31.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 173/38

Föredragande:

Pietro Vittorio BARBIERI

1.1

EESK ser positivt på kommissionens förslag 2016/0384 om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 (1) vad gäller ytterligare stöd till medlemsstater som drabbats av naturkatastrofer.

1.2

EESK välkomnar kommissionens förslag om att utnyttja Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för att komplettera de medel som finns tillgängliga inom ramen för Europeiska unionens solidaritetsfond i syfte att stödja de medlemsstater och regioner som drabbats av större naturkatastrofer.

1.3

EESK stöder införandet av ett separat insatsområde för återuppbyggnadsarbete med finansiering från Eruf inom ramen för ett operativt program, utan krav på nationell medfinansiering i enlighet med förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond.

1.4

EESK stöder en förlängning av stödberättigandeperioden för utgifter för insatser så att den börjar från och med den dag då naturkatastrofen inträffade, även om denna ligger före den dag då denna ändrade förordning träder i kraft.

1.5

EESK stöder förslaget om att göra det möjligt för en medlemsstat som redan har inkluderat de åtgärder som den vidtagit i en tidigare betalningsansökan till kommissionen att göra nödvändiga anpassningar av nästkommande betalningsansökan.

1.6

I linje med tidigare yttranden stöder EESK de ovan nämnda punkterna som kommissionen har infört för att förenkla och påskynda utbetalningen av stöd, så att man kan reagera på naturkatastrofer på ett snabbare, effektivare och mer synligt sätt.

1.7

Samtidigt anser EESK att det är nödvändigt att göra ytterligare en översyn av fonden för att bättre fastställa fondens omfattning, vilken inte utesluter katastrofer till följd av klimatförändringar och terroristhandlingar, och för att revidera tröskelvärdena för tillgång till stöd, som EESK anser vara för höga.

1.8

EESK anser att fonden är ett viktigt uttryck för den europeiska solidariteten och att den bör göras känd bland medborgarna.

2.1

Beklagligt nog har Europa upplevt ett antal naturkatastrofer. Många EU-länder har under årens lopp drabbats av någon typ av större katastrof.

2.1.1

År 2002 drabbades Centraleuropa, särskilt Tyskland, Österrike, Tjeckien och Slovakien, av allvarliga översvämningar. Samma år beslutade EU att ingripa genom Europeiska unionens solidaritetsfond för att hantera större naturkatastrofer och för att uttrycka europeisk solidaritet med de katastrofdrabbade regionerna. Sedan dess har fonden utnyttjats med anledning av ett stort antal katastrofer av olika slag, bland annat översvämningar, skogsbränder, jordbävningar, stormar och torka (2).

2.2

EESK välkomnar användningen av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) (3) som ett komplement till solidaritetsfonden för att ingripa vid större katastrofer. De två fonderna delar samma etiska utgångspunkt och vissa kriterier för vidtagande av åtgärder. Dels ger båda fonderna ytterligare belägg för solidaritetsandan i EU, dels har de insatser som vanligen finansieras genom dem samma syfte, dvs. att främja den ekonomiska tillväxten och en hållbar och rättvis utveckling i EU:s regioner (4).

2.3

EESK har redan tidigare påpekat att snabb utbetalning av stöd är avgörande för att säkerställa att stödet är effektivt och synligt. Framför allt har EESK redan uttalat sig om solidaritetsfondens tidskrävande byråkratiska förfaranden (5) och den alltför långa väntetiden för utbetalning av stöd (6).

2.4

EESK upprepar vad den redan tidigare har sagt om hur fonden fungerar:

2.4.1

Kommittén är dessutom bekymrad över det ökade antalet naturkatastrofer och andra katastrofer, och understryker behovet av att stärka den förebyggande politiken.

2.5

EESK ställer sig bakom införandet av punkt 8 i artikel 120 i förordning (EU) nr 1303/2013 om att inrätta ett separat insatsområde med en medfinansieringsgrad på upp till 100 procent från Eruf för insatser som:

2.6

EESK stöder undantaget från artikel 65.9 i förordning (EU) nr 1303/2013, enligt vilket utgifter för insatser inom insatsområdet stödberättigas från och med den dag då naturkatastrofen inträffade.

3.1

EESK anser att förslaget till förordning bör läsas tillsammans med förordning (EG) nr 2012/2002 i dess ändrade lydelse, eftersom det kompletterar och ändrar den. De ändringar som kommissionen föreslår ligger i linje med rekommendationerna i EESK:s tidigare yttranden om att påskynda och förenkla fondens funktionssätt. En del problem bör fortfarande åtgärdas.

3.2

EESK påpekar därför att förordningen är av särskild betydelse, eftersom den är ett tecken på europeisk solidaritet. Den följer subsidiaritetsprincipen i och med att den kompletterar medlemsstaternas politik och samordnas med olika andra EU-politikområden, bland annat andra strukturfondsprogram och Europeiska investeringsbankens (EIB) program. EESK anser att förordningen också bör integreras med undantagen från stabilitetspakten för medlemsstater som drabbas av naturkatastrofer och andra katastrofer.

3.3

Förordningen fastställer att det rör sig om större naturkatastrofer, och att medlemsstaterna inte får stöd i händelse av katastrofer där skadorna beräknas uppgå till en siffra som EESK anser vara ett alltför högt tröskelvärde och som därför bör ses över.

3.4

De stödberättigade insatserna omfattar inte bostäder, med undantag för tillfälliga nödbostäder. I dessa fall hänvisas till statliga åtgärder eller försäkringsbolag. I gamla byar är den ekonomiska verksamheten med koppling till fritidsbostadsturism en förutsättning för överlevnaden. EESK anser att man bör ta itu med uppdelningen mellan bostäder och ekonomisk verksamhet.

3.5

I förordningen föreskrivs också att det inte bör förekomma någon överlappning med andra EU-åtgärder som syftar till att övervinna regionala svårigheter som beror på naturkatastrofer och andra katastrofer. Ett av de viktigaste villkoren för att få tillgång till fonden är en plan för att förebygga risken för naturkatastrofer. EESK anser att EU-institutionerna och medlemsstaterna inte sätter tillräcklig tonvikt på förebyggande insatser.

3.6

I förordningen anges att de åtgärder som finansieras måste vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och de rättsakter som antagits i enlighet med fördraget. I förordningen hänvisas särskilt till sund ekonomisk förvaltning, insyn i offentlig upphandling samt miljöskydd och anpassning till klimatförändringar med investeringar riktade mot miljövänliga infrastrukturprojekt. Vid tidpunkten för antagandet av förordningen hade inget separat direktiv om tillgänglighet trätt i kraft (7). Eftersom efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster ytterligare har ökat i och med den europeiska befolkningens allt högre ålder (8) anser EESK att ett av de viktigaste kriterierna bör vara tillgänglighet när det gäller initiativ med koppling till nödsituationer och återuppbyggnad.