12.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 342/51

1.

De små och medelstora företagen, som är Europas viktigaste motorer för att skapa tillväxt och arbetstillfällen, behöver ett enkelt, tydligt, samstämmigt och rättsligt stabilt regelverk samt ekonomiska villkor som bygger på en tillräcklig offentlig och privat investeringskapacitet.

2.

Byråkrati har en oproportionerligt stor inverkan på små och medelstora företag, med relativa efterlevnadskostnader inom sådana områden som beskattning och rapporteringsskyldigheter som är högre för små och medelstora företag än för större företag.

3.

Kommittén understryker därför med kraft att det europeiska regelverket måste göras gynnsammare för små och medelstora företag genom att man tar itu med hinder för nyföretagande och företags tillväxt på alla nivåer.

4.

Europeiska regionkommittén (ReK) erkänner de framsteg som uppnåtts genom småföretagsakten för Europa från 2008 (1), översynen av småföretagsakten från 2011 (2) och handlingsplanen för företagande 2020 från 2013 (3).

5.

Kommittén upprepar sitt stöd för kommissionens mål att lätta på skyldigheterna beträffande momsregistrering och momsredovisning som ett led i strategin för den inre marknaden, som ReK uttryckte i sitt yttrande om ”Att förbättra den inre marknaden” (4). Vi beklagar emellertid att de lokala och regionala företrädarna inte rådfrågades formellt för att se till att deras farhågor – t.ex. beträffande behoven hos små och medelstora företag i gränsöverskridande regioner – beaktas till fullo.

6.

ReK understryker det fortsatta behovet av en samstämmig, synlig och uppdaterad EU-politik för små och medelstora företag, som är inriktad på resultat och genomförande, bygger vidare på och förstärker tidigare initiativ och integrerar principen om att ”tänka småskaligt först” på alla styresnivåer och politikområden.

7.

Kommittén efterlyser därför på nytt en reviderad och förstärkt småföretagsakt samt en starkare roll för regionerna och kommunerna i genomförandet av småföretagsaktens principer. Kommittén upprepar sitt åtagande att främja genomförandet av småföretagsakten genom sin utmärkelse för europeiska entreprenörsregioner (EER).

8.

Kommittén noterar att nätverket av företrädare för små och medelstora företag fungerar som det viktigaste gränssnittet mellan kommissionen och de nationella beslutsfattarna. Vi uppmanar kommissionen att formellt och systematiskt inkludera regionala och lokala företrädare för små och medelstora företag i detta nätverk.

9.

EU har visserligen ett i grunden företagsvänligt regelverk, men ReK vill betona att det kvarstår skillnader i fråga om den tid, den kostnad och det antal förfaranden som krävs för att grunda ett företag. Vi uppmanar medlemsstaterna att åta sig att anpassa sina respektive regler till dem som uppnår de bästa resultaten, med beaktande av subsidiaritetsprincipen och efter en kontroll av ändamålsenligheten. I detta sammanhang kan exempel på god praxis som ”Iniciativa Lisboa”, som gör att ett företag kan grundas på 36 minuter, tjäna som inspiration.

10.

Kommittén framhåller klusters roll när det gäller att hjälpa småföretag att expandera genom marknadstester och marknadsanalys, innovationsgenerering och kvalificering, och rekommenderar riktat stöd till denna verksamhet genom program som Cosme.

11.

Vi vill lyfta fram resultaten av ECON-utskottets seminarium om ”Smart lagstiftning – smart tillväxt” i Seggauberg, Steiermark, och den efterföljande medborgardialogen, som visar på behovet av att uppnå konkreta resultat med hjälp av nya och innovativa metoder.

12.

Det är viktigt att integrera principen om att ”tänka småskaligt först” i all EU-politik och i hela beslutsprocessen. Konsekvensbedömningskriterierna bör i större utsträckning viktas till förmån för små och medelstora företag, och bestämmelsernas territoriella konsekvenser bör beaktas mer systematiskt.

13.

Överlappande och motstridiga bestämmelser inom olika EU-politikområden – regionalpolitik, statligt stöd, offentlig upphandling, miljöskydd, spänningar mellan stöd till kluster och konkurrens- och efterlevnadsregler – påverkar små och medelstora företag i oproportionerligt hög grad.

14.

Kommittén är oroad över flaskhalsar på grund av inkonsekventa krav och motstridiga definitioner mellan sektorsspecifika EU-politikområden, såsom olika regelverk för upphandlings-, regional- och konkurrenspolitiken (5) eller olika definitioner av innovation inom regional- och konkurrenspolitiken (6).

15.

Vi är övertygade om att rapporteringskravens börda för små och medelstora företag inte kan åtgärdas genom att man förenklar en enda rättsakt. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att inta en helhetssyn på grundval av en heltäckande bedömning av alla rapporteringskrav som små och medelstora företag möter.

16.

ReK föreslår att man ska undersöka möjligheter att minska bördan för små och medelstora företag genom åtgärder som att fastställa en tröskel under vilken företagen måste lämna mindre information, begränsa antalet obligatoriska frågeformulär och undvika att skapa nya frågeformulär genom att t.ex. införliva statistiska uppgifter i befintliga frågeformulär.

17.

ReK välkomnar att den nya generationen EU-frihandelsavtal nu innehåller särskilda kapitel om små och medelstora företag i syfte att underlätta deras tillträde till den andra marknaden, bland annat genom att öka rättssäkerheten, minska eller avskaffa de icke-tariffära handelshindren, utvidga tilldelningen av kontrakt till det bästa anbudet och stärka skyddet av de immateriella och industriella rättigheterna. Kommittén hänvisar också till sitt yttrande om TTIP av den 12 februari 2015.

18.

Kommittén välkomnar insatserna för att minska bördan för små och medelstora företag inom ramen för agendan för bättre lagstiftning, Refit-programmet och det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.

19.

Vi upprepar den oro som vi uttryckte i vårt yttrande om Refit-programmet (7) för att valda företrädare för de lokala och regionala myndigheterna och ReK, som är deras institutionella företrädare, inte ingår i det interinstitutionella avtalet trots det mandat och den vikt som de ges genom Lissabonfördraget.

20.

ReK välkomnar att principerna om bättre lagstiftning integreras i hela den politiska cykeln och att konsekvensbedömningarna utvidgas till att omfatta parlamentet och rådet, men beklagar att det interinstitutionella avtalet inte omfattar ett åtagande från rådet och parlamentet om att systematiskt genomföra konsekvensbedömningar.

21.

Kommittén betonar att införandet av ändringar eller tilläggsbestämmelser i senare skeden av lagstiftningsprocessen eller under medlemsstaternas införlivande av EU-direktiv bör gå hand i hand med ett åtagande om att genomföra konsekvensbedömningar för att undvika överreglering och se till att Refit-inslaget i en viss bestämmelse inte urvattnas.

22.

Samråd med berörda parter under utarbetandet av lagstiftningsförslag är visserligen viktiga, men efter samråden kan det hända att deltagarna undrar över i vilken utsträckning deras synpunkter beaktats. Vi föreslår att lokala och regionala företrädare ska göras delaktiga i konsekvensbedömningsnämnderna så att de ytterligare kan granska kommissionens förslag.

23.

ReK betonar att dess institutionella roll inom Refit-plattformen inte bör förväxlas med andra berörda parters roll. Därför bör företrädare för ReK:s utskott kunna stödja ReK:s företrädare i plattformen genom att delta i plattformens sammanträden beträffande ärenden som rör deras ansvarsområden.

24.

Kommittén åtar sig att integrera principerna om bättre lagstiftning i sitt eget arbete genom att bygga vidare på sakkunskapen inom berörda utskott när ReK avger ett yttrande i ett ärende som berör små och medelstora företag.

25.

Arbetet inom Refit-plattformen är främst inriktat på specifika frågor i EU-lagstiftningen som kan förbättras utan att man i grunden ändrar en hel rättsakt. Detta snäva fokus bör kompletteras med ett mer ambitiöst arbetssätt med sikte på strukturella förbättringar av EU:s regelverk på medellång sikt.

26.

Specifika prioriteringar inom smart lagstiftning för små och medelstora företag kan fastställas när det gäller dessa företags tillgång till offentlig upphandling samt inom moms- och skattebestämmelserna. Vi ser också ett tydligt behov av åtgärder när det gäller de små och medelstora företagens tillträde till den inre marknaden, deras tillgång till finansiering, stödet till små och medelstora företag från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) samt en bättre balans mellan de små och medelstora företagens behov och arbetar-, konsument- och miljöskyddet.

27.

Kommittén välkomnar förenklingen av EU:s upphandlingsrätt genom de nya upphandlingsdirektiven och det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet (8). Vi uppmanar medlemsstaterna att se till att det förenklade europeiska upphandlingsrättsliga systemet genomförs fullt ut och tillämpas korrekt.

28.

ReK framhåller den betydande roll som de regionala och lokala myndigheterna spelar när det gäller de små och medelstora företagens tillgång till offentlig upphandling, och betraktar därför minskade hinder för dessa företags deltagande i upphandling som särskilt viktigt för regionerna och kommunerna.

29.

Vi är bekymrade över att gällande upphandlingsregler som är gynnsamma för små och medelstora företag ofta inte utnyttjas till fullo. Dessa regler måste kompletteras med ett gott genomförande.

30.

De offentliga myndigheterna på alla nivåer måste se till att deras anbudsförfaranden är gynnsamma för små och medelstora företag samt uppstartsföretag vad gäller behörighetskrav och betalningsvillkor genom att skräddarsy nödvändiga garantier enligt de små och medelstora företagens särdrag, minska betalningsfördröjningarna och se till att betalningsdisciplinen upprätthålls. Vi uppmanar de offentliga myndigheterna på alla nivåer att engagera sig för gemensamma standarder för upphandling som är gynnsam för små och medelstora företag.

31.

God praxis, såsom staden Paris avdelning för offentlig upphandling, som betydligt har ökat de små och medelstora företagens tillgång till offentlig upphandling och minskat betalningsfördröjningarna, kan tjäna som goda exempel för offentliga myndigheter på alla nivåer.

32.

Kommittén uppmanar alla offentliga myndigheter att främja de små och medelstora företagens deltagande i upphandling av innovation genom att undvika överspecificering, främja resultatbaserad specificering, göra information fritt tillgänglig och använda alternativ som konkurrenspräglad dialog och förhandlat förfarande under konkurrens innan man fastställer de slutgiltiga villkoren.

33.

Kommittén noterar den enklare tillgången för små och medelstora företag till finansieringsinstrumenten inom ramen för EU-program, i synnerhet Cosme. Dessa program är mycket mindre komplexa för små och medelstora företag än de mer traditionella finansieringskällorna. I detta sammanhang betonar ReK vikten av den del som avsätts för små och medelstora företag inom Europeiska fonden för strategiska investeringar, som internt även skulle kunna främja budgetposter för finansiering av uppstartsföretag och mikroföretag som behöver få tillgång till krediter.

34.

Kommittén efterlyser ytterligare förenkling och harmonisering av skattereglerna, som betraktas som det mest betungande politikområdet av en majoritet av de europeiska små och medelstora företagen.

35.

Vi upprepar vårt stöd, uttryckt i vårt yttrande om handlingsplanen för mervärdesskatt, för att avskaffa befrielsen från mervärdesskatt för varor som importeras i småförsändelser från leverantörer utanför EU och möjliggöra kontroller genom en samordnad granskning av gränsöverskridande företag, i syfte att undanröja konkurrensnackdelarna för de små och medelstora företagen i EU i förhållande till sådana företag i tredjeländer till följd av denna befrielse (9).

36.

Momssystemets fragmentering och komplexitet leder till betydande efterlevnadskostnader för små och medelstora företag som ägnar sig åt gränsöverskridande handel och påverkar särskilt gränsregioner. ReK efterlyser därför en ytterligare förenkling av regler och förfaranden som rör olika momssystem vid gränsöverskridande handel, en utvidgning av principen om ”Mini One Stop Shop” (Moss), som för närvarande är begränsad till telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster, till att omfatta annan distansförsäljning av varor och tjänster samt en gemensam gränsöverskridande tröskel inom EU under vilken moms inte tillämpas.

37.

Kommittén efterlyser en minskning av den administrativa bördan i samband med moms, t.ex. rapporteringskrav, tidsfrister och arkiveringstider, samt påskyndade förvaltningsrutiner vid handläggningen av momsdeklarationer.

38.

Den inre marknaden för tjänster lider fortfarande av många begränsningar som påverkar de små och medelstora företagen, bl.a. yrkeslicensiering, etableringsregler, fasta eller lägsta priser, krav på juridisk form och sektorsspecifika regler. Kommittén efterlyser en ambitiös förenkling och harmonisering inom tjänstesektorn i syfte att främja tillväxtökningar genom stordriftsfördelar, ge upphov till innovation genom att stärka importkonkurrensen samt locka inkommande investeringar genom att minska marknadsfragmenteringen.

39.

Skillnader mellan de nationella produktmarknadsbestämmelserna utgör ett betydande hinder för små och medelstora företag eftersom de gör att man måste ha olika produktsortiment i olika medlemsstater och hämmar utvecklingen av Europaomfattande leveranskedjor. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för en större harmonisering på detta område.

40.

Kommittén framhåller betydelsen av alternativa finansieringsmetoder för nya företag. Vi är bekymrade över att uppstartsföretag inte kan få full tillgång till gräsrotsfinansiering pga. olika nationella system som gör det svårt för uppstartsföretag att anskaffa kapital över gränserna och begränsningarna när det gäller att erbjuda ett potentiellt stort antal investerare eget kapital till följd av de ”billiga” företagsformer som uppstartsföretag vanligen väljer.

41.

ReK efterlyser ett harmoniserat regelverk för att inrätta ett europeiskt pass för gräsrotsfinansieringsplattformar, som innebär att det bara krävs ett enda tillstånd från en behörig myndighet inom EU för att erbjuda tjänster över gränserna, vilket skulle möjliggöra en genuint europeisk marknad för gräsrotsfinansiering.

42.

Kommittén upprepar sin varning från yttrandet om förenkling av ESI-fonderna (10) för att förfarandena för att utnyttja ESI-fonderna blir alltmer komplexa och betungande, och efterlyser därför en skyndsam förenkling av reglerna för inrättande, rapporteringskrav och revision av finansieringsinstrument inom ESI-fonderna.

43.

Små och medelstora företag möter särskilda svårigheter när det gäller att utnyttja ESI-fondernas resurser, såsom framgår av en undersökning bland EER-regionerna som genomfördes 2016, där man konstaterade att små och medelstora företags deltagande i projekt som finansieras av ESI-fonderna är den enskilt viktigaste prioriteringen för att göra livet lättare för dessa företag.

44.

ReK erinrar om vikten av att minska regelverkets komplexitet, det alltför höga revisionstrycket och de höga utförandekostnaderna, som står i vägen för stöd till små och medelstora företag från ESI-fonderna, och förenkla inte bara enskilda förordningar, utan hela regelverket med delegerade akter och genomförandeakter samt icke-bindande instrument såsom riktlinjer, för både offentliga myndigheter och små och medelstora företag.

45.

För att uppnå målen för både ESI-fonderna och EU:s politik för små och medelstora företag bör man betrakta ESI-fondernas regler ur ett proportionalitetsperspektiv och inrätta ett partnerskap för förenkling där alla parters intressen beaktas. Vi efterlyser ett förhållande som bygger på förtroende i stället för den grundläggande misstro som EU-institutionerna ofta visar gentemot nationella, regionala och lokala myndigheter.

46.

Kommittén framhåller behovet av balans mellan skyddet av arbetstagarnas rättigheter, hälsa och säkerhet samt konsumenter och miljö å ena sidan och regelbördorna för små och medelstora företag å den andra.

47.

Att anställa en första medarbetare kan utgöra en särskild utmaning för ett företags tillväxt och expansionsprocess, och arbetsrättsliga bestämmelser påverkar små och medelstora företag mer än stora företag, vilket gör att små och medelstora företag tvekar att anställa personal. Nya metoder på detta område kan ge ett värdefullt bidrag särskilt för att minska ungdomsarbetslösheten.

48.

ReK föreslår därför ett europeiskt ”take one”-system för att genom finansiella incitament och flexibla regler uppmuntra ensamföretagare och mikroföretag att anställa en första medarbetare. Ett sådant system skulle kunna finansieras genom Cosme-programmet.

49.

Kommittén uppmanar kommissionen att främja åtgärder med syftet att förenkla reglerna till förmån för hantverksföretag och mikroföretag, eftersom det alltför komplexa systemet för närvarande äventyrar deras verksamhet och den viktiga roll de spelar när det gäller skapandet av arbetstillfällen och den ekonomiska utvecklingen i regioner och lokalsamhällen, samt i fråga om att skydda kulturarvet och det lokala arvet.

50.

Kommittén anser att definitionen av ”avtal utanför fasta affärslokaler” i direktivet om konsumenträttigheter är för bred och kan vara till nackdel för hantverkare som kallas till en konsuments hem. Vi efterlyser därför en snävare definition där små och medelstora företags och mikroföretags behov beaktas.

51.

Smart lagstiftning behöver inte nödvändigtvis innebär mindre reglering, som kan medföra en risk för osäkerhet och splittrad lagstiftning, utan snarare tydligare och enklare regler som gör livet lättare för små och medelstora företag, samtidigt som de politiska målen inom ett visst område kan uppnås.

52.

Det är viktigt med innovationsvänliga regler som skapar utrymme för experiment där så är lämpligt, bl.a. genom inrättande av områden med begränsade regler för pilotprojekt och införande av tidsfristklausuler inom innovativa och snabbföränderliga områden, såsom bland annat framgår av exemplet med Flandern.

53.

Metoder som frivillig självreglering – bestående av frivilliga överenskommelser, åtaganden eller uppförandekoder – kan främja en kultur av samarbete mellan näringslivet och myndigheterna. Arbetet i Skottlands ”Regulatory Review Group” kan tjäna som ett bra exempel för offentliga myndigheter på olika nivåer.

54.

Det danska ”byrdejæger”-projektet är ett exempel på god praxis på nationell nivå som gör det möjligt att kartlägga hinder genom direkt dialog och gemensamt finna lösningar. Kommissionen uppmanas att till fullo beakta exempel av detta slag och främja användning och överföring av dem när så är möjligt.

55.

Kommittén framhåller behovet av att främja entreprenörstänkande på alla styresnivåer och möjliggöra innovativa nedifrån och upp-lösningar genom att inrätta en mekanism som ger rätt att ifrågasätta och som ger lokala och regionala myndigheter möjlighet att tillfälligt upphäva gällande regler för att testa alternativa lösningar, om det finns belägg för att deras mål kan uppnås bättre genom en innovativ metod.