Help Print this page 

Document 52017DC0173

Title and reference
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om översynen av återvinningsmålen för WEEE, möjligheten att fastställa separata mål för WEEE som förbereds för återanvändning och översynen av beräkningsmetoden för återvinningsmålen i enlighet med artikel 11.6 i direktiv 2012/19/EU om WEEE

COM/2017/0173 final
Multilingual display
Text

Bryssel den 18.4.2017

COM(2017) 173 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om översynen av återvinningsmålen för WEEE,
möjligheten att fastställa separata mål för WEEE som förbereds för återanvändning
och
översynen av beräkningsmetoden för återvinningsmålen i enlighet med artikel 11.6 i direktiv 2012/19/EU om WEEE


1. Inledning

Direktiv 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning 1 (WEEE-direktivet), som är en omarbetning av det tidigare direktivet 2002/96/EG, trädde i kraft i augusti 2012 och skulle införlivas av medlemsstaterna senast den 14 februari 2014.

I WEEE-direktivet fastställs regler för hanteringen av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (nedan kallat WEEE). Syftet med direktivet är att det ska bidra till en hållbar produktion och konsumtion, i första hand genom att förebygga att WEEE uppkommer, och därefter genom återanvändning, materialåtervinning och andra former av återvinning av sådant avfall. Avsikten är att minska bortskaffandet av avfall och bidra till effektivt utnyttjande av naturresurser och tillvaratagande av värdefulla sekundära råvaror.

Genom artikel 11 och bilaga V till WEEE-direktivet införs kombinerade mål avseende förberedelser inför återanvändning och materialåtervinning, liksom mål för andra former av återvinning av WEEE, och i artikel 11.2 fastställs metoden för hur dessa mål ska beräknas.

Genom denna rapport uppfylls följande krav som anges för kommissionen i artikel 11.6 i WEEE-direktivet:

1.Se över de återvinningsmål som avses i del 3 i bilaga V.

2.Undersöka möjligheten att fastställa separata mål för WEEE som förbereds för återanvändning.

3.Se över den metod för beräkning av om återvinningsmålen har uppnåtts som avses i artikel 11.2 för att analysera om det är möjligt att fastställa mål på grundval av de produkter och material som är resultatet av processerna för återvinning, materialåtervinning och förberedelse för återanvändning.

För att utarbeta denna rapport har kommissionen anlitat oberoende konsulter som gick igenom relevanta statistiska uppgifter, litteratur och teknisk information. Dessutom har kommissionen genomfört samråd med de större aktörerna (medlemsstater, branschorganisationer, system för efterlevnad av utökat producentansvar, icke-statliga organisationer och oberoende experter) 2 .

Syftet med denna rapport är att informera Europaparlamentet och rådet om kommissionens bedömning och slutsatser kring dessa frågor.



2. Översyn av återvinningsmålen för WEEE

2.1 Mål

Elektrisk och elektronisk utrustning (nedan kallad EEE) som omfattas av WEEE-direktivet klassificeras för närvarande i de tio ”produktorienterade” kategorier som anges i bilaga I och II till direktivet 3 . Från och med den 15 augusti 2018 ska EEE klassificeras i de sex ”insamlingsorienterade” kategorier som anges i bilaga III och IV 4 . De återvinningsmål som producenter ska nå enligt artikel 11.1 gäller per kategori av EEE som anges i bilaga V.

Eftersom målen för materialåtervinning och andra former av återvinning är beroende av massan och materialsammansättningen i de enskilda kategorierna, kan ändringen av kategoriseringen påverka den totala massan och materialsammansättningen i de nya kategorierna. Den främsta orsaken till översynen av återvinningsmålen är således att bedöma om ändringen av EEE-kategorier har lett till betydande förändringar i fråga om ambitionsnivån för dessa mål.

2.2 Bedömning i översynen av återvinningsmålen för WEEE

Analysen inriktades på en jämförelse mellan ambitionsnivån i återvinningsmålen för var och en av de tio kategorierna under perioden från och med den 15 augusti 2015 till och med den 14 augusti 2018, såsom anges i del 2 i bilaga V, och återvinningsmålen för var och en av de sex kategorierna från och med den 15 augusti 2018, såsom anges i del 3 i bilaga V.

Undersökningen resulterade i följande viktiga slutsatser:

Övergången från tio till sex kategorier i klassificeringen av EEE innebär ingen förändring av det absoluta värdet av materialåtervinnings- och återvinningsmålen för det stora flertalet produkter. I de fall det innebär en förändring är den obetydlig. Det fåtal produkter som berörs av de förändrade målen (t.ex. yrkesverktyg, medicinsk utrustning, utrustning för yrkesmässig övervakning och kontrollinstrument) utgör dessutom bara en mycket liten del av den totala mängden WEEE, vilket innebär att påverkan på den totala återvinningen och materialåtervinningen är försumbar.

De förändrade kategorierna leder till att den massa som ska återvinnas ökar mer än 7 %, vilket innebär att de återvinningsmål som gäller från och med 2018 (för sex kategorier) är mer ambitiösa än de mål som gäller under perioden 2015–2018 (för tio kategorier). Detta är önskvärt, eftersom målen bör sättas allt högre med tiden och eftersom uppfyllande av målen för 2018 (för sex kategorier) kommer att leda till en liten förbättring av de miljömässiga och ekonomiska fördelarna till följd av att andelen återvunnet material ökar.

Indelningen i sex kategorier återspeglar mycket bättre hur verksamheten vid insamling och avfallshantering fungerar. Denna indelning kan på så sätt medföra en ökad enhetlighet i rapporteringen och minska den administrativa bördan, inte enbart för anläggningar som samlar in och behandlar WEEE, utan även för de nationella myndigheterna då de sammanställer och kontrollerar att uppgifterna stämmer överens.

2.3 Slutsats

På grundval av den bedömning som gjorts konstaterar kommissionen att det inte finns någon grund för att revidera återvinningsmålen för de sex nya EEE-kategorierna som anges i del 3 i bilaga V, eftersom ambitionsnivån för dessa mål motsvarar nivån för de mål som anges för de nuvarande tio EEE-kategorierna i del 2 i bilaga V.

3.Undersökning av möjligheten att fastställa separata mål för WEEE som förbereds för återanvändning

3.1 Mål

För att undersöka lämpligheten i att fastställa separata mål avseende förberedelse för återanvändning utarbetades en sammanställning av relevanta metoder som används i medlemsstaterna. Därvid analyserades drivkrafter och hinder för förberedelse för återanvändning. Baserat på tillgängliga uppgifter gjordes en bedömning om huruvida det är genomförbart och möjligt att fastställa separata mål för WEEE som förbereds för återanvändning.

3.2 Bedömning av möjligheten att fastställa separata mål för WEEE som förbereds för återanvändning

Under 2012 rapporterade medlemsstaterna till Eurostat att 70 000 ton WEEE återanvändes eller förbereddes för återanvändning inom EU. Rapporteringen av separata uppgifter om återanvändning och förberedelse för återanvändning är emellertid frivillig för medlemsstaterna, och endast femton medlemsstater rapporterade in uppgifter för 2012, såsom framgår av tabellen nedan.

Tabell: Mängd WEEE som samlats in och återanvänts eller förberetts för återanvändning under 2012 5

Medlemsstat

WEEE som samlats in (i ton)

WEEE som återanvänts/förberetts för återanvändning

(i ton)

Andel insamlat WEEE som återanvänts/förberetts för återanvändning

Österrike

77 402

1 248

2 %

Belgien

116 458

4 068

3 %

Bulgarien

38 431

292

1 %

Kroatien

16 187

0

0 %

Cypern

2 514

42

2 %

Tjeckien

53 685

0

0 %

Danmark

76 200

0

0 %

Estland

5 465

0

0 %

Finland

52 972

557

1 %

Frankrike

470 556

9 568

2 %

Tyskland

690 711

11 845

2 %

Grekland

37 235

0

0 %

Ungern

44 262

0

0 %

Irland

41 177

360

1 %

Italien

497 378

-

-

Medlemsstat

WEEE som samlats in (i ton)

WEEE som återanvänts/förberetts för återanvändning

(i ton)

Andel insamlat WEEE som återanvänts/förberetts för återanvändning

Lettland

4 694

37

1 %

Litauen

14 259

0

0 %

Luxemburg

5 010

0

0 %

Malta

1 506

0

0 %

Nederländerna

123 684

475

0 %

Polen

175 295

791

0 %

Portugal

43 695

33

0 %

Rumänien

23 083

0

0 %

Slovakien

22 671

0

0 %

Slovenien

9 430

30

0 %

Spanien

157 994

351

0 %

Sverige

168 612

0

0 %

Förenade kungariket

503 611

41 630

8 %

TOTALT

3 474 177

71 327

2 %

Med tanke på det stora antalet medlemsstater som inte särredovisade mängden WEEE som återanvänts eller förberetts för återanvändning, och även bristen på definitioner av vilka åtgärder som betraktades som återanvändning och förberedelse för återanvändning i medlemsstaternas rapportering, är informationen inte tillräckligt representativ. Uppgifterna leder dock till slutsatsen att återanvändning och förberedelse för återanvändning inte är väl utvecklat inom EU, med undantag för ett fåtal medlemsstater. Undersökningen visade att det fanns betydande skillnader i konsumtionsmönster mellan medlemsstaterna när det gäller begagnade produkter, vilket har påverkat utvecklingen inom denna sektor. Det gör det ganska svårt att bedöma vilken potential förberedelse för återanvändning har i hela EU.

I undersökningen analyserades möjligheten att fastställa separata mål avseende förberedelse för återanvändning. I fråga om ekonomiska konsekvenser skulle förberedelse för återanvändning kunna leda till betydande intäkter och besparingar i ekonomin. Förberedelse för återanvändning skulle även ha positiva sociala konsekvenser, eftersom det främjar sysselsättningsskapandet och bidrar till att de delar av befolkningen som är låginkomsttagare får möjlighet att köpa billiga hushållsapparater. Den miljöpåverkan som förberedelse för återanvändning eventuellt kan ha härrör från att tillverkning av ny EEE undviks och avfall förebyggs. Energiförbrukningen bör dock beaktas, eftersom nya apparater vanligtvis är mer energieffektiva än äldre återanvänd utrustning.

Att fastställa separata mål avseende förberedelse för återanvändning kräver emellertid goda kunskaper om hur stora mängder WEEE som skulle kunna förberedas för återanvändning i EU och huruvida det är ekonomiskt möjligt att förändra logistiken, så att potentialen för återanvändning av WEEE faktiskt kan uppnås. Särskilt i medlemsstater där förberedelse för återanvändning är underutvecklad skulle det behövas ändringar i strukturerna för insamling, samtidigt som förfaranden borde införas för provning av insamlat WEEE innan det förs vidare. Ett rapporteringssystem skulle också behöva utvecklas så att risken för dubbelräkning undanröjs, eftersom WEEE kan samlas in och förberedas för återanvändning flera gånger innan det återvinns. I rapporteringssystemet bör det också gå att skilja mellan det faktiska flödet av WEEE som förbereds för återanvändning och utrustning som återanvänds utan att vara avfall. Om det införs ett separat mål avseende förberedelse för återanvändning, finns det risk för att samtliga producenter av EEE inte bidrar i lika stor grad till att målet uppnås, eftersom efterfrågan på begagnade produkter inte är densamma inom alla EEE-kategorier och i vissa fall också är olika stor för olika varumärken i fråga om samma typ av utrustning. Även om risken för att producenterna bidrar i olika grad kvarstår om man fastställer ett kombinerat mål, ger det större flexibilitet att kompensera för de skillnader som finns mellan de olika EEE-kategorierna gällande efterfrågan på begagnade produkter.

Sammanfattningsvis har undersökningen bekräftat att fastställandet av ett separat mål avseende förberedelse för återanvändning kommer att skapa ytterligare skyldigheter för ekonomiska aktörer och medlemsstater (t.ex. rapportering och övervakning) och en betydande ökning av den administrativa bördan. Det kombinerade målet avseende förberedelse för återanvändning och materialåtervinning har tillämpats sedan 2015 (del 2 och 3 i bilaga V) och gör det möjligt för medlemsstaterna att uppnå målet genom att främja både materialåtervinning och förberedelse för återanvändning. Sannolikheten är dock större att medlemsstater som fastställer nationella mål avseende förberedelse för återanvändning av WEEE aktivt främjar metoder som ökar förberedelsen för återanvändning, bland annat genom att verka för att personal från återanvändningsbranschen ges tillträde till platser där WEEE hanteras i enlighet med artikel 6.2 i direktivet. Därigenom uppnår medlemsstaterna mer positiva resultat för WEEE i förhållande till EU:s avfallshierarki.

3.3 Slutsats

På grundval av de viktigaste resultaten av bedömningen drar kommissionen slutsatsen att det i nuläget inte är lämpligt att fastställa separata mål i WEEE-direktivet för WEEE som förbereds för återanvändning. Kommissionen kommer dock att främja utbyte av information mellan medlemsstaterna för att kartlägga god praxis i medlemsstater där mål avseende förberedelse för återanvändning av WEEE har fastställts på nationell eller regional nivå eller inom ramen för system med utökat producentansvar.

4.Översyn av den beräkningsmetod för uppnåendet av återvinningsmålen som fastställs i artikel 11.2 i direktiv 2012/19/EU om WEEE

4.1 Mål

I artikel 11.2 i WEEE-direktivet anges att metoden för beräkning av uppnåendet av återvinningsmålen ska baseras på att dividera vikten av det WEEE som går in i en anläggning för återvinning, materialåtervinning/förberedelse för återanvändning (nedan kallat insatsbaserad metod), med vikten av allt separat insamlat WEEE för varje kategori, uttryckt som en procentandel.

I översynen av den här beräkningsmetoden gjordes en bedömning av huruvida det var genomförbart och möjligt att fastställa mål baserat på mängden produkter och material som är resultatet av återvinning, materialåtervinning och förberedelse för återanvändning (nedan kallat resultatbaserad metod).

4.2 En bedömning baserad på översynen av beräkningsmetoden för uppnåendet av återvinningsmålen

I undersökningen analyserades först tillgängliga resultatrelaterade uppgifter på nationell nivå från olika källor 6 , bland annat från ett samråd med berörda parter. Det konstaterades att nästan inga uppgifter om material som är resultatet av processerna för återvinning, materialåtervinning och förberedelse för återanvändning (resultatrelaterade fraktioner eller materialfraktioner) finns på medlemsstatsnivå, och att det endast finns en begränsad databas. Detta gäller i synnerhet i de fall där rapporteringsverktyg som utvecklats enligt särskilda tekniska specifikationer används inom ramen för system med utökat producentansvar 7 .

På grundval av detta konstaterades att den mest lovande strategin för att samla in resultatrelaterade uppgifter är att medlemsstaterna fortsätter att tillämpa kraven i artikel 11.4 i WEEE-direktivet, så att producenter eller tredje part som handlar för deras räkning bevarar dokumentation även över resultatrelaterade uppgifter. Ett led i strategin är även att främja användningen av verktyg som medför en harmonisering av registren.

När det gäller miljövinsterna med att införa resultatbaserade återvinningsmål betonades i undersökningen att detta kan ge ett incitament att öka återvinningsgraden genom tekniska förbättringar. Med tanke på att värdefulla material, som förekommer i betydande mängder i WEEE, redan återvinns nästan helt på grund av deras ekonomiska värde, är det möjligt att totala resultatbaserade mål endast får en begränsad inverkan på den faktiska återvinningen. I undersökningen konstaterades också att resultatbaserade (eller materialbaserade) mål inte kommer att påverka övervakningen av WEEE-saneringen i någon större omfattning, eftersom saneringen normalt sett äger rum i ett tidigt skede i återvinningsprocessen, som en förbehandling. Ur ett miljöperspektiv bör man därför prioritera att medlemsstaterna säkerställer efterlevnaden av kravet på selektiv behandling, däribland sanering, vilket redan föreskrivs i artikel 8 och bilaga VII till WEEE-direktivet. Strikt genomförande, efterlevnad och övervakning av insamlingsmålen för WEEE har totalt sett en stor inverkan på den faktiska materialåtervinningen och den övriga återvinningen, eftersom det har visats att av det WEEE som kommer in i insamlingssystemen är det vanligtvis en hög viktandel som återvinns.

I handlingsplanen för den cirkulära ekonomin syftar kommissionen till att främja utvecklingen av europeiska standarder för energieffektiv materialåtervinning av WEEE, liksom av förbrukade batterier och andra komplexa uttjänta produkter, för att öka återvinningen av råvaror som är av avgörande betydelse. Detta kan anses vara ett mer pragmatiskt tillvägagångssätt än att fastställa bindande resultatbaserade återvinningsmål.

4.3 Slutsats

På grundval av den bedömning som gjorts konstaterar kommissionen att det inte finns några tungt vägande skäl att ersätta den insatsbaserade metoden för beräkning av uppnåendet av återvinningsmålen genom att fastställa mål på grundval av de produkter och material som är resultatet av processerna för återvinning, materialåtervinning och förberedelse för återanvändning (resultatbaserad metod).

(1)

 EUT L 197, 24.7.2012 , s. 38.

(2)

 Study on WEEE recovery targets, preparation for re-use targets and on the method for calculation of the recovery targets,  http://ec.europa.eu/environment/waste/weee/events_weee_en.htm

(3)

 Kategorierna är följande: 1) stora hushållsapparater, 2) små hushållsapparater, 3) it- och telekommunikationsutrustning, 4) hemutrustning och solcellspaneler, 5) belysningsutrustning, 6) elektriska och elektroniska verktyg, 7) leksaker samt fritids- och sportutrustning, 8) medicintekniska produkter, 9) övervaknings- och kontrollinstrument, och 10) automater.

(4)

Kategorierna är följande: 1) temperaturregleringsutrustning, 2) skärmar, monitorer och produkter med skärmar vars yta överstiger 100 cm2, 3) lampor, 4) stor utrustning (med en yttre dimension på mer än 50 cm), 5) liten utrustning (ingen yttre dimension överstiger 50 cm), 6) liten it- och telekommunikationsutrustning (ingen yttre dimension överstiger 50 cm).

(5)

Källa: Study on WEEE recovery targets, preparation for re-use targets and on the method for calculation of the recovery targets,  http://ec.europa.eu/environment/waste/weee/events_weee_en.htm , (uppgiftskälla: Eurostat).

(6)

 Uppgifter från Eurostat, medlemsstaternas genomföranderapporter för ramdirektivet om avfall 2008/98/EG och för WEEE-direktivet, samråd med nationella myndigheter.

(7)

 WEEELABEX tekniska specifikationer och den europeiska standarden EN 50625-1 om insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 1 samt TS 50625-3-1 – Del 3-1.

Top