer att börja omfattas av landningsskyldigheten under 2018 och 2019), kommer kommissionen att, på grundval av bästa tillgängliga uppgifter, föreslå TAC-ökningar som svarar mot de mängder som kommer att behöva landas.

Dessa ökningar kommer att beräknas på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnat. I avvaktan på att dessa uppgifter inkommer beslutade man att i kommissionens förslag tillsvidare föra in siffrorna utan ökningar. Kvantiteterna kommer att ökas så snart de uppgifter som gör det möjligt att beräkna ökningarna har inkommit.

Slutligen måste kopplingarna mellan grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken och rådets förordning (EG) nr 847/96 beaktas. I den senare fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er från år till år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, framförallt på grundval av beståndens biologiska status. Nyligen infördes en annan flexibilitetsmekanism genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle undergräva principen om rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av levande marina biologiska resurser och hindra uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, bör det därför klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 inte kan tillämpas vid sidan av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Åtgärder rörande ål

Ål har en komplicerad livscykel, då det är en fisk med stor geografisk spridning som lever länge. Aktuella uppgifter visar att ålen leker i Sargassohavet och att larverna flyter med havsströmmar till de europeiska och nordafrikanska kontinentalsocklarna där de förvandlas till glasålar och simmar in i kontinentalvattnen.

I de vetenskapliga utlåtandena anges att när försiktighetsansatsen tillämpas för ål bör all antropogen påverkan (t.ex. fritidsfiske och kommersiellt fiske på alla nivåer, vattenkraft, pumpanläggningar och föroreningar) som minskar förekomsten av blankål och dess möjligheter att ta sig till det öppna havet minskas till noll eller till en nivå så nära noll som möjligt. 3  

Mot bakgrund av Ices utlåtande är det viktigt att allt fiske som inriktas på lekmogna exemplar upphör tills att det finns tydliga belägg för att beståndets tillstånd har förbättrats. Med bektande av detta allvarliga utlåtande från Ices bör, i avvaktan på mer långsiktiga lösningar, allt fiske efter ål under 2018 förbjudas i unionens vatten i Ices-området och i Östersjön.

Åtgärder rörande havsabborre

[Åtgärderna rörande havsabborre kommer att fastställas i enlighet med de vetenskapliga utlåtanden från Ices som kommer att lämnas den 24 oktober 2017].

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna åtgärderna har utformats i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik på andra områden, särskilt med miljöpolitiken.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Unionens skyldigheter att garantera ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser härrör från de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet besluta om åtgärder för fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

Genom föreliggande förslag till rådets förordning fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna. I enlighet med artiklarna 16 och 17 i grundförordningen fördelar medlemsstaterna därefter på lämpligt sätt möjligheterna mellan regioner eller aktörer. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

a)Samrådsmetoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Kommissionen har rådgjort med berörda aktörer, särskilt genom de rådgivande nämnderna, och medlemsstaterna om den tänkta strategin avseende förslagen till fiskemöjligheter grundval av meddelandet om fiskemöjligheterna för 2018.

Kommissionen har vidare följt de riktlinjer som anges i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Förbättrade samråd om gemenskapens fiskeriförvaltning (KOM(2006) 246 slutlig), där principerna för den så kallade tidigareläggningsprocessen anges.

b)Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

De svar som inkommit med anledning av kommissionens meddelande om fiskemöjligheterna visar hur de berörda parterna ser på den bedömning som kommissionen gjort av resursernas tillstånd och hur man kan säkerställa att resurserna förvaltas på rätt sätt. Kommissionen har beaktat svaren vid utarbetandet av förslaget.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Beträffande de metoder som har använts har kommissionen, som nämnts, rådfrågat Ices. Utlåtandena från Ices baserar sig på ett rekommendationssystem som tagits fram av expertgrupper och beslutsorgan inom Ices och de utfärdas i enlighet med det samförståndsavtal som slutits med kommissionen.

Det yttersta målet är att se till att bestånden ligger på nivåer som möjliggör maximalt hållbart uttag (MSY). Detta mål har uttryckligen införts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt i artikel 2.2, där det fastställs att detta mål där så är möjligt ska ”ha uppnåtts senast 2015 och [...] senast 2020 för alla arter”. Detta återspeglar unionens åtagande till följd av slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och den därmed sammanhängande genomförandeplanen. Såsom påpekats finns det redan information om nivåerna för maximalt hållbart uttag för vissa bestånd. Bland dessa finns mycket viktiga bestånd vad gäller fångstvolymer och kommersiellt värde, t.ex. kummel, torsk, marulk, tunga, glasvarar, kolja och havskräfta.

För att få upp bestånden på MSY-nivå kan det i vissa fall vara nödvändigt att minska fiskedödlighetstalen och/eller att minska fångsterna. Därför bygger detta förslag på utlåtanden om MSY, om sådana finns. I enlighet med målen för den gemensamma fiskeripolitiken ligger de TAC:er som föreslås på grundval av utlåtanden om MSY på nivåer som enligt utlåtandena säkerställer att MSY-målet uppnås 2018. Detta överensstämmer med de principer som anges i meddelandet om fiskemöjligheterna för 2018.

För de bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter utfärdar rådgivande vetenskapliga organ rekommendationer om huruvida fångsterna bör minska, stabiliseras eller tillåtas öka. Ices utlåtanden innehåller i många fall kvantitativa riktlinjer för sådana ökningar och minskningar, utifrån principen att fångstnivåerna högst får ändras med +/- 20 % från ett år till nästa, i enlighet med försiktighetsansatsen. De föreslagna TAC:erna bygger på dessa utlåtanden. Om inga vetenskapliga utlåtanden finns att tillgå har försiktighetsansatsen tillämpats, vilket innebär TAC-minskningar med 20 % i enlighet med försiktighetsansatsen.

•Konsekvensbedömning

Tillämpningsområdet för förordningen om fiskemöjligheter begränsas av artikel 43.3 i fördraget.

Genom förslaget strävar man efter att undvika kortsiktiga lösningar till förmån för beslut inriktade på långsiktig hållbarhet, och förslaget tar således också hänsyn till initiativ från berörda aktörer och de rådgivande nämnderna i de fall sådana initiativ bemötts positivt av Ices och/eller STECF. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken byggde dessutom på en konsekvensbedömning (SEK(2011) 891), inom vilken MSY-målet bedömdes. I slutsatserna ses detta mål som ett nödvändigt villkor för att uppnå miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget innebär förenklingar av administrativa förfaranden för myndigheter (EU-myndigheter eller nationella myndigheter), särskilt när det gäller kraven rörande förvaltningen av fiskeansträngningen.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

2017/0287 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2)Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 4 ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet de rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt mot bakgrund av råd från rådgivande nämnder.

(3)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i överensstämmelse med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som fastställs i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna och för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(4)Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(5)Den landningsskyldighet som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 införs fiske för fiske. I den region som den här förordningen omfattar bör, när ett fiske omfattas av landningsskyldigheten, alla arter i detta fiske som är föremål för fångstbegränsningar landas. Från och med den 1 januari 2016 tillämpas landningsskyldigheten på de arter som definierar fiskena. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att när landningsskyldighet för ett fiskbestånd införs ska fiskemöjligheter fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar om fastställande av specifika utkastplaner som tillämpas på tillfällig basis under en period på högst tre år, som förberedelse för att landningsskyldigheten genomförs fullt ut.

(6)Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som från och med den 1 januari 2018 omfattas av landningsskyldigheten bör kompensera för tidigare utkast och vara grundade på vetenskaplig information och vetenskapliga utlåtanden. För att säkerställa skälig kompensation för den fisk som tidigare kastats överbord och som från och med den 1 januari 2018 måste landas bör en ökning beräknas enligt följande metod: den nya landningsmängden bör beräknas genom att de mängder som även fortsättningsvis kommer att kastas överbord vid tillämpningen av landningsskyldigheten subtraheras från den av Internationella havsforskningsrådet (Ices) fastställda siffran för totala fångster; en påföljande ökning av TAC:en bör stå i proportion till förändringen mellan den nya beräknade landningsmängden och den tidigare Ices-siffran för landningsmängd.

(7)När det gäller beståndet av ål anges i Ices-utlåtandet att alla antropogena faktorer som påverkar dödligheten, bland annat fritidsfiske och kommersiellt fiske, bör minskas till noll eller till en nivå så nära noll som möjligt. Det är därför nödvändigt att genomföra detta utlåtande i lagstiftningen genom att införa ett förbud mot fiske efter denna art i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Atlanten (unionens vatten).

(8)[Åtgärderna för havsabborre kommer att fastställas i enlighet med de vetenskapliga utlåtanden från Ices som kommer att lämnas den 24 oktober 2017].

(9)Under några år har vissa TAC:er för bestånden av elasmobranchii (hajar och rockor) fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling är att dessa bestånd har dålig bevarandestatus och eftersom deras överlevnadsgrad är hög, kommer utkast inte att öka fiskeridödligheten för dem, utan anses gynna bevarandet av dessa arter. Sedan den 1 januari 2015 måste emellertid fångster av dessa arter i pelagiskt fiske landas, såvida de inte omfattas av något av de undantag från landningsskyldigheten som föreskrivs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.

(10)Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer. TAC:erna för bestånd av tunga i västra delen av Engelska kanalen, av rödspätta och tunga i Nordsjön och av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör således fastställas i enlighet med reglerna i rådets förordningar (EG) nr 509/2007 5 , (EG) nr 676/2007 6 och (EG) nr 302/2009 7 . Målet för de sydliga bestånden av kummel enligt rådets förordning (EG) nr 2166/2005 8 är att bygga upp de berörda beståndens biomassa så att de hamnar inom säkra biologiska gränser och samtidigt följa vetenskapliga data. I enlighet med vetenskapliga utlåtanden är det, i brist på definitiva uppgifter om ett målvärde för biomassan för lekbeståndet och med hänsyn till förändringar av de säkra biologiska gränserna, lämpligt att fastställa TAC:en på grundval av Ices utlåtande om maximalt hållbart uttag, i syfte att bidra till uppnåendet av de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i förordning (EU) nr 1380/2013.

(11)På grundval av de nyligen fastställda riktmärkena har Ices, när det gäller sillbeståndet väster om Skottland, avgett utlåtanden om de kombinerade sillbestånden i sektionerna 6a, 7b och 8c (väster om Skottland och väster om Irland). Utlåtandet avser två separata TAC:er (för 6aS, 7b och 8c å ena sidan och för 5b, 6b och 6aN å andra sidan). Enligt Ices måste det tas fram en återuppbyggnadsplan för dessa bestånd. Eftersom det följer av vetenskapliga utlåtanden att förvaltningsplanen för det nordliga beståndet 9 inte kan tillämpas på de kombinerade bestånden och det inte är möjligt att fastställa separata fiskemöjligheter för dessa två bestånd, fastställs det en TAC som tillåter begränsade fångster inom ett kommersiellt drivet vetenskapligt provtagningsprogram.

(12)När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga uppgifter som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandade fisken.

(13)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 10 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(14)Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(15)Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2018 i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 509/2007, artikel 9 i förordning (EG) nr 676/2007 och artiklarna 5 och 9 i förordning (EG) nr 302/2009.

(16)För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(17)Vid den elfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som hölls i Quito den 3–9 november 2014, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till konventionen, med verkan från och med den 8 februari 2015. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter gentemot unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(18)Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 11 , särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömda fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(19)I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom de vetenskapliga utlåtandena från Ices väntas bli tillgängliga först i februari 2018 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:erna och kvoterna för detta bestånd till noll fram till dess att utlåtandena avges.

(20)I enlighet med förfarandet enligt avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge 12 och Färöarna 13 har unionen hållit samråd om fiskerättigheter med dessa parter. I enlighet med förfarandet enligt avtalet och protokollet om fiskeförbindelser med Grönland 14 har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2018. Det är därför nödvändigt att införa dessa fiskemöjligheter i denna förordning. [Skälet kommer att uppdateras efter samråden].

(21)Vid sitt årsmöte 2017 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) bevarandeåtgärder för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet. De åtgärderna bör genomföras i unionsrätten [Skälet kommer att uppdateras efter årsmötet].

(22)Vid sitt årsmöte 2017 antog Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) en förlängning av TAC:en och kvoterna för nordatlantisk och sydatlantisk långfenad tonfisk och för nordatlantisk och sydatlantisk svärdfisk samt en förlängning av TAC:en för gulfenad tonfisk. Dessutom fastställde Iccat en fångstbegränsning för nordatlantisk blåhaj, östatlantisk och västatlantisk segelfisk och en TAC för svärdfisk i Medelhavet samt bekräftade för 2018 de TAC:er och kvoter som tidigare fastställts för blåfenad tonfisk och storögd tonfisk. När det gäller blå och vit marlin bekräftade Iccat för 2018 de TAC:er som tidigare fastställts och godkände den kompensationsplan som föreslagits av EU på grund av Spaniens överfiske under 2014 och 2015. Som redan är fallet med beståndet av blåfenad tonfisk, bör fångster från fritidsfiske av alla andra Iccat-bestånd också omfattas av denna organisations fångstbegränsningar. Dessutom bör unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde omfattas av de kapacitetsbegränsningar som antogs av Iccat genom rekommendation 15–01. Alla dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten [Skälet kommer att uppdateras efter årsmötet].

(23)Vid sitt 35:e årsmöte 2016 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter avseende 2016/2017 och 2017/2018. Utnyttjandet av denna kvot under 2016 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2017 fastställs [Skälet kommer att uppdateras efter årsmötet].

(24)Vid sitt årsmöte 2016 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares). Den antog också en åtgärd för att minska användningen av anordningar som samlar fisk och begränsa användningen av stödfartyg. Eftersom stödfartygs verksamhet och användningen av anordningar som samlar fisk är en integrerad del av snörpsvadsflottans fiskeansträngning, bör åtgärden genomföras i unionsrätten [Skälet kommer att uppdateras efter årsmötet].

(25)Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 30 januari–3 februari 2018. Till dess att årsmötet har hållits är det lämpligt att provisoriskt behålla de nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde.

(26)Vid sitt årsmöte 2017 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) en bevarandeåtgärd för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit för 2018–2020 och ändrade den befintliga bevarandeåtgärden för 2017 för dessa arter. De åtgärderna bör genomföras i unionsrätten.

(27)Vid sitt årsmöte 2016 antog Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) en bevarandeåtgärd för tvååriga TAC:er för tandnoting, djuphavsrödkrabba, beryxar och pelagisk armourhead. En tvåårig TAC för atlantisk soldatfisk i sektion B1 antogs också, medan TAC:en för dessa arter i återstoden av Seafos konventionsområde begränsades till ett år. De nu tillämpliga åtgärder om fördelning av fiskemöjligheter som Seafo antagit bör genomföras i unionsrätten [Skälet kommer att uppdateras efter årsmötet].

(28)Vid sitt 13:e årsmöte bekräftade Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) de befintliga bevarande- och förvaltningsåtgärderna. Dessa åtgärder bör fortsätta att genomföras i unionsrätten [Skälet kommer att uppdateras efter årsmötet].

(29)Vid sitt 39:e årsmöte 2017 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2018 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(30)Vid sitt 40:e årsmöte 2016 antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) begränsningar av fångster och fiskeansträngning för vissa små pelagiska bestånd för åren 2017 och 2018 i de geografiska delområdena 17 och 18 (Adriatiska havet) i AKFM:s avtalsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. De högsta fångstbegränsningar som fastställs i bilaga IL gäller endast för ett år och har ingen inverkan på eventuella andra framtida åtgärder eller ett eventuellt system för fördelning mellan medlemsstaterna.

(31)Med beaktande av den slovenska flottans särdrag, och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter.

(32)Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2017, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd.

(33)Vad gäller fiskemöjligheterna för arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard, beviljas genom 1920 års Parisfördrag lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter arktisk maskeringskrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i en verbalnot till Norge av den 25 oktober 2016, gällande en norsk förordning om fiske efter arktisk maskeringskrabba på dess kontinentalsockel, vilken enligt unionen åsidosätter de specifika bestämmelserna i Parisfördraget, särskilt dem i artiklarna 2 och 3 i det fördraget. För att säkerställa att arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard utnyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det nämnda fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna är begränsad till 2018. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna. [Skälet kommer att uppdateras mot bakgrund av eventuell utveckling]

(34)I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust 15 , är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(35)Mot bakgrund av att vissa bestämmelser kommer att tillämpas löpande, och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2017 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2018 träder i kraft är det lämpligt att bestämmelserna om förbud och fredningstider fortsätter att vara tillämpliga i början av 2019, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2019 träder i kraft.

(36)För att säkerställa enhetliga villkor för att bevilja en enskild medlemsstat tillstånd att förvalta fördelningen av dess tilldelning av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 16 .

(37)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg.

(38)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2018, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2018, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(39)Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med tillämplig unionsrätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Syfte

1.I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a)Fångstbegränsningar för 2018 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2019.

b)Begränsningar av fiskeansträngningen för perioden 1 februari 2018–31 januari 2019, utom i de fall då andra perioder fastställs för ansträngningsbegränsningar i artiklarna 25, 26 och 38 och bilaga IIE, samt när det gäller anordningar som samlar fisk.

c)Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2017–30 november 2018 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

d)Fiskemöjligheter för vissa bestånd i IATTC:s konventionsområde enligt artikel 27 för de perioder under 2017 och 2018 som anges i den bestämmelsen.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på följande fartyg:

a)Unionsfiskefartyg.

b)Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2.Denna förordning ska också tillämpas på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3
Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a)fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som utnyttjar havets biologiska resurser exempelvis för rekreation, turism eller sport.

c)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d)total tillåten fångstmängd (TAC):

i)i fisken som omfattas av den landningsskyldighet som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år,

ii)i alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år.

e)kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f)analytiska bedömningar: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd baserade på uppgifter om beståndets biologi och utnyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.

g)maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställts i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 17 .

h)registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i)fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 4
Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a)Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till förordning (EG) nr 218/2009 18 .

b)Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c)Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d)Funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–53° 30′ N 15° 00′ W,

–53° 30′ N 11° 00′ W,

–51° 30′ N 11° 00′ W,

–51° 30′ N 13° 00′ W,

–51° 00′ N 13° 00′ W,

–51° 00′ N 15° 00′ W,

–53° 30′ N 15° 00′ W.

e)Funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–43° 00′ N 8° 00′ W,

–43° 00′ N 10° 00′ W,

–42° 00′ N 10° 00′ W,

–42° 00′ N 8° 00′ W.

f)Funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–42° 00′ N 8° 00′ W,

–42° 00′ N 10° 00′ W,

–38° 30′ N 10° 00′ W,

–38° 30′ N 9° 00′ W,

–40° 00′ N 9° 00′ W,

–40° 00′ N 8° 00′ W.

g)Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23′ 48″ W.

h)Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 19 .

i)Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 20 .

j)Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten 21 .

k)Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten 22 .

l)CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004 23 .

m)IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica 24 .

n)IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen 25 .

o)SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet 26 .

p)WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet 27 .

q)AKFM:s geografiska delområden (AKFM, Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet): de områden som definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 28 .

r)den del av Berings hav som är fritt hav: det fria geografiska havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

s)överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av

–longitud 150° W,

–longitud 130° W,

–latitud 4° S,

–latitud 50° S.

AVDELNING II
FISKEMÖJLIGHETER
FÖR UNIONSFISKEFARTYG

Kapitel I
Allmänna bestämmelser

Artikel 5
TAC:er och fördelning

1.I bilaga I anges TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

2.Unionsfiskefartyg får ta fångster, inom de TAC:er som anges i bilaga I, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 14 i och i bilaga III till denna förordning samt i rådets förordning (EG) nr 1006/2008 29 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

Artikel 6
TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1.För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.

2.De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a)vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart utnyttjande av beståndet, och

b)ge följande resultat:

i)Om analytiska bedömningar finns att tillgå, ett utnyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är förenligt med ett maximalt hållbart uttag från och med år 2018.

ii)Om analytiska bedömningar inte finns att tillgå eller är ofullständiga, ett utnyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3.Senast den 15 mars 2018 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a)Antagna TAC:er.

b)De uppgifter som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.

c)Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.

Artikel 7
Villkor för landning av fångster och bifångster

1.Fångster som inte omfattas av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a)har gjorts av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b)utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

2.Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpning av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.

Artikel 8
Begränsningar av fiskeansträngningen

Följande bestämmelser för fiskeansträngningen ska tillämpas för de perioder som avses i artikel 1.2 b:

a)Bilaga IIA ska tillämpas på förvaltningen av bestånd av rödspätta och tunga i Ices-delområde 4.

b)Bilaga IIB ska tillämpas på återhämtningen för kummel- och havskräftbestånden i Ices-sektionerna 8c och 9a, med undantag av Cádizbukten.

c)Bilaga IIC ska tillämpas på förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

Artikel 9
Åtgärder rörande fiske efter havsabborre

[Åtgärderna rörande havsabborre kommer att fastställas i enlighet med de vetenskapliga utlåtanden från Ices som kommer att lämnas den 24 oktober 2017].

Artikel 10
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a)byten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)omfördelningar enligt artikel 10.4 i förordning (EG) nr 1006/2008,

d)ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g)kvotöverföringar och kvotbyten enligt artikel 15 i den här förordningen.

2.Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3.Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 11
Fredningstid

1.Det ska vara förbjudet att fiska efter eller att ombord behålla följande arter i Porcupine Bank under perioden 1 maj–31 maj 2018: torsk, glasvarar, marulk, kolja, vitling, kummel, havskräfta, rödspätta, lyrtorsk, gråsej, rockor, tunga, lubb, birkelånga, långa och pigghaj.

Vid tillämpning av denna punkt ska Porcupine Bank anses omfatta det geografiska område som avgränsas av loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

Med avvikelse från första stycket ska det vara tillåtet att gå via Porcupine Bank med de arter ombord som avses i det stycket i enlighet med artikel 50.3, 50.4 och 50.5 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.Kommersiellt fiske efter tobisar med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 millimeter ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2018 samt under perioden 1 augusti–31 december 2018.

Förbudet i första stycket ska också gälla för fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska efter tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-delområde 4.

Artikel 12
Förbud

1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:

(a)Ål (Anguilla anguilla) med en total längd på 12 cm eller mer i unionens vatten i Ices-området och i Östersjön.

(b)Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

(c)Vithaj (Carcharodon carcharías) i alla vatten.

(d)Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(e)Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(f)Brugd (Cetorhinus maximus) i alla vatten.

(g)Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(h)Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(i)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

(j)Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(k)Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

(l)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fiskad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

(m)Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

(n)Manta av arten Manta alfredi i alla vatten.

(o)Manta av arten Manta birostris i alla vatten.

(p)Följande arter av släktet Mobula i alla vatten:

i)Mobula mobular.

ii)Mobula rochebrunei.

iii)Mobula japanica.

iv)Mobula thurstoni.

v)Mobula eregoodootenkee.

vi)Mobula munkiana.

viii)Mobula tarapacana.

viii)Mobula kuhlii.

ix)Mobula hypostoma.

(q)Följande sågfiskarter (Pristidae) i alla vatten:

i)Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidate).

ii)Dvärgsågfisk (Pristis clavata).

iii)Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).

iv)Vanlig sågfisk (Pristis pristis).

v)Jättesågfisk (Pristis zijsron).

(r)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

(s)Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.

(t)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

(u)Grårocka (Rostroraja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.

(v)Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.

(w)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.

(x)Havsängel (Squatina squatina) i unionens vatten.

2.Vid oavsiktlig fångst av de arter som avses i punkt 1 får dessa inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 13
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II
Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel 14
Fisketillstånd

1.Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg som fiskar i tredjeländers vatten fastställs i bilaga III.

2.Om en medlemsstat, på grundval av artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat (byte) inom de fiskeområden som anges i bilaga III till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga III till den här förordningen, får dock inte överskridas.

Kapitel III
Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers
vatten

Artikel 15
Kvotöverföringar och kvotbyten

1.Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade överföringar eller byten.

2.Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.

3.Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotbytet.

4.De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5.Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2019 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

Avsnitt 1
Iccats konventionsområde

Artikel 16
Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1.Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.

2.Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga IV.

3.Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga IV.

4.Antalet och den totala kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, när det gäller de fartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga IV.

5.Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga IV.

6.Kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängd vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga IV.

7.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007 ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga IV.

8.Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga IV.

Artikel 17
Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel 18
Hajar

1.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2.Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar av släktet Alopias.

3.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar av familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) i samband med fiske i Iccats konventionsområde.

4.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla silkeshaj (Carcharhinus falciformis) ombord.

Avsnitt 2
CCAMLR:s konventionsområde

Artikel 19
Förbud och fångstbegränsningar

1.Riktat fiske efter arterna i del A i bilaga V ska vara förbjudet i de områden och under de perioder som där anges.

2.För undersökande fiske ska de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i del B i bilaga V gälla i de delområden som där anges.

Artikel 20
Undersökande fiske

1.Medlemsstaterna får under 2018 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. Om en medlemsstat avser att delta i sådant fiske, ska den anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 och i alla händelser senast den 1 juni 2018.

2.När det gäller FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a fastställs i del B i bilaga V TAC:erna och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion samt deras fördelning mellan småskaliga forskningsenheter inom vart och ett av dessa områden. Fisket i en småskalig forskningsenhet ska upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska därefter vara förbjudet under återstoden av fiskeåret.

3.Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a ska det dock vara förbjudet att fiska i vatten som är mindre än 550 meter djupa.

Artikel 21
Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2017/2018

1.Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2017/2018, ska den senast den 1 maj 2017 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del C i bilaga V till denna förordning. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2017.

2.Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.

3.En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4.Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a)fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b)en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5.En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som är upptaget i någon av CCAMLR:s fartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) deltar i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 3
IOTC:s behörighetsområde

Artikel 22
Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VI.

2.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VI.

3.Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen för de berörda fiskbestånden.

4.Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.

5.Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel 23
Drivande anordningar som samlar fisk och stödfartyg

1.Ett snörpvadsfartyg får inte använda mer än 425 aktiva drivande anordningar som samlar fisk vid en och samma tidpunkt.

2.Antalet unionsstödfartyg får inte överskrida hälften av antalet unionssnörpvadsfartyg. Vid tillämpningen av denna punkt ska antalet unionsstödfartyg och unionssnörpvadsfartyg fastställas på grundval av IOTC:s register över aktiva fartyg.

Artikel 24
Hajar

1.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar av eller hela kroppar av rävhajar av alla arter inom familjen Alopiidae.

2.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en längd över allt som understiger 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Avsnitt 4
SPRFMO:s konventionsområde

Artikel 25
Pelagiskt fiske

1.Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IJ.

2.De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2017 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 78 600 i det området.

3.De fiskemöjligheter som anges i bilaga IJ får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.

Artikel 26
Bottenfiske

1.Medlemsstaterna ska under 2017 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av konventionsområdet där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under denna period. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.

2.Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.

Avsnitt 5
IATTC:s konventionsområde

Artikel 27
Fiske med snörpvad

1.Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet

a)    mellan den 29 juli kl. 00.00 och den 8 oktober 2018 kl. 24.00 eller mellan den 9 november 2017 kl. 00.00 och den 19 januari 2018 kl. 24.00 i det område som avgränsas av

–Nord-, Mellan- och Sydamerikas kuster mot Stilla havet,

–longitud 150° W,

–latitud 40° N,

–latitud 40° S,

b)mellan den 9 oktober 2018 kl. 00.00 och den 8 november 2018 kl. 24.00 i det område som avgränsas av

–longitud 96° W,

–longitud 110° W,

–latitud 4° N,

–latitud 3° S.

2.För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2018 till kommissionen anmäla vilken fredningsperiod enligt punkt 1 som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.

3.Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.

4.Punkt 3 ska inte tillämpas

a)om fisken anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken, eller

b)om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fångstresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.

Artikel 28
Drivande anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningsperioden enligt artikel 27.1 a och den ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.

3.    Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk enligt IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.

Artikel 29
Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som tas av varje medlemsstats långrevsfartyg inom IATTC:s konventionsområde får inte överstiga 500 ton eller medlemsstaternas respektive årliga fångster av storögd tonfisk under 2001.

Artikel 30
Förbud mot fiske efter årfenhaj

1.Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, lagra, till försäljning bjuda ut, sälja eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.

3.Fartygsoperatörerna ska

a)registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),

b)rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel 31
Förbud mot fiske efter vingrockor

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen omedelbart frisläppa exemplaren och de ska i största möjliga mån vara levande och oskadade.

Avsnitt 6
Seafos konventionsområde

Artikel 32
Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

–Apristurus manis.

–Etmopterus bigelowi.

–Etmopterus brachyurus.

–Brunkäxa (Etmopterus princeps).

–Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

–Rockor (Rajidae).

–Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

–Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

–Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 7
WCPFC:s konventionsområde

Artikel 33
Villkor för fiske efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S inte överstiger 403 dagar.

2.Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med långrevsfartyg inte överstiger 2 000 ton under 2017.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att bifångster av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med snörpvadsfartyg inte överstiger 2 857 ton under 2017.

Artikel 34
Stängt område för fiske med anordningar som samlar fisk

1.I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska fiske med snörpvadsfartyg som använder anordningar som samlar fisk vara förbjudet mellan kl. 00.00 den 1 juli 2017 och kl. 24.00 den 31 oktober 2017. Under denna period får snörpvadsfartyg endast bedriva fiske i denna del av WCPFC:s konventionsområde om det finns en observatör ombord som övervakar att fartyget inte vid någon tidpunkt

a)lägger ut eller använder anordningar som samlar fisk eller någon tillhörande elektronisk utrustning,

b)fiskar efter hela stim med användning av anordningar som samlar fisk.

2.Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla och landa eller omlasta all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

3.Punkt 2 ska inte tillämpas

a)på det sista kastet under en fångstresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,

b)om fisken anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken, eller

c)om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

Artikel 35
Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga VII.

Artikel 36
Silkeshaj och årfenhaj

1.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, lagra eller landa delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a)Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b)Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 37
Överlappande område mellan IATTC och WCPFC

1.Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 s.

2.Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 27.1 a, 27.2, 27.3, 27.4, 28, 29 och 30 när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 s.

Avsnitt 8
AKFM:s avtalsområde

Artikel 38
Små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18

1.Fångster av små pelagiska bestånd med unionsfiskefartyg i de geografiska delområdena 17 och 18 får inte överskrida 2014 års nivåer, vilka rapporterats i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) nr 1343/2011, såsom anges i bilaga IL till den här förordningen.

2.Unionsfiskefartyg som fiskar efter små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 får inte överskrida 180 fiskedagar per år. Av dessa totalt 180 fiskedagar, får högst 144 fiskedagar ägnas åt fiske efter sardin och högst 144 fiskedagar ägnas åt fiske efter ansjovis.

Avsnitt 9
Berings hav

Artikel 39
Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaska pollock (Theragra chalcogramma) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

AVDELNING III
FISKEMÖJLIGHETER
FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND I UNIONENS VATTEN

Artikel 40
TAC:er

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna får ta fångster i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008.

Artikel 41
Fisketillstånd

Fiskefartyg som för Venezuelas flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008. Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga VIII.

Artikel 42
Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som anges i artikel 41.

Artikel 43
Förbud

1.Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

(a)Ål (Anguilla anguilla) med en total längd på 12 cm eller mer i unionens vatten i Ices-området och i Östersjön.

(b)    Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

(c)Följande sågfiskarter i unionens vatten:

i)Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidate).

ii)Dvärgsågfisk (Pristis clavata).

iii)Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).

iv)Vanlig sågfisk (Pristis pristis).

v)Jättesågfisk (Pristis zijsron).

(d)Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) i unionens vatten.

(e)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

(f)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fiskad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

(g)Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

(h)Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

(i)Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.

(j)Manta av arten Manta alfredi i unionens vatten.

(k)Manta av arten Manta birostris i unionens vatten.

(l)Följande arter av släktet Mobula i unionens vatten:

i)Mobula mobular.

ii)Mobula rochebrunei.

iii)Mobula japanica.

iv)Mobula thurstoni.

v)Mobula eregoodootenkee.

vi)Mobula munkiana.

vii)Mobula tarapacana.

vii)Mobula kuhlii.

ix)Mobula hypostoma.

(m)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

(n)Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.

(o)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10 och grårocka (Rostroraja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.

(p)Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.

(q)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

(r)Havsängel (Squatina squatina) i unionens vatten.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

AVDELNING IV
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av den kommitté för fiske och vattenbruk som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 45
Övergångsbestämmelse

Artiklarna 9, 11.2, 12, 18, 19, 24, 30, 31, 32, 36, 39 och 43 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2019 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2019 träder i kraft.

Artikel 46
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.

Artikel 8 ska dock tillämpas från och med den 1 februari 2018.

Bestämmelserna i artiklarna 19, 20 och 21 samt i bilagorna IE och V om fiskemöjligheter för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde ska tillämpas från och med den 1 december 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1) COM(2016)0493

(2) Se särskilt följande dokument om de allmänna förutsättningarna för Ices utlåtanden: http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2016/2016/Introduction_to_advice_2016.pdf  

(3) Ices utlåtande om fiskemöjligheter, fångst och fiskeansträngning i Nordostatlanten. Ices utlåtanden 2016, bok 9, offentliggjord den 28 oktober 2016.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(5) Rådets förordning (EG) nr 509/2007 av den 7 maj 2007 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i västra delen av Engelska kanalen (EUT L 122, 11.5.2007, s. 7).

(6) Rådets förordning (EG) nr 676/2007 av den 11 juni 2007 om upprättande av en flerårig plan för fiske som utnyttjar bestånden av rödspätta och tunga i Nordsjön (EUT L 157, 19.6.2007, s. 1).

(7) Rådets förordning (EG) nr 302/2009 av den 6 april 2009 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet, ändring av förordning (EG) nr 43/2009 och upphävande av förordning (EG) nr 1559/2007 (EUT L 96, 15.4.2009, s. 1).

(8) Rådets förordning (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005 om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön och om ändring av förordning (EG) nr 850/98 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (EUT L 345, 28.12.2005, s. 5).

(9) Rådets förordning (EG) nr 1300/2008 av den 18 december 2008 om fastställande av en flerårig plan för sillbeståndet i området väster om Skottland och för fisket efter det beståndet (EUT L 344, 20.12.2008, s. 6).

(10) Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(11) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(12) Avtal om fiske mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (EGT L 226, 29.8.1980, s. 48).

(13) Fiskeavtal mellan, å ena sidan, Europeiska ekonomiska gemenskapen och, å andra sidan, Danmarks regering och Färöarnas landsstyre (EGT L 226, 29.8.1980, s. 12).

(14) Partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan och Danmarks regering och Grönlands lokala regering å andra sidan (EUT L 172, 30.6.2007, s. 4) och protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala regering, å andra sidan (EUT L 293, 23.10.2012, s. 5).

(15) EUT L 6, 10.1.2012, s. 9.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(17) Kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 av den 10 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 850/98 när det gäller fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap (EUT L 151, 11.6.2008, s. 5).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om fångster och fiskeriaktiviteter från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens västra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 42).

(21) Ingicks genom rådets beslut 2002/738/EG (EGT L 234, 31.8.2002, s. 39).

(22) Unionen anslöts genom rådets beslut 86/238/EEG (EGT L 162, 18.6.1986, s. 33).

(23) Rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 3943/90, (EG) nr 66/98 och (EG) nr 1721/1999 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 16).

(24) Ingicks genom rådets beslut 2006/539/EG (EUT L 224, 16.8.2006, s. 22).

(25) Unionen anslöts genom rådets beslut 95/399/EG (EGT L 236, 5.10.1995, s. 24).

(26) Unionen anslöts genom rådets beslut 2012/130/EU (EUT L 167, 6.3.2012, s. 1).

(27) Unionen anslöts genom rådets beslut 2005/75/EG (EUT L 32, 4.2.2005, s. 1).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 av den 13 december 2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet (EUT L 347, 30.12.2011, s. 44).

(29) Rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten, om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93 och (EG) nr 1627/94 och om upphävande av förordning (EG) nr 3317/94 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 33).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.11.2017

COM(2017) 645 final

BILAGOR

till

Förslag till rådets förordning

om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

BILAGOR

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I

TAC:er TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG
I OMRÅDEN DÄR TAC:ER FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I tabellerna i bilagorna IA, IB, IC, ID, IE, IF, IG, IJ, IK och IL anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och de villkor som är funktionellt knutna till dem, i förekommande fall.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009 1 , särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. De latinska namnen anges för lagstiftningsändamål; svenska namn anges i upplysningssyfte.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Följande jämförelsetabell över svenska namn och latinska namn lämnas endast i upplysningssyfte:

BILAGA IA

Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten