18.1.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 17/4

—

med beaktande av sina resolutioner av den 4 juni 2015 om sina prioriteringar under 2015–2020 och av den 4 december 2015 om Europeiska kommissionens arbetsprogram 2016 samt protokollet om samarbete med Europeiska kommissionen från februari 2012,

—

med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Vi anser att det är viktigt att kommissionen fortsätter att se till att dessa principer efterlevs genom en integrerad politisk strategi på flera nivåer. Vi efterlyser en aktivare medverkan av de lokala och regionala myndigheterna i den europeiska beslutsprocessen.

1.

Kommittén uppmanar kommissionen att snabbt, med beaktande av halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin och genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, lägga fram en ny långsiktig strategi för hållbar utveckling inom EU (europeisk hållbarhetsstrategi) fram till 2030.

2.

Regionkommittén understryker lokala och regionala myndigheters roll för att ta itu med hinder för investeringar, enligt 2016 års landsrapporter och landsspecifika rekommendationer, samt att samtliga myndighetsnivåer bör samarbeta i partnerskap för att identifiera och motverka dessa hinder i respektive länder.

3.

Regionkommittén begär att kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) vidtar ytterligare åtgärder för att säkerställa komplementaritet och additionalitet mellan Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska struktur och investeringsfonderna (ESI-fonderna), liksom andra EU-finansierade program. Vi upprepar uppmaningen att involvera Regionkommittén i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av investeringsplanen för Europa, i synnerhet i fråga om satsningar på investeringsplattformar samt analysen av Efsis reella inverkan för att motverka investeringsgapet på lokal och regional nivå.

4.

Kommittén betonar att kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsbanken bör specificera de regionala utvecklingsbankernas och de andra finansiella institutionernas roll i det framväxande systemet med investeringsplattformar, som verktyg för att genomföra investeringsplanen för Europa (1).

5.

Regionkommittén understryker att det krävs förenklingar som förbättrar utnyttjandet av ESI-programmen och förstärker deras inverkan. Vi föreslår ett skyndsamt antagande av ett antal förenklingsåtgärder under den nuvarande programperioden. Regionkommittén föreslår samtidigt en intensifiering av arbetet med en grundläggande översyn av systemet för att genomföra sammanhållningspolitiken inför nästa programperiod. Det bör ske genom att högnivågruppen för förenkling intensifierar sitt arbete och inleder en bred dialog på flera nivåer, i synnerhet med lokala och regionala myndigheter.

6.

Regionkommittén föreslår att det ska utarbetas bredare undantag för ESI-fondernas utgifter från reglerna för statligt stöd.

7.

Regionkommittén välkomnar översynen av det gränsöverskridande samarbetet som syftar till att undanröja rättsliga och administrativa hinder för gränsöverskridande samarbete. Vi uppmuntrar även kommissionen att presentera konkreta åtgärder under 2017 för att avlägsna dessa hinder, genom att ta hänsyn till det luxemburgska ordförandeskapets förslag om en europeisk gränsöverskridande konvention om särskilda bestämmelser i gränsregioner. Vi uppmanar kommissionen att noggrant följa genomförandet av direktiv 2011/24/EU om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i avsikt att ta itu med eventuella brister.

8.

Regionkommittén beklagar att halvtidsöversynen av ett flertal EU-program och initiativ, som ska avslutas under tredje kvartalet 2017, inte är anpassad till halvtidsöversynen/revideringen av den innevarande fleråriga budgetramen. Därför uppmanar Regionkommittén kommissionen att slutföra sin översyn senast den 1 juli 2017 och övergå till att utforma ett övergripande förslag inför nästa fleråriga budgetram, som ska presenteras senast den 1 januari 2018. Mot denna bakgrund hoppas vi att försenade översyner av programmen inte leder till en senareläggning av lagstiftningsförslagen inför nästa fleråriga budgetram.

9.

Regionkommittén betonar vikten av att genomföra den EU-agenda för städer som stats- och regeringscheferna kommit överens om, i samarbete med lokala och regionala myndigheter. Regionkommittén betonar vikten av att säkerställa att EU-agendan för städer är förenlig med EU:s agenda för bättre lagstiftning, samt uppmanar kommissionen att låta EU-agendan för städer ingå i kommissionens årliga arbetsprogram för 2017. Regionkommittén föreslår att en vitbok utarbetas om genomförandet av EU-agendan för städer och att den ingår i det årliga arbetsprogrammet för 2017.

10.

Vi begär att kommissionen införlivar utformningen av den territoriella visionen för 2050 i sitt årliga arbetsprogram för 2017. Vi understryker behovet av en ny territoriell vision, eftersom överenskommelsen om det s.k. Regionala utvecklingsperspektivet inom Europeiska unionen från 1999 behöver uppdateras, vilket även betonades i slutsatserna från ministermötet om territoriell sammanhållningspolitik och urban politik av den 27 november 2015.

11.

Vi uppmanar kommissionen att inrikta sina insatser på att avlägsna transportflaskhalsar och tillhandahålla adekvata förbindelser över gränserna, i synnerhet genom att ta itu med problemet som uppstår då det saknas gränsöverskridande transportlänkar på lokal och regional nivå. I synnerhet småskalig infrastruktur med gränsöverskridande relevans bör tillhandahållas lämplig finansiering. Vi förväntar oss att kommissionen lägger fram ett konkret förslag och en tidsplan för införandet av gränsöverskridande multimodala reseplanerare och driftskompatibla integrerade biljettsystem.

12.

Vi upprepar att kommissionen bör offentliggöra en grönbok om rörlighet i regioner som är geografiskt och demografiskt missgynnade.

13.

Regionkommittén uppmuntrar kommissionen att återuppta debatten om ”Bortom BNP” och undersöka behovet av och möjligheten att utveckla kompletterande indikatorer för ekonomiska resultat, välfärd och hållbar utveckling.

14.

Vi rekommenderar att kommissionen utvecklar ett ”garanterat minimum för kvalifikationer och färdigheter”, som godkänns och valideras i alla medlemsstater, utan att det inkräktar på medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utformningen av utbildningssystemen i enlighet med artikel 165 i EUF-fördraget. Vi förväntar oss att förfarandena för godkännande av icke-formellt och informellt lärande ska vara införda senast 2018. Vi understryker behovet av att arbetsmässiga kvalifikationer matchas med marknadens behov, samtidigt som behovet av utbildning för arbetslösa ungdomar uppmärksammas i kommissionens arbetsprogram 2017.

15.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att utveckla en EU-strategi med fokus på den demografiska förändringen, att i halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin inkludera ett särskilt flaggskeppsinitiativ för demografiska frågor och att på ett tidigt stadium föra en dialog med Regionkommittén om den framtida definitionen av regioner som lider av svåra och permanenta demografiska handikapp.

16.

Vi förväntar oss att kommissionen i början av 2017 presenterar ett lagstiftningsförslag om en europeisk pelare för sociala rättigheter för att ta itu med obalansen mellan ekonomisk frihet och sociala rättigheter.

17.

Kommittén begär att kommissionen lägger fram en rättslig ram med en rad gemensamma definitioner för olika former av företagande inom den sociala ekonomin i Europa, dvs. kooperativ, stiftelser, ömsesidiga bolag och föreningar, för att göra det möjligt för företag inom den sociala ekonomin att bedriva sin verksamhet på en säker rättslig grund och på så vis dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och den fria rörligheten.

18.

Vi uppmanar kommissionen att föreslå en ny strategi för jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter 2016–2020 samt att lägga fram ett lagstiftningsförslag med koppling till översynen av rådets direktiv 92/85/EEG om barnledighet.

19.

Kommittén uppmanar kommissionen att med deltagande av Regionkommittén och medlemsstaterna lägga fram en andra rapport om EU:s handikappstrategi 2010–2020 och överväga en vidareutveckling av strategin.

20.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att ta itu med fenomenet brevlådeföretag.

21.

Regionkommittén avser att bidra till Europaåret för kulturarvet 2018 genom att sprida kunskap om kulturarvet till en bred publik på gräsrotsnivå.

22.

Vi understryker behovet av en förnyad europeisk strategi för turism och framhåller att Europeiska regionkommittén i detta sammanhang har börjat utarbeta ett yttrande om ”Turism som drivkraft för regionalt samarbete i hela EU” och kommer att lägga fram förslag för kommissionen med anknytning till denna förnyade europeiska strategi.

23.

Vi uppmanar kommissionen att uppmärksamma landsbygdsfrågor inom EU-politikens samtliga områden på ett mera systematiskt sätt, samt att ta fram en vitbok om landsbygdsområden som startpunkt för en utvecklingspolitik som avser landsbygden efter 2020.

24.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att främja ytterligare blå tillväxt med hjälp av en ny övergripande plan för utveckling av den blå ekonomin i Europa, som baseras på en gemensam europeisk strategi för kartläggning av kustområden och marina data. Syftet är att bidra till utvecklingen av den blå ekonomin genom bättre datatillgänglighet, undvika fragmentering och samtidigt dra nytta av gränsöverskridande synergier. Regionkommittén yrkar dessutom på inrättandet av en kunskaps- och innovationsgrupp för den blå ekonomin.

25.

Kommissionen uppmanas att integrera principen om katastroftåliga investeringar i sina strategier och fonder. Kommissionen uppmanas att i samråd och samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter och berörda parter ta fram en vägledning om vad Sendai-ramverket för katastrofriskreducering innebär för Europa och hur det bäst kan genomföras.

26.

Vi uppmanar kommissionen att till fullo genomföra handlingsplanen för kretsloppsekonomin och utvärdera behovet av att under 2017 lägga fram nödvändiga förslag, däribland en ambitiös strategi för plast i en kretsloppsekonomi, lagstiftning som anger vilka minimikrav på kvalitet som ska gälla för återvunnet vatten, liksom nya initiativ inom byggnads- och rivningssektorn.

27.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att genomföra territoriella konsekvensbedömningar av alla nuvarande och bindande miljömål.

28.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att granska EU:s klimatmål och de nödvändiga medlen för deras genomförande i enlighet med de globala mål som antogs i Paris under COP21. Vi påminner kommissionen om dess ursprungliga rekommendation om att minska växthusgasutsläppen med 50 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Vi anser att alla nya mål bör genomgå en territoriell konsekvensbedömning och inte bör begränsa medlemsstaternas rätt att själva besluta om sin energimix.

29.

Vi uppmanar kommissionen att i praktiken genomföra den globala klimatöverenskommelsen Preamble 15 och därmed erkänna betydelsen av flernivåstyrning som förutom städer även omfattar regioner.

30.

Vi begär att Regionkommittén ska ingå i EU:s forum för energiinfrastruktur, för att ge röst åt lokala och regionala myndigheter i utformningen av politiken för investeringar i energiinfrastruktur, i synnerhet inom området decentraliserad energiproduktion, som omfattar mikroproduktion och mikrodistribution.

31.

Vi begär att Regionkommittén på ett tidigt stadium ska involveras i planeringen vid utformningen av politik, översynen av EU:s direktiv om energieffektivisering, främjandet av energi från förnybara källor och utformningen av elmarknaden.

32.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att föreslå initiativ som är mer specifika på området kombinerad värme- och kraftproduktion, samt inom fjärrvärmenät för uppvärmning och kylning, i syfte att ytterligare minska utsläppen av koldioxid och öka energisäkerheten.

33.

Vi anser att kommissionen bör höja ambitionsnivån i sin politik för förnybar energi genom att utvidga stödet till samt anpassningen och spridningen av borgmästaravtalsmodellen inom och utanför EU, som på det sättet bidrar till att förändra styrelseformer i städer, klimatåtgärder och medborgarnas engagemang på ett mera konsekvent och hållbart sätt.

34.

Vi efterlyser ett fullständigt genomförande av det sjunde miljöhandlingsprogrammet 2014–2020 och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till EU-direktiv med bestämmelser om säkerställande av efterlevnaden av hela EU:s regelverk på miljöområdet (2).

35.

Regionkommittén efterlyser ett fullständigt genomförande av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och uppmanar följaktligen kommissionen att 2017 presentera sitt försenade initiativ om undvikandet av nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vi upprepar vår begäran till kommissionen att inte revidera naturdirektiven utan i stället skyndsamt lägga fram ett meddelande med konkreta åtgärder som bidrar till ett förbättrat genomförande av dem (3).

36.

Vi uppmanar kommissionen att lägga fram sitt meddelande om hållbara livsmedel, med ett konsekvent politiskt ramverk för EU i sin helhet som syftar till att ta itu med frågan om hållbarhet inom jordbruket, livsmedelsproduktionen och försörjningskedjan samt handelsrelaterade aspekter. Vi påminner kommissionen om vår tidigare efterlysning av mera konkreta mål för att minska livsmedelssvinnet med 30 % fram till 2025 (4). Vi upprepar också vår uppmaning om att en ny logotyp ska introduceras med en gemensam symbol och ett identifieringssystem för lokala produkter.

37.

Vi uppmanar kommissionen att offentliggöra en ny alkoholstrategi 2016–2025, som grundas på senaste rön och som beaktar samhälleliga förändringar och ger stöd till program som redan genomförs på nationell, regional och lokal nivå.

38.

Kommittén stöder Europaparlamentets krav på att den inre marknadens pelare ska införlivas i den europeiska planeringsterminen, med ett system för regelbunden övervakning och utvärdering.

39.

Regionkommittén välkomnar det kommande paketet med förenklade momsregler för små och medelstora företag samt initiativet för nystartade företag, som utgör konkreta steg för att minska regel- och administrationsbördan för dessa företag. Vi understryker behovet av ytterligare förenkling av reglerna, i synnerhet i fråga om små och medelstora företags möjligheter att delta i offentlig upphandling och i projekt som finansieras av ESI-fonder.

40.

Vi välkomnar att kommissionen uppmärksammar delningsekonomin, men upprepar att samtliga bindande lagstiftningsinitiativ bör bibehålla ett sektorsbaserat synsätt samt att initiativets omfattning bör beaktas som ett kriterium för hur lagstiftningen ska utformas.

41.

Vi anser att kommissionen måste fästa större uppmärksamhet vid de betydande finansiella utmaningar som tjänster av allmänt intresse står inför och därför uppmanar vi kommissionen att utvärdera den territoriella inverkan som EU:s lagstiftning har på tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse, i synnerhet med avseende på statligt stöd och regler för offentlig upphandling, samt att kommissionen utnyttjar samtliga möjligheter till förenkling, inklusive förenkling av EU:s finansiella instrument. Mot denna bakgrund förväntar sig kommittén att den i vederbörlig ordning kommer att höras om 2017 års översyn av Almuniapaketet, avseende finansieringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

42.

Vi föreslår att kommissionens pågående utvärdering av direktivet om korrigerande åtgärder inom området för offentliga upphandlingar ska följas av en översyn av direktivet med syftet att ta itu med brister utifrån lokala och regionala myndigheters perspektiv.

43.

Regionkommittén upprepar sin uppmaning till kommissionen och parlamentet om att införa en uppförandekod som garanterar att lokala och regionala myndigheter på ett strukturerat sätt involveras i den europeiska planeringsterminen och förbinder sig att inleda en dialog med kommissionen i frågan.

44.

Vi upprepar vår uppmaning till kommissionen om att utvärdera hur de nya reglerna i ENS 2010 påverkar de lokala och regionala myndigheternas investeringsförmåga.

45.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att involvera kommittén i utarbetandet av vitboken om EMU-reformen, som bör omfatta EMU:s konkurrenskraft och sociala dimension.

46.

Regionkommittén anser att en av de största utmaningarna för en digital inre marknad är upprättandet av en hållbar dataekonomi, även i ett industriellt sammanhang (Industri 4.0). Vi rekommenderar att villkor skapas som gör det möjligt att ansluta alla områden till bredbandstjänster och stöder samarbete med kommissionen och Europeiska investeringsbanken när det gäller finansiering och stödprogram till IKT-infrastruktur. Vi uppmanar kommissionen att inom ramen för genomförandet av den inre digitala marknaden regelbundet rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller att överbrygga den digitala klyftan, i synnerhet på regional och lokal nivå.

47.

Vi uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som syftar till ett förbättrat utnyttjande av EU-finansierade forskningsprogram, genom vidareutveckling av synergier mellan finansiering från Horisont 2020, ESI-fonderna och Efsi samt genom stärkta kopplingar till strategier för smart specialisering på regional nivå. Vi föreslår att särskild tonvikt läggs vid Horisont 2020-finansieringens inverkan på tillväxt och att frågan om ”innovationsklyftan” tas upp vid halvtidsöversynen.

48.

Vi föreslår att Regionkommittén på nära håll involveras i översynen av den bioekonomiska strategin 2017.

49.

Vi understryker att genomförandet av nya EU-verktyg, som ett europeiskt innovationsråd, liksom initiativen om öppna data och öppen innovation även måste innefatta den regionala dimensionen och bidra till att minska innovationsklyftan.

50.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att låta samtliga betydande initiativ på handelspolitikens område åtföljas av territoriella konsekvensbedömningar, samt att nya handelsavtal inte ska innebära att lokala och regionala myndigheter beläggs med nya restriktioner i fråga om tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse.

51.

Regionkommittén begär att kommissionen systematiskt genomför efterhandsutvärderingar för att mäta de positiva och negativa ekonomiska, miljömässiga, sociala och territoriella följderna av handelsavtal.

52.

För att ta itu med problemen med bristande transparens då handelspolitiken utformas på EU-medlemsstaternas nivå uppmanar Regionkommittén kommissionen att lägga fram riktlinjer för hur handelspolitiska mål fastställs innan förhandlingarna påbörjas, det vill säga i det skede då de 28 medlemsstaterna fastställer ett mandat.

53.

Med hänvisning till rättsväsendet uppmanas kommissionen att främja sådana incitament som kan hjälpa medlemsstaterna att förbättra förhållandena i fängelser och främja införandet av medling i brottmål samt är inriktade på reparativ rättvisa, användning av alternativ till frihetsberövande och utbildning som gör det möjligt att lämna en social kontext som präglas av olaglighet och brottslighet.

54.

Vi välkomnar kommissionens vilja att ta itu med de utmaningar som uppstått till följd av tillströmningen av asylsökande, flyktingar och ekonomiska migranter till Europa, som saknar motstycke. Kommittén anser att förslagen till reform av Dublinsystemet är ett viktigt steg i denna riktning. Vi förväntar oss dock fler konkreta förslag under 2017 för att skapa en heltäckande europeisk migrations- och asylpolitik grundad på respekt för de grundläggande rättigheterna och de internationella åtagandena samt solidaritetsprincipen.

55.

Vi uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna fortsätta att bygga upp samförstånd om en gemensam europeisk förteckning över säkra ursprungsländer och arbeta tillsammans med ursprungs- och transitländer som betraktas som säkra, i syfte att genomföra en effektiv och snabb återvändandepolitik, med full respekt för mänskliga rättigheter och internationella åtaganden.

56.

Vi uppmanar kommissionen att föreslå mekanismer som innebär att asylsökande kan ansöka om ett humanitärt visum utanför EU så att de därmed kan resa in i EU på laglig väg.

57.

Vi inser att migrationen spelar en viktig roll för den europeiska ekonomins tillväxt och vill att detta beaktas i den europeiska planeringsterminen, särskilt med avseende på kostnaderna för migranternas integration.

58.

Regionkommittén anser att det är viktigare än någonsin att bevara Schengen och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att återställa den nödvändiga stabiliteten i systemet. Ett tillfälligt upphävande av Schengenavtalet om fri rörlighet över gränserna får betydande konsekvenser i form av fysiska kontroller och riskerar att få allvarliga ekonomiska följder, samtidigt som det inte lyckas lösa problemet med flyktingströmmarna.

59.

Vi uppmanar kommissionen att bevilja mer medel till de lokala och regionala myndigheterna så att de mer effektivt kan fylla sin viktiga uppgift att ge stöd till och integrera asylsökande, flyktingar och migranter.

60.

Regionkommittén anser att en bättre fördelning av medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna på lokal och regional nivå är en nödvändig förutsättning för att stödja integrationspolitiken. Mot denna bakgrund anser vi att mer resurser bör tilldelas samt att de bör fördelas på ett bättre sätt och användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att hantera frågan om asylsökande, flyktingar och migranter under de kommande åren.

61.

Vi uppmanar kommissionen att 1) stödja lokala och regionala myndigheter vid utvecklingen av lokala, regionala och nationella förebyggande strategier som förhindrar radikalisering, 2) fortsätta samla in och i en handbok offentliggöra bästa praxis om hur radikalisering kan förebyggas samt 3) stödja samarbete mellan städer för att ta itu med problemet med radikalisering.

62.

Kommittén är oroad över svårigheterna med att kontrollera förekomsten av ensamkommande minderåriga och risken för att de blir utsatta för handel och utnyttjande. Vi uppmanar till att genomföra integrations- och utbildningsprogram, särskilt för minderåriga, och att införa mottagandeförfaranden som involverar grupper från de minderårigas hemländer som redan är väl integrerade i värdlandet så att de minderåriga garanteras möjligheten att bo hos en familj eller i en familjeliknande miljö.

63.

Vi understryker att det vid genomförandet av den reviderade europeiska grannskapspolitiken finns ett behov av att ge hög prioritet åt initiativ som stöder decentraliseringsprocesser, partnersamverkan och kapacitetsbyggande på subnationell nivå. Regionkommittén uppmanar kommissionen att blåsa nytt liv i programmet för kommunal förvaltning (LAF) och utöka det till att omfatta alla grannländer, samt upprepar förslaget om att inkludera den europeiska sammanhållningspolitikens metoder, begrepp och instrument vid genomförandet av den reviderade europeiska grannskapspolitiken.

64.

Vi uppmanar kommissionen att undersöka decentraliseringsprocesserna på ett mera detaljerat sätt, liksom situationen för den lokala självstyrelsen i utvidgningsländerna, inom ramen för dess årliga lägesrapporter om utvidgningen.

65.

Vi insisterar på behovet av att låta EU:s lokala och regionala myndigheter ge ett lämpligt bidrag till utvecklingssamarbeten för att uppnå hållbara resultat, inklusive i uppföljningen av FN:s konferens om bostäder, byggande och hållbar stadsutveckling (Habitat III).

66.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att fästa särskild vikt vid skyddet av flyktingar i deras ursprungsområden, som en viktig åtgärd vid hanteringen av det ökande antalet människor som är i behov av internationellt skydd. Kommittén välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om en ny partnerskapsram med tredjeländer som ger skydd åt många flyktingar. Dessa länder behöver utveckla en hållbar mottagningskapacitet och tillhandahålla varaktiga framtidsutsikter nära hemlandet för miljontals människor som flyr från krig och förföljelse. Regionkommittén erinrar i detta sammanhang om behovet av en extern investeringsplan som innebär att investeringar mobiliseras i tredjeländer, och anser att de lokala och regionala myndigheterna i EU bör involveras fullt ut i denna process. Lokala och regionala myndigheter bör uppmuntras att hjälpa sina motparter i länder utanför EU genom att tillhandahålla tekniskt stöd och förespråka en mer strukturell metod vid skyddet av flyktingar.

67.

Vi upprepar vårt krav på förenkling och förbättring av den rättsliga ramen för det europeiska medborgarinitiativet, som det enda verktyget för direktdeltagande på EU-nivå.

68.

Regionkommittén riktar kommissionens uppmärksamhet på sin framgångsrika organisering av decentraliserad kommunikationsverksamhet om EU-frågor i nära samarbete med lokala och regionala medier, civilsamhället och EU:s institutioner och uppmanar kommissionen att intensifiera sina insatser på det området i god tid före EU-valet 2019.

69.

Vi uppmanar kommissionen att upprätta en standarddefinition av nationell överreglering som gäller i hela EU, för att trygga rättssäkerheten vid genomförandet och tillämpningen av EU-lagstiftningen och för att minska onödig byråkrati.

70.

Vi efterlyser ökad transparens, samarbete och effektivitet inom EU:s institutioner mot bakgrund av det nya interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, samt att Regionkommittén involveras i alla stadier av lagstiftningsprocessen, så att dess potential kan utnyttjas till fullo i lagstiftningscykeln och vid samråd.

71.

Vi understryker det goda samarbetet med kommissionen under pilottestet av territoriella konsekvensbedömningar (TIA), som utfördes under 2015 och 2016. Som fortsättning på det goda samarbetet uppmanar Regionkommittén kommissionen att genomföra TIA som en standardpraxis vid konsekvensbedömningen av lagstiftning som eventuellt kan leda till asymmetriska territoriella effekter samt i agendan för bättre lagstiftning i ett vidare perspektiv.

72.

Regionkommittén förväntar sig ett ännu närmare samarbete med kommissionen och Europaparlamentet i övervakningen av subsidiaritetsprincipen och kring subsidiaritetskonferensen 2017.

73.

Kommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till kommissionen, Europaparlamentet, rådet och Europeiska rådets ordförande.