EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.8.2016

COM(2016) 551 final

2016/0264(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2016) 282 final}
{SWD(2016) 283 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Den ökande betydelsen av EU:s sociala dimension

Detta starka åtagande för EU:s sociala mål måste vila på en solid faktabas. Även mot bakgrund av att utgifterna för socialpolitiken i vid bemärkelse (inklusive social trygghet, utbildning och hälsa) motsvarar mer än en fjärdedel av BNP och över hälften av de offentliga utgifterna i de flesta medlemstater, måste det sättas starkt fokus på de politiska åtgärdernas resultat, valuta för pengarna och ansträngningar för att uppnå bättre resultat genom internationella jämförelser, riktmärkning och ömsesidigt lärande.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det blir allt mer nödvändigt att statistiken är tillförlitlig, aktuell och av hög kvalitet så att beslutsfattare, företag och allmänheten kan fatta korrekta och faktabaserade beslut. Att tillhandahålla statistik av sådan kvalitet är dock en utmaning för det europeiska statistiksystemet: den ständigt ökande efterfrågan på data och kraven från uppgiftslämnarna i statistiska undersökningar att minska bördan bidrar sammantaget till att sätta press på statistikproduktionen. De senaste initiativen på statistikområdet har därför syftat till att förenkla och förbättra samordningen och samarbetet inom det europeiska statistiksystemet med sikte på att effektivisera framställningen av europeisk statistik och minska belastningen för uppgiftslämnarna. Ett exempel är förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik 9 , som ändrades 2015 för att förtydliga styrningen av det europeiska statistiksystemet och stärka metoderna för samordning och samarbete både på EU-nivå och på nationell nivå. Andra initiativ, t.ex. detta förslag och ramförordningen om integrerad företagsstatistik, ingår i kommissionens Refit-initiativ och syftar till att förenkla och rationalisera framställningen av europeisk statistik inom berörda områden.

I programmet för europeisk statistik 2013–2017 10 tas statistik om ”Medborgarnas Europa” (dvs. socialstatistik) upp som en av de tre pelarna i det statistiska informationssystemet: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Varje pelare omfattar en uppsättning primärstatistik som kommer att ge det underlag som behövs för politiska indikatorer och redovisningssystem. För att uppnå målen för det europeiska statistiska programmet på det mest ändamålsenliga och enhetliga sättet fastställs i denna förordning en övergripande rättslig ram för framställning av europeisk socialstatistik som samlats in genom urvalsundersökningar.

Det europeiska statistiksystemets Vision 2020 11 syftar till att modernisera framställningen av europeisk statistik och därigenom ytterligare förbättra balansen mellan nyttan och vikten av europeisk statistik av hög kvalitet samt kostnaderna och bördan för att ta fram statistiken. På så sätt kommer det europeiska statistiksystemet att bidra till att på lämpligt sätt tillgodose EU-institutionernas behov av information för sitt beslutsfattande och av statistikbehov i samhället i stort, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till behovet av att minska den administrativa bördan för hushållen och företagen.

•Förenlighet med Europeiska unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) utgör den rättsliga grunden för den europeiska statistiken. Europaparlamentet och rådet beslutar om åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att framställa sådan statistik som behövs för att unionen ska kunna fullgöra sin uppgift. I artikel 338 anges att framställningen av europeisk statistik ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte omfattas av unionens exklusiva behörighet.

Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare, för beslutsfattandet i demokratiska samhällen.

Förslaget till denna förordning har utformats för att skydda kärnverksamheten hos partnerna i det europeiska statistiksystemet och samtidigt öka effektiviteten och se till att onödiga ändringar och dubbelarbete i möjligaste mån undviks.

Den insamling av statistik som omfattas av förslaget sker för närvarande enligt olika regler på EU-nivå. Syftet med förslaget är att rationalisera och modernisera insamling av statistik inom en och samma ram. Det är endast möjligt att tillhandahålla EU-övergripande, jämförbar statistik för policyändamål genom åtgärder på EU-nivå.

Ett av de viktigaste kriterier som de statistiska uppgifterna måste uppfylla är att de är samstämmiga och jämförbara. Utan en tydlig EU-ram, dvs. unionslagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, kan medlemsstaterna inte uppnå den samstämmighet och jämförbarhet som krävs.

Målet för den föreslagna åtgärden, dvs. att rationalisera den europeiska socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar, kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av de enskilda medlemsstaterna. Åtgärder kan vidtas på ett effektivare sätt på EU-nivå, på grundval av en unionsakt som säkerställer samstämmighet och jämförbarhet mellan de statistiska uppgifterna på EU-nivå inom de statistikområden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Själva uppgiftsinsamlingen kan dock fortfarande utföras av medlemsstaterna.

Unionen kan därför vidta åtgärder på detta område i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Förslaget kommer att säkerställa kvalitet och jämförbarhet för den europeiska socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar genom att samma principer tillämpas i alla medlemsstater. Det kommer också att säkerställa att den europeiska socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar förblir relevant och anpassas för att tillgodose användarnas behov. Genom förordningen kommer statistikproduktionen att bli mer kostnadseffektiv samtidigt som den beaktar särdragen i medlemsstaternas system.

Den nuvarande EU-lagstiftningen om statistik över personer och hushåll har fortlöpande setts över under de senaste åren. Det har blivit uppenbart att en förordning med en gemensam ram för insamling, bearbetning och spridning av statistiska uppgifter inom de specifika sociala områdena skulle kunna göra denna process mer ändamålsenlig (lägre kostnader och mer nytta) och effektiv.

Förordningen förväntas minska den ekonomiska och administrativa bördan för uppgiftslämnarna, de nationella, regionala och lokala myndigheterna, företagen och allmänheten. Det kommer att ske särskilt genom att begrepp och metoder standardiseras, dubbelarbete undviks, frekvensen för överföringen av uppgifter inom vissa områden minskas och en kombination av källor utöver undersökningar används i större utsträckning.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen.

•Val av instrument

Föreslagen regleringsform: en förordning.

Med hänsyn till förslagets syfte och innehåll är en förordning den lämpligaste regleringsformen.

Valet av en förordning som lämplig regleringsform beror på det syfte som ska uppnås genom lagstiftningen. Med tanke på behovet av jämförbar statistik på EU-nivå har tendensen inom den europeiska statistiken varit att hellre använda förordningar än direktiv som grundläggande rättsakter. En förordning är att föredra eftersom den föreskriver samma rättsregler i hela unionen. Den garanterar uppgifternas jämförbarhet inom EU, och gör det därmed möjligt att framställa europeisk statistik av hög kvalitet. En förordning är direkt tillämplig, vilket innebär att den inte behöver införlivas i nationell rätt.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Eftersom detta initiativ togs innan de nya riktlinjerna för bättre lagstiftning (COM(2015) 215) antogs har det inte gjorts någon fullständig utvärdering av det nuvarande systemet för framställning av europeisk statistik som samlas in genom urvalsundersökningar. På grundval av kommissionens standarder har Eurostats system för utvärdering av befintlig lagstiftning, inklusive utvärderingen av det europeiska statistikprogrammet 12 , följts och utgjort en central del av hela processen. Dessutom utförs användarundersökningar varje år för att få bättre kunskap om användarna och om deras behov och hur nöjda de är med de tjänster som Eurostat tillhandahåller. Eurostat använder utvärderingsresultaten för att förbättra processen för framställning av statistiska uppgifter och för sin statistik. Utvärderingarna ligger till grund för olika strategiplaner, t.ex. arbetsprogrammet och verksamhetsplanen.

•Samråd med berörda parter

Dataproducenter: Denna kategori omfattar de myndigheter som ansvarar för insamling och sammanställning av socialstatistik. Här ingår främst de nationella statistikbyråerna (nationell nivå) och Eurostat (EU-nivå). Till dataproducenterna hör också de huvudsakliga parter som lämnar primärdata, dvs. hushållen.

Uppgiftslämnare: Denna kategori omfattar både svarslämnare och nationella institutioner som för administrativa register, t.ex. statliga socialförsäkringsorgan och skattemyndigheter. De nationella statistikbyråerna betraktas också i vidare bemärkelse som företrädare för dem som lämnar primärdata (dvs. hushållen), med tanke på svårigheten att genomföra intervjuer med enskilda hushåll i detta samråd.

Dataanvändare: Inom denna grupp kan en åtskillnad göras mellan institutionella användare (kommissionen, nationella myndigheter, andra internationella organisationer och personal vid andra EU-institutioner) samt andra externa användare, t.ex. allmänheten, medierna och akademiker.

Ett särskilt organ som rådfrågats som dataanvändare bör i synnerhet nämnas: Europeiska rådgivande kommittén för statistik, inrättad 2008 genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG 13 . Den har 24 ledamöter som företräder användare, uppgiftslämnare och andra berörda parter för vilka europeisk statistik är av betydelse (t.ex. forskarsamhället, arbetsmarknadens partner och det civila samhället) tillsammans med institutionella användare (t.ex. rådet och Europaparlamentet). Enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 223/2009 kan den rådgivande kommittén höras i samband med utarbetande av eventuell ny lagstiftning.

Samrådet genomfördes under perioden juli–december 2015. Resultaten återfinns i tre särskilda rapporter 14 .

De problem som parterna i samrådet tog upp kan sammanfattas på följande sätt:

(1)Dataanvändarna är oroade över att den officiella europeiska statistiken inte tillgodoser deras behov, dvs. att den inte är relevant. Deras oro beror på vissa problem som rör uppgifternas kvalitet, t.ex. bristen på täckning av nya sociala frågor, inskränkt aktualitet och begränsad jämförbarhet och samstämmighet mellan statistiska datauppsättningar.

(2)Dataproducenterna (de nationella statistikbyråerna) är bekymrade över de höga produktionskostnaderna och den press de utsätts för genom de korta tidsfristerna för att lämna de statistiska uppgifter som behövs i samband med den nya sociala krissituationen. Svarsbördan är också ett problem, eftersom en alltför stor börda kan leda till att svarsfrekvensen sjunker och därmed till att kvaliteten försämras. De nationella statistikbyråerna vill ha mer stöd för modernisering av sina processer (t.ex. ny teknik och nya metoder, användning av nya datakällor och ny dataförvaltning) i syfte att sänka produktionskostnaderna.

De lösningar som berörda parter beskrev kan grupperas i tre huvudsakliga åtgärdsområden:

Göra den officiella europeiska socialstatistiken mer anpassbar till nya informationsbehov som uppstår (dvs. förbättra statistikens relevans).

Öka den europeiska socialstatistikens samstämmighet och jämförbarhet för att säkerställa högre kvalitet.

Utnyttja innovativa metoder för att minska produktionskostnaderna och lätta svarsbördan.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

(1)Det samråd med berörda parter som beskrivs ovan omfattade synpunkter från dataanvändare och uppgiftslämnare.

(2)Ett yttrande begärdes också av Europeiska rådgivande kommittén för statistik, som en extern källa till sakkunskap. Den rådgivande kommittén stödde förslaget till ramförordning för europeisk statistik över personer och hushåll. Kommittén anser att en ramförordning är viktig för att stödja kommissionens nuvarande och mer omfattande socialpolitiska agenda och för att förbättra de sociala uppgifternas integrering och samstämmighet i hela Europa 15 .

•Konsekvensbedömning

(1)Uppsplittringen av den europeiska socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar på olika områden.

(2)Den bristande flexibiliteten i de metoder som används för att samla in uppgifter om personer och hushåll.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Samma tekniska specifikationer för datauppsättningarna. Specifikationerna kommer att innehålla följande: antal variabler och beskrivning av variablerna, statistiska klassifikationer, de statistiska populationernas, observationsenheternas och uppgiftslämnarnas exakta karakteristika, referensperioder och referensdatum samt krav på geografisk täckning, urvalens beskaffenhet, tekniska aspekter på fältarbetet, redigering och imputering, viktning, skattning och variansskattning.

Samma standarder för att överföra, utbyta och dela uppgifter mellan Eurostat och medlemsstaterna. Standarderna kommer att omfatta begrepp, processer och produkter, inklusive data och metadata.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I det nuvarande europeiska statistikprogrammet föreskrivs att halvtids- och slututvärderingar av programmet ska göras systematiskt. Socialstatistiken är en integrerad del av dessa rapporteringsmekanismer 17 .

Enligt Eurostats verksamhetsplan ska det vidtas åtgärder när det gäller de viktigaste resultatindikatorer som gäller för olika områden, inklusive socialstatistik 18 .

Användarundersökningar genomförs regelbundet 19 .

Varje statistikområde övervakas med hjälp av kvalitetsrapporter, som medlemsstaterna sammanställer regelbundet och Eurostat analyserar som en del av kvalitetssäkringen på statistikområdet. Rapporterna tar upp statistikprodukternas kvalitet i fråga om relevans, noggrannhet och tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, samstämmighet och jämförbarhet, i enlighet med vad som anges i förordning (EG) nr 223/2009.

Kostnaden för statistikproduktionen kommer också att övervakas som en del av den vanliga uppgiftsinsamlingen. Följande aspekter kommer särskilt att kontrolleras närmare (både på individ- och variabelnivå): Utvecklingen när det gäller användning av administrativa uppgifter, metoden för uppgiftsinsamling (t.ex. webbintervju, personlig intervju), urvalets storlek, frågeformulärens längd, intervjuernas längd och uppgiftsinsamlingens frekvens. På så sätt blir det möjligt att mäta framstegen i utnyttjandet av särskilda metoder och konsekvenserna av dessa förändringar när det gäller belastningen för uppgiftslämnarna. Förändringen av kostnaden för att samla in uppgifter på det sociala området på aggregerad EU-nivå kommer vidare att användas som en övergripande indikator för att övervaka genomförandet av den föreslagna lagstiftningen. Denna indikator kommer att skilja mellan de nationella statistikbyråernas kostnad för utformning, insamling respektive överföring av uppgifter. Sådana uppgifter är inte direkt jämförbara mellan medlemsstaterna på grund av uppenbara skillnader i deras storlek, den metod de tillämpar för statistiken och annan utveckling. På längre sikt kommer dock dessa indikatorer att kunna användas för att följa utvecklingen av kostnaderna för framställning av europeisk socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar, på EU-nivå och i varje enskild medlemsstat. Dessa kostnader kan uttryckas i form av personalresurser (t.ex. antal heltidsekvivalenter som behövs för intervjuarbetet) eller ekonomiska resurser (t.ex. budgetanslag för en viss uppgiftsinsamling). Dessa indikatorer ger viktig information för att övervaka kostnaden för framställning av socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar, vilket är en av de viktigaste frågor som tas upp i förslaget till ny lagstiftning. En förbättrad och harmoniserad ram för rapportering av kostnader som omfattar hela det europeiska statistiksystemet och som gör en åtskillnad mellan statistikproduktionens olika faser måste utvecklas.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Enligt artikel 1 (syfte) syftar förordningen till att fastställa en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar. I artikel 2 finns definitioner av de särskilda termer som används i förordningen.

Den statistik som förordningen omfattar indelas i de områden och ämnen som anges i artikel 3 och beskrivs närmare i bilaga I till förslaget till förordning. Det föreslås att kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra de specifika ämnen som förtecknas i bilaga I så att uppgiftsinsamlingen kan anpassas till framtida användarbehov. Det föreslås också att kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter om fastställande eller anpassning av en flerårig och löpande planering (artikel 4) för att tillgodose krav från särskilda användare till följd av tekniska, sociala och ekonomiska förändringar.

Kommissionen bör också ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder om tekniska specifikationer för datauppsättningarna (artikel 6), standarderna för överföring och utbyte av uppgifter (artikel 7), urvalsramarnas karakteristika (artikel 11) och kvalitetsrapporteringen (artikel 12). Kraven när det gäller kvalitetsrapportering är förenliga med förordning (EG) nr 223/2009, som utgör en referensram och ålägger medlemsstaterna att följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i den förordningen.

Detta förslag möjliggör och främjar användning av nya former av uppgiftsinsamling och alternativa uppgiftskällor, inklusive administrativa uppgifter och skattningar genom modellering och stordata (artikel 8). Det föreskrivs också att medlemsstaterna ska använda urvalsramar av hög kvalitet (artikel 11).

Förslaget innehåller vissa andra viktiga aspekter när det gäller moderniseringen av den europeiska socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar, nämligen följande:

–Representativa genomförbarhets- och pilotstudier för att förbättra statistiken och stödja utvecklingen och införandet av nya metoder (artikel 13).

–Bestämmelser om ekonomiskt stöd som medlemsstaterna ska erbjudas på vissa villkor (artikel 14).

–Bestämmelser om undantag som skulle i) ge de medlemsstater som behöver det längre tid att anpassa sig till de nya kraven och ii) medge en viss variation i hur de gemensamma metoderna tillämpas, men samtidigt säkerställa kvaliteten och jämförbarheten för den statistik som framställs (artikel 17).

Förordningen innehåller också de bestämmelser som krävs för delegeringen av befogenheter (artikel 15) i enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 20 .

De sista artiklarna gäller kommittéförfarandet (artikel 16) och upphävandet av de två befintliga förordningar som kommer att ersättas i sin helhet av den nya förordningen (artikel 18).

I de fem bilagorna finns närmare information om de ämnen som ska omfattas, precisionskraven, urvalens karakteristika, periodicitet och tidsfrister för överföringen av uppgifter.

2016/0264 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Mot bakgrund av Europa 2020-strategin 21 och den förstärkta ekonomiska styrningen spelar de sociala indikatorerna en viktig roll som underlag och stöd för unionens nyckelprioriteringar för tillväxt och nya arbetstillfällen, minskad fattigdom och social utestängning, kompetens, rörlighet och den digitala ekonomin. De sociala indikatorerna måste särskilt ge en tillförlitlig statistisk grund för utvecklingen och övervakningen av de strategier som unionen inför för att ta itu med dessa prioriteringar.

(2)Mot denna bakgrund bör de sociala indikatorerna vara av så hög kvalitet som krävs, särskilt i fråga om robusthet, aktualitet, relevans och anpassbarhet till nya användarbehov samt i fråga om jämförbarhet och effektivitet.

(3)Den europeiska statistiken om personer och hushåll samlas för närvarande in på grundval av ett antal rättsakter som omfattar undersökningar om personer och hushåll, befolkningsstatistik, folk- och bostadsräkningar samt statistik som främst hämtas från administrativa källor. Vissa uppgifter hämtas också från företagsundersökningar. Trots stora förbättringar under de senaste åren behöver insamlingen av den statistik som grundas på undersökningar om personer och hushåll integreras ytterligare.

(4)Möjligheten att använda administrativa källor för statistiska ändamål har ökat betydligt tack vare den tekniska utvecklingen. Utnyttjandet av administrativa källor bör aktivt främjas inom socialstatistiken, samtidigt som statistikens kvalitet, noggrannhet, aktualitet och jämförbarhet alltid säkerställs.

(5)I kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet 22 framhålls den ökade användningen av flera olika uppgiftskällor och innovativa datainsamlingsmetoder samt den ökade betydelsen av att harmonisera statistiska begrepp och metoder på olika områden. I meddelandet efterlystes en ny generation statistiklagstiftning som skulle täcka ett bredare område.

(6)Under 2011 godkände det europeiska statistiksystemet (ESS) i Wiesbaden ett dokument om en ny utformning av hushålls- och socialstatistiken (Memorandum on a New Conceptual Design for Household and Social Statistics). Där ansågs att de europeiska undersökningar som tillhandahåller uppgifter om personer och hushåll bör rationaliseras och att mindre frekventa insamlingar av mikrodata bör användas för att komplettera dessa huvudsakliga undersökningar på det sociala området. Det bör vidare ges bättre tillgång till administrativa uppgifter, och återanvändningen av befintliga uppgiftskällor och tillgången till nya uppgiftskällor bör utvecklas på nationell nivå och på EU-nivå.

(7)Den utveckling som beskrivs ovan måste gradvis rationaliseras och lagstiftningen om statistik på det sociala området måste moderniseras, så att man säkerställer att sociala indikatorer av hög kvalitet tas fram på ett mer integrerat, flexibelt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt måste vederbörlig hänsyn tas till användarnas behov, uppgiftslämnarnas börda, medlemsstaternas resurser, de tillämpade metodernas tillförlitlighet och noggrannhet, den tekniska möjligheten att framställa statistiken, den tid inom vilken statistiken kan göras tillgänglig samt resultatens tillförlitlighet.

(8)Genom denna förordning fastställs en ram för europeisk statistik om personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar. I förordningen anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in och överlämna samt de grundläggande kvalitetskrav som uppgifterna ska uppfylla. I förordningen föreskrivs att närmare tekniska specifikationer ska fastställas genom delegerade akter och genomförandeåtgärder. Förordningen gör det möjligt att integrera olika uppgiftsinsamlingar med varandra och med användningen av administrativa uppgifter, samtidigt som den befintliga lagstiftningen konsolideras och förenklas.

(9)I syfte att förenkla och rationalisera referensramen för europeisk socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar bör den befintliga europeiska statistiken om personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå sammanföras i ett enda regelverk. Detta skulle garantera att den europeiska socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar och som omfattar arbetsmarknaden, inkomster och levnadsvillkor, hälsa, utbildning och användning av informations- och kommunikationsteknik genomförs på ett enhetligt, samstämmigt och samordnat sätt.

(10)Uppgiftsinsamlingarna om tidsanvändning och konsumtion sker för närvarande på frivillig väg i många medlemsstater, på grundval av överenskomna allmänna riktlinjer. Dessa två områden bör moderniseras, så att man kan dra full nytta av den nya teknikens framsteg. Uppgiftsinsamlingarna på dessa två områden bör organiseras i enlighet med denna förordning för att skapa möjligheter till ytterligare utveckling i framtiden samt säkerställa uppgifter som är mer aktuella och relevanta och tas fram på ett ändamålsenligare sätt. Under tiden bör medlemsstaternas nuvarande tillvägagångssätt inte ändras.

(11)På grund av sina särdrag omfattas inte befolkningsstatistik 23 , folk- och bostadsräkningar 24 , företagsundersökningar och statistik som i huvudsak grundas på administrativa källor av denna förordning, utan de bör regleras separat genom särskilda regelverk som anpassas till deras karaktär.

(12)Statistiken betraktas inte längre bara som en av många informationskällor för beslutsfattandet, utan spelar i stället en central roll i beslutsprocessen. Ett faktabaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 25 och med de ändamål den är avsedd för.

(13)Sociala uppgifter av hög kvalitet är inte bara nödvändiga för politiska ändamål, utan även för forskningen och som en del av en tillförlitlig informationsinfrastruktur. Forskare som får tillgång till mikrodata för vetenskapliga ändamål på grundval av kommissionens förordning (EU) nr 557/2013 26 om europeisk statistik vad gäller tillgång till konfidentiella uppgifter för vetenskapliga syften skulle ha stor nytta av bättre sammankopplade statistiska datauppsättningar, vilket i sin tur skulle förbättra konsekvensbedömningarna av politiken.

(14)I förordning (EG) nr 223/2009 fastställs en referensram för europeisk statistik enligt vilken medlemsstaterna ska följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i förordningen. Kvalitetsrapporterna är viktiga för att bedöma, förbättra och informera om den europeiska statistikens kvalitet. Kommittén för det europeiska statistiksystemet (nedan kallad ESS-kommittén) har i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009 antagit en ESS-standard för utformningen av kvalitetsrapporterna. Detta bör bidra till harmoniseringen av kvalitetsrapporteringen enligt denna förordning.

(15)I förordning (EG) nr 223/2009 finns bestämmelser om överföring av uppgifter från medlemsstaterna, inklusive överföring av konfidentiella uppgifter. De åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning bör säkerställa att konfidentiella uppgifter skyddas och att uppgifter inte olagligen offentliggörs eller används för icke-statistiska ändamål i samband med framställningen och spridningen av europeisk statistik.

(16)Statistik behövs både på nationell och regional nivå. I enlighet med förordning (EG) nr 1059/2003 27 bör all statistik som medlemsstaterna översänder till kommissionen och som ska delas upp på territoriella enheter följa Nuts-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör därför de territoriella enheterna anges i enlighet med Nuts-nomenklaturen.

(17)I syfte att beakta den ekonomiska, sociala och tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på de specifika ämnen som fastställs i bilaga I. Kommissionen bör också ha befogenhet att införa eller anpassa den åttaåriga löpande planeringen för insamling av de uppgifter som omfattas av denna förordning i enlighet med den periodicitet som anges i bilaga IV. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd sker i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(18)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller de tekniska specifikationerna för de särskilda datauppsättningarna, de tekniska detaljer som är gemensamma för flera datauppsättningar, de tekniska standarder som behövs för att underlätta utbyte och spridning av uppgifter mellan kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna, urvalsramarna, särskilt fastställandet av minimikraven för urvalen, kvalitetsrapporternas form och innehåll samt alla undantag. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011 28 .

(19)Genomförandet av denna förordning kan komma att kräva betydande anpassningar av de nationella statistiksystemen, och kommissionen bör därför kunna bevilja medlemsstaterna undantag.

(20)Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG 29 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 30 bör tillämpas på de statistiska uppgifter som omfattas av denna förordning. I synnerhet bör de statistiska uppgifter som behövs för att utveckla och övervaka åtgärder och strategier på unionsnivå och nationell nivå på områdena folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet betraktas som uppgifter som behandlas av skäl som rör ett viktigt allmänt intresse.

(21)Målet med denna förordning, nämligen att fastställa en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, utan kan därför, av skäl som rör harmonisering och jämförbarhet, bättre uppnås på EU-nivå. EU kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(22)Den europeiska socialstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar och processen för uppgiftsinsamlingen bör bli mer ändamålsenlig och relevant. Uppgifternas jämförbarhet och samstämmighet på lång sikt bör säkerställas. Den europeiska statistik om personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar regleras för närvarande i ett antal separata rättsakter som bör ersättas med denna förordning. Rådets förordning (EG) nr 577/98 31 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 32 måste därför upphävas.

(23)Europeiska datatillsynsmannen har hörts.

(24)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.I denna förordning fastställs en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom ett urval av dessa personer och hushåll.

2.Denna förordning gäller inte de folk- och bostadsräkningar som avses i förordning (EG) nr 763/2008 33 .

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

(a)förhandskontrollerade uppgifter eller mikrodata: uppgifter eller mikrodata som kontrollerats av medlemsstaterna, på grundval av gemensamt fastställda valideringsregler,

(b)område: en eller flera datauppsättningar som organiseras för att täcka särskilda ämnen,

(c)observationsenhet: en identifierbar enhet om vilken uppgifter kan erhållas,

(d)ämne: det informationsinnehåll som ska samlas in om observationsenheterna, där varje ämne omfattar en rad specifika ämnen,

(e)administrativa register: uppgifter som en icke-statistisk källa, oftast ett offentligt organ, tar fram för egna ändamål, utan syfte att tillhandahålla statistik,

(f)särskilt ämne: teman som är av särskilt intresse för användarna vid en viss tidpunkt, men som inte ingår i de regelbundna datauppsättningarna,

(g)överordnad indikator: uppgifter som används generellt för att övervaka ett centralt mål för EU-politiken.

Artikel 3

Datauppsättningar

1.Den uppgiftsinsamling som avses i artikel 1 ska organiseras enligt följande områden:

(a)Arbetsmarknad.

(b)Inkomster och levnadsvillkor.

(c)Hälsa.

(d)Utbildning.

(e)Användning av informations- och kommunikationsteknik.

(f)Tidsanvändning.

(g)Konsumtion.

2.Datauppsättningarna ska omfatta ämnen som är gemensamma för alla områden, utöver följande specifika ämnen, som beskrivs närmare i bilaga I:

(a)Karakteristika för personer och hushåll.

(b)Arbetsmarknadsdeltagande.

(c)Anställningarnas varaktighet och tidigare arbetslivserfarenhet.

(d)Arbetsvillkor, inbegripet arbetstid och arbetstidsarrangemang.

(e)Utbildningsnivå och bakgrund.

(f)Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning.

(g)Hälsa: hälsostatus och funktionsnedsättning, vård och omsorg samt hälsans bestämningsfaktorer.

(h)Inkomst, konsumtion och välstånd, inklusive skulder.

(i)Levnadsvillkor, inbegripet materiell fattigdom, bostäder, levnadsförhållanden och tillgång till tjänster.

(j)Livskvalitet, inbegripet social och kulturell delaktighet och välbefinnande.

(k)Tidsfördelning.

(l)Deltagande i informationssamhället.

3.Precisionskraven och urvalens karakteristika på de olika områdena ska vara de som anges i bilagorna II och III.

4.Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 i syfte att ändra de specifika ämnen som förtecknas i bilaga I för att återspegla relevant teknisk, social och ekonomisk utveckling och tillgodose nya behov hos användarna. När kommissionen utövar denna befogenhet ska den säkerställa

(a)att sådana delegerade akter inte leder till att en betydande ytterligare börda eller kostnad påläggs medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna, och

(b)att högst 20 procent av de specifika ämnen som förtecknas i bilaga I ändras för varje område genom delegerade akter. På de områden där uppgifter samlas in årligen eller oftare får dessa ändringar motsvara högst 10 procent av de specifika ämnen som förtecknas. Dessa högsta procentsatser ska gälla för fyra på varandra följande år. Antalet specifika ämnen som får ändras ska avrundas uppåt till närmaste heltal.

Artikel 4

Flerårig löpande planering

1.Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 i syfte att fastställa eller anpassa en flerårig löpande planering för åtta år för insamlingen av de uppgifter som omfattas av denna förordning, i enlighet med den periodicitet som anges i bilaga IV. Kommissionen ska säkerställa att sådana delegerade akter inte medför någon betydande extra börda eller kostnad för medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna.

2.I den fleråriga löpande planeringen ska det anges under vilken period uppgifter ska samlas in för

(a)de specifika ämnen som är knutna till områdena,

(b)de särskilda ämnen som användarna begär, för områdena arbetsmarknad respektive inkomster och levnadsvillkor, i enlighet med vad som föreskrivs i bilaga IV. I motiverade undantagsfall får dessa uppgifter omfatta andra specifika ämnen än de som förtecknas i bilaga I.

3.De anpassningar av planeringen som avses i punkt 1 ska göras senast 24 månader innan varje period för uppgiftsinsamling inleds enligt planeringen. Dessa anpassningar ska syfta till att säkerställa att planeringen är effektiv och anpassad till användarnas behov.

Artikel 5

Statistiska populationer och observationsenheter

1.Den statistiska populationen ska utgöras av alla personer som normalt är bosatta i privathushåll i varje medlemsstat.

2.Uppgiftsinsamlingen ska i varje medlemsstat genomföras genom ett urval av observationsenheter som utgörs av privathushåll eller personer som tillhör privathushåll och som normalt är bosatta i den medlemsstaten.

Artikel 6

Tekniska specifikationer för datauppsättningarna

1.Kommissionen ska ha befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att specificera följande tekniska detaljer i de enskilda datauppsättningarna:

(a)Antal variabler och beskrivning av variablerna.

(b)Statistiska klassifikationer.

(c)De statistiska populationernas, observationsenheternas och uppgiftslämnarnas exakta karakteristika.

(d)Referensperioder och referensdatum.

(e)De krav som gäller geografisk täckning, urvalens karakteristika inklusive delurval, tekniska aspekter på fältarbetet, redigering och imputering, viktning, skattning och variansskattning.

(f)Om så krävs för att uppnå en hög grad av jämförbarhet när det gäller uppgifter om sysselsättning och arbetslöshet på arbetsmarknadsområdet, den metod som ska användas för insamlingen av uppgifterna. Om nödvändigt får detta även omfatta ordningen och placeringen av frågorna i frågeformuläret. Denna nödvändighet ska vederbörligen motiveras.

2.Om aspekter är gemensamma för flera datauppsättningar ska kommissionen ha befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att specificera följande tekniska aspekter för datauppsättningarna:

(a)Förteckningen över och beskrivningen av variablerna.

(b)De statistiska klassifikationerna.

(c)De statistiska populationernas och observationsenheternas exakta karakteristika.

3.För datauppsättningar om månatlig arbetslöshet på arbetsmarknadsområdet ska kommissionen ha befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att beskriva variablerna och längden, kvalitetskraven och detaljnivån för de tidsserier som ska överföras.

4.Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 7

Standarder för överföring och utbyte av uppgifter

1.Tekniska standarder ska införas för att underlätta utbytet och spridningen av uppgifter mellan kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna, särskilt för att stödja den kvalitetsstyrning och processdokumentation som rör den statistik som omfattas av denna förordning.

2.De tekniska standarderna ska omfatta statistiska begrepp, processer och produkter, inklusive data och metadata.

3.Kommissionen ska ha befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att fastställa de tekniska standarder som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 8

Uppgiftskällor och metoder

1.Medlemsstaterna ska tillhandahålla de uppgifter som avses i artikel 1 med hjälp av en eller en kombination av följande källor, under förutsättning att de uppfyller kvalitetskraven i artikel 12:

(a)Uppgifter som lämnas direkt av uppgiftslämnarna.

(b)Administrativa register och alla andra källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt, i den mån de möjliggör framtagning av uppgifter som är jämförbara och förenliga med de tillämpliga särskilda krav som fastställs i denna förordning.

2.Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med närmare uppgifter om de källor och metoder som används.

Artikel 9

Datauppsättningarnas periodicitet

Datauppsättningarnas periodicitet ska vara den som anges i bilaga IV.

Artikel 10

Uppgiftsöverföring och tidsfrister

1.Tidsfristerna för uppgiftsöverföring ska vara de som anges i bilaga V.

2.För varje datauppsättning ska medlemsstaterna överföra förhandskontrollerade mikrodata utan direkt identifiering till kommissionen (Eurostat).

3.Med avvikelse från punkt 2 ska förhandskontrollerade aggregerade uppgifter översändas för sammanställningen av den månatliga arbetslöshetsstatistiken.

4.Medlemsstaterna ska samla in och översända uppgifter i enlighet med den här förordningen från och med 2019.

Artikel 11

Urvalsramar

1.Uppgifterna ska baseras på representativa urval grundade på urvalsramar som fastställs på nationell nivå och som möjliggör att personer eller hushåll kan väljas ut slumpmässigt, med en känd urvalssannolikhet. Urvalsramarna ska syfta till att på ett uttömmande och exklusivt sätt omfatta den berörda populationen och ska regelbundet uppdateras. De ska innehålla alla uppgifter som krävs för utformningen av urvalen, till exempel de uppgifter som behövs för stratifieringsändamål och för att kontakta personerna eller hushållen. Urvalsramen ska också innehålla de uppgifter som behövs för att koppla personer till andra administrativa register, i den mån det medges enligt bestämmelserna om uppgiftsskydd.

2.Om det saknas en sådan urvalsram i medlemsstaten, ska andra urvalsramar som uppfyller kriterierna nedan användas. Urvalsramarna ska

(a)identifiera urvalsenheterna, som kan vara personer, hushåll, bostäder eller adresser,

(b)kunna redovisa urvalssannolikheten, och

(c)uppdateras regelbundet.

3.Kommissionen ska ha befogenhet att anta genomförandeakter om fastställande av enhetliga villkor för urvalsramarna, särskilt för att ange minimikrav. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 12

Kvalitet

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa kvaliteten på de data och metadata som översänds.

2.I denna förordning ska de kvalitetskriterier som definieras i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 tillämpas.

3.Kommissionen (Eurostat) ska bedöma kvaliteten på metadata om specifikationerna, de uppgifter som översänds och urvalsramarna.

4.För detta ändamål ska medlemsstaterna, med avseende på de data och mikrodata som avses i artikel 10, översända

(a)metadata som beskriver den metod som används och hur de tekniska specifikationerna uppnåtts med hänvisning till specifikationerna i denna förordning, och

(b)upplysningar om överensstämmelse med minimikraven för de urvalsramar som använts, inklusive när de utformas och uppdateras, i enlighet med denna förordning.

5.Medlemsstaterna ska översända de metadata och upplysningar som avses i punkt 4 senast tre månader efter tidsfristen för översändning av data och mikrodata. Dessa kompletterande upplysningar ska tillhandahållas i form av kvalitetsrapporter som särskilt visar hur de översända data och mikrodata respektive metadata och upplysningar uppfyller kvalitetskraven.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter för att närmare ange kvalitetsrapporternas form och innehåll. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

7.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) så snart som möjligt om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan påverka kvaliteten på de uppgifter som översänds.

8.På begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de kompletterande upplysningar som krävs för att utvärdera de statistiska uppgifternas kvalitet.

Artikel 13

Genomförbarhets- och pilotstudier

För att förbättra datauppsättningarna ska kommissionen (Eurostat), vid behov, ta initiativ till och medlemsstaterna samarbeta i flera genomförbarhets- och pilotstudier, särskilt för att förbättra kvaliteten och jämförbarheten, bidra till moderniseringen på områdena för konsumtion och tidsanvändning, utforska och införa nya sätt att förbättra anpassningen till användarnas behov, bättre integrera insamlingen av uppgifter och användningen av andra uppgiftskällor samt göra uppgiftsinsamlingen i medlemsstaterna ändamålsenligare, med beaktande av den tekniska utvecklingen.

Artikel 14

Finansiering

1.    För genomförandet av denna förordning får unionen lämna bidrag till nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för

a)    utveckling och/eller införande av uppgiftsinsamlingar eller metoder för uppgiftsinsamling för socialstatistik, inklusive urvalsramar, under de första fyra åren för insamlingen av datauppsättningarna,    

b)    utarbetande av metoder, inklusive sådana genomförbarhets- och pilotstudier som avses i artikel 13,

c)    insamling av statistik om ett särskilt ämne som användarna begär enligt bilaga IV, nya eller omarbetade uppsättningar av variabler och karakteristika som tillämpas för första gången.

2. Unionens ekonomiska bidrag ska lämnas i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 34 , artikel 16.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 35 , artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 36 , artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 37 eller artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 38 .

3.    Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 90 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 15

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.4 och 4.1 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [Publications Office: please insert exact date of entry into force of the Regulation].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.4 och 4.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 39 .

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.4 och 4.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 16

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 17

Undantag

1.Om tillämpningen av denna förordning, eller de genomförandeåtgärder och delagerade akter som antas i enlighet med denna, skulle kräva väsentliga anpassningar i en medlemsstats nationella statistiksystem får kommissionen genom genomförandeakter medge ett undantag under högst tre år. Ett undantag får beviljas endast om det inte äventyrar jämförbarheten mellan medlemsstaternas uppgifter om de överordnade indikatorerna, eller försvårar beräkningen av de aktuella och representativa europeiska aggregat som krävs.

2.Om ett undantag fortfarande är motiverat vid utgången av den period för vilken det beviljats får kommissionen, genom genomförandeakter, medge ytterligare ett undantag under högst tre år.

3.Om det enda sätt på vilket en medlemsstat kan tillhandahålla de datauppsättningar som krävs är att använda andra metoder än de som fastställs i denna förordning, eller i genomförandeåtgärder och delegerade akter som antas enligt förordningen, får kommissionen, genom genomförandeakter, i undantagsfall tillåta att sådana metoder används under högst fem år.

4.Om tillståndet fortfarande är motiverat vid utgången av den period för vilket det beviljats får kommissionen, genom genomförandeakter, bevilja ytterligare ett tillstånd under högst fem år.

5.Vid tillämpningen av punkterna 1–4 ska medlemsstaterna lämna en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen senast tre månader efter det att den berörda akten trädde i kraft, eller sex månader före utgången av den period för vilken det befintliga undantaget eller tillståndet beviljades. När den berörda medlemsstaten begär ett sådant tillstånd som avses i punkterna 3 och 4 ska den närmare beskriva de metoder som används och visa att de leder till jämförbara resultat.

6.Kommissionen ska anta dessa genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 18

Upphävande

1.Förordningarna (EG) nr 577/98 och (EG) nr 1177/2003 ska upphöra att gälla med verkan den från 31 december 2018. De krav i dessa förordningar som rör överföringen av data och metadata, inklusive kvalitetsrapporterna, ska fortsätta att tillämpas för de referensperioder som föregår deras upphävande.

2.Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 19

Ikraftträdande

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 med avseende på de områden som anges i artikel 3.1 f och g.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 40  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻ Ny åtgärd 

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 41  

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

☒ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻    Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☒ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid 42 :

–För att genomföra förslaget krävs det en infasningsperiod på sju år från 2019 till 2025.

–Programmet fortsätter dock att löpa efter den perioden.

–Endast åren i den gällande fleråriga budgetramen har beaktats i finansieringsöversikten för rättsakten (2019–2020).

Fortsatt finansiering kommer att ske på villkor att en överenskommelse nås om nästa fleråriga budgetram och att de särskilda program från vilka finansieringen tas fortsätter att löpa.

1.7.Planerad metod för genomförandet 43  

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–☒    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–☒    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☒    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) https://ec.europa.eu/priorities/sites/beta-political/files/5-presidents-report_en.pdf

(2) COM(2016) 127, 8.3.2016.

(3) ESS är ett partnerskap mellan den europeiska statistikmyndigheten, dvs. kommissionen (Eurostat), och de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter som i medlemsstaterna ansvarar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

(4)

   Rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen (EGT L 77, 14.3.1998, s. 3).

(5)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-Silc) (EUT L 165, 3.7.2003, s. 1).

(6)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 av den 23 april 2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande (EUT L 145, 4.6.2008, s. 227).

(7)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (EUT L 354, 31.12.2008, s. 70).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 808/2004 av den 21 april 2004 om gemenskapsstatistik om informationssamhället (EUT L 143, 30.4.2004, s. 49).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L 39, 9.2.2013, s. 12).

(11) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet, KOM(2009) 404, 18.8.2009.

(12) Se http://ec.europa.eu/eurostat/web/quality/evaluation . 

(13) Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG av den 11 mars 2008 om inrättande av Europeiska rådgivande kommittén för statistik och om upphävande av rådets beslut 91/116/EEG (EUT L 73, 15.3.2008, s. 13).

(14)

   Eurostats webbplats: http://ec.europa.eu/eurostat/about/opportunities/consultations/iess

Rapport om offentligt samråd: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/7237349/Open-public-consultation-report.pdf . 

Samråd med dataanvändare: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/7237349/Data-users-consultation-report.pdf .

Samråd med dataproducenter:  http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/7237349/Data-producers-consultation-report.pdf .

(15) Se: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/42577/4167614/ESAC+opinion+3+Dec+2015/421abf9c-4300-445f-a840-f13cadeee306 .

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001.

(17) Se http://ec.europa.eu/eurostat/web/quality/general-evaluation-results .

(18) De fem viktigaste resultatindikatorerna är följande: Antal datautdrag som görs av externa användare från Eurostats referensdatabaser (Eurobase och Comext) via Eurostats webbplats, andel användare som anser att den europeiska statistikens allmänna kvalitet är ”mycket bra” eller ”bra”, andel användare som anser att den europeiska statistikens aktualitet för deras ändamål är ”mycket bra” eller ”bra”, andel användare som anser att den europeiska statistikens jämförbarhet mellan regioner och länder är ”mycket bra” eller ”bra” samt den kvarstående felprocenten.

(19) Se http://ec.europa.eu/eurostat/web/quality/general-evaluation-results .

(20)

   EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(21) Meddelande från kommissionen – Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.

(22) KOM(2009) 404, 10.8.2009.

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (EUT L 330, 10.12.2013, s. 39).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (EUT L 218, 13.8.2008, s. 14).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(26) Kommissionens förordning (EU) nr 557/2013 av den 17 juni 2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik vad gäller tillgång till konfidentiella uppgifter för vetenskapliga syften och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 831/2002.

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(29) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(31) Rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen (EGT L 77, 14.3.1998, s. 3).

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-Silc) (EUT L 165, 3.7.2003, s. 1).

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (EUT L 218, 13.8.2008, s. 14).

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L 39, 9.2.2013, s. 12).

(35)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

(36)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

(37)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(38)

(39) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(40) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(41) I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(42) En överenskommelse har nåtts mellan GD ESTAT och övriga berörda generaldirektorat om finansiering av den verksamhet som omfattas av detta förslag i form av korsvis vidaredelegering till GD ESTAT.

(43) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html .

(44) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(45) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(46) Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(47) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(48) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(49) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(50) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(51) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(52) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(53) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(54) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(55) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(56) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.8.2016

COM(2016) 551 final

BILAGOR

till

förslaget till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar

{SWD(2016) 282 final}
{SWD(2016) 283 final}

Bilaga I

Ämnen som ska omfattas

Bilaga II

Precisionskrav

1.Precisionskrav för alla datauppsättningar uttrycks i medelfel och definieras som kontinuerliga funktioner av de faktiska skattningarna och av den statistiska populationens storlek i ett land eller i en Nuts 2-region.

2.Det skattade medelfelet för en viss skattning får inte vara större än följande medelfel:

3.Funktionen f(N) ska ha formen f(N)=a√N+b

4.Följande värden för parametrarna N, a och b ska användas:

5.Om länderna får negativa f(N)-värden med de parametrar som uttrycks ovan kommer de att undantas från motsvarande krav.

6.För den skattade arbetslösheten i förhållande till åldersgruppen 15–74 år i varje Nuts 2-region definieras f(N)- funktionen enligt följande:

7.För den skattade andelen personer som riskerar fattigdom eller social utestängning i förhållande till befolkningen i varje Nuts 2-region är dessa krav inte obligatoriska för Nuts 2-regioner med färre än 0,500 miljoner invånare, under förutsättning att motsvarande Nuts 1-region uppfyller detta krav.

8.För området Konsumtion kan precisionskraven uppfyllas genom en kombination av mikrodata avseende observationer under högst tre på varandra följande år.

Bilaga III

Urvalskarakteristika

1.Urvalskarakteristika för området Arbetsmarknad ska omfatta följande:

(a)Det nationella urvalet för referenskvartalet (aggregering av på varandra följande referensveckor) ska vara jämnt fördelat över alla veckor i kvartalet. Urvalet för referenskvartalet (i varje Nuts 2-region) ska fördelas på de tre månaderna i proportion till antalet veckor i varje månad.

(b)Urvalet ska följa ett rotationsmönster som är kortare än ett år. Urvalen ska överlappa varandra med minst 20 % mellan samma kvartal under på varandra följande år och med 50 % mellan på varandra följande kvartal utan hänsyn till attrition.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1 ska uppgifter tillhandahållas för hela urvalet.

2.Urvalskarakteristika för området Inkomster och levnadsvillkor ska omfatta följande:

(a)Urvalet ska ha ett roterande schema på minst sex år.

(b)Utan hänsyn till attrition ska urvalet vara jämnt fördelat över åren i det roterande schemat, utom under den period då förändringar görs av urvalets storlek.

3.Urvalskarakteristika för området Tidsanvändning ska omfatta följande: Rapporteringsperioderna för urvalsenheterna ska

(a)fördelas över en sammanhängande period på tolv månader,

(b)inbegripa icke-arbetsdagar, och

(c)grundas på ett slumpmässigt urval.

4.Urvalskarakteristika för området Konsumtion ska omfatta följande: Rapporteringsperioderna för urvalsenheterna ska fördelas över en sammanhängande period på tolv månader.

Bilaga IV

Periodicitet

1.För området Arbetsmarknad ska datauppsättningarna bestå av uppgifter som samlas in kvartalsvis, årsvis, vartannat år och vart åttonde år. Uppgifter om variabler som rör de särskilda ämnena ska samlas in vart fjärde år.

2.För området Inkomster och levnadsvillkor ska datauppsättningarna bestå av årliga uppgifter samt uppgifter vart tredje och vart sjätte år. Uppgifter om variabler som rör de särskilda ämnena ska samlas in vartannat år.

3.För området Hälsa ska uppgifter samlas in vart sjätte år.

4.För området Utbildning ska uppgifter samlas in vart sjätte år.

5.För området Användning av informations- och kommunikationsteknik ska uppgifter samlas in varje år.

6.För området Tidsanvändning ska uppgifter samlas in vart tionde år.

7.För området Konsumtion ska uppgifter samlas in vart femte år.

Bilaga V

Tidsfrister för uppgiftsöverföring

Medlemsstaterna ska översända de uppgifter som krävs till kommissionen (Eurostat) enligt följande tidsfrister:

1.För området Arbetsmarknad ska medlemsstaterna översända följande:

(1)Förhandskontrollerade mikrodata utan direkt identifiering enligt följande förfarande i två steg:

(a)Under de första tre åren av förordningens genomförande, i enlighet med artikel 10.4 på följande sätt:

–Kvartalsvisa uppgifter översänds senast tio veckor efter referensperiodens utgång.

–Övriga uppgifter översänds senast den 31 mars under påföljande år.

(b)Från och med det fjärde året av förordningens genomförande ska översändningen ske på följande sätt:

–Kvartalsvisa uppgifter för kvartalen 1, 2 respektive 3 ska översändas senast den 29 maj, den 29 augusti respektive den 29 november under samma år, och uppgifter för kvartal 4 senast den 28 februari påföljande år.

–Övriga uppgifter ska översändas senast den 15 mars under påföljande år.

Under de år då dessa tidsfrister infaller på en lördag eller söndag ska den faktiska tidsfristen vara påföljande måndag.

Om administrativa uppgifter används för att tillhandahålla uppgifter för det specifika ämnet ”förvärvsinkomst” får dessa uppgifter översändas till kommissionen (Eurostat) senast 21 månader efter referensperiodens utgång.

(2)Aggregerade resultat för sammanställning av den månatliga arbetslöshetsstatistiken ska översändas senast 25 dagar efter referensmånadens utgång. Medlemsstaterna ska inte inbegripa den sista veckan i referensmånaden när den övergår i nästa månad.

2.För området Inkomster och levnadsvillkor ska medlemsstaterna översända förhandskontrollerade mikrodata utan direkt identifiering enligt följande tidsfrister:

(a)Variablerna för uppgiftsinsamlingen för år N ska översändas senast i slutet av år N. I exceptionella fall, när de administrativa uppgifter som krävs inte är tillgängliga i tid, får preliminära mikrodata avseende inkomster översändas senast i slutet av år N och de slutliga uppgifterna senast den 28 februari under år N+1.

(b)Variablerna som avser det rotationsschema på sex år som löper ut under år N ska översändas senast den 31 oktober under år N+1.

3.För området Hälsa ska medlemsstaterna översända förhandskontrollerade mikrodata senast nio månader efter utgången av den nationella perioden för uppgiftsinsamling.

4.För området Utbildning ska medlemsstaterna översända förhandskontrollerade mikrodata senast sex månader efter utgången av den nationella perioden för uppgiftsinsamling.

5.För området Användning av informations- och kommunikationsteknik ska medlemsstaterna översända förhandskontrollerade mikrodata senast den 5 oktober under undersökningsåret N.

6.För området Tidsanvändning ska medlemsstaterna översända förhandskontrollerade mikrodata senast 15 månader efter avslutat fältarbete.

7.För området Konsumtion ska medlemsstaterna översända förhandskontrollerade mikrodata senast 15 månader efter referensårets utgång.