EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.9.2016

COM(2016) 592 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En rättvis, effektiv och konkurrenskraftig europeisk upphovsrättsbaserad ekonomi på den digitala inre marknaden

1. Inledning

I kommissionens strategi för den digitala inre marknaden 1 , som antogs i maj 2015, anges att digitalt innehåll är en viktig drivkraft för tillväxten av den digitala ekonomin. I strategin framhävs vikten av åtgärder för att i större utsträckning ge användare tillgång till innehåll på nätet, till exempel audiovisuellt innehåll, musik, böcker och annat material, och till en marknad och ett regelverk som fortsätter att främja kreativitet, hållbar finansiering och kulturell mångfald.

En riktad modernisering av EU:s upphovsrättsbestämmelser lades fram som ett viktigt steg mot målen för den digitala inre marknaden i kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten 2 i december 2015 (nedan kallat decembermeddelandet). Decembermeddelandet innehåller målinriktade förslag och en långsiktig vision som återspeglar behovet av att utveckla den inre marknaden på detta område, uppdatera bestämmelserna i enlighet med den digitala verkligheten, se till att de kreativa branscherna i Europa förblir konkurrenskraftiga samt bibehålla en god balans mellan upphovsrätt och andra allmänna politiska mål, som utbildning, forskning, innovation och behoven för personer med funktionshinder.

I december 2015 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online 3 , med syftet att göra det möjligt för personer som bor i EU att resa med det digitala innehåll de har köpt eller abonnerar på hemma. Utöver detta föreslår kommissionen nu även ett antal lagstiftningsåtgärder med tre mål: i) att säkra bättre tillgång till onlineinnehåll i EU och nå ny publik, ii) att anpassa vissa undantag till den digitala och gränsöverskridande miljön, och iii) att främja en välfungerande och rättvis upphovsrättsmarknad. Kommissionen håller också på att utarbeta åtgärder för ett effektivt och balanserat system för kontroll av efterlevnaden. Det här är speciellt viktigt för att bekämpa överträdelser mot upphovsrätten i kommersiell skala.

Som påpekas i decembermeddelandet kan EU:s upphovsrättsbestämmelser inte ses som isolerade från det större politiska sammanhang – i synnerhet programmet Kreativa Europa 4 – som bidrar till Europas rika kulturella utbud och påverkar miljön för de kulturella och kreativa branscherna, för innovation och för kulturell mångfald.

I EU har vi bland annat några av de största förlagen, en dynamisk musikbransch och en filmsektor som lovordas runtom i världen. Följaktligen är vi världsledande både branschmässigt och kulturellt. En del av de kulturella och kreativa branscherna är dock hårt konkurrensutsatta och möter företagsutmaningar och finansiella utmaningar. Europeiska filmproduktioner skulle till exempel må bra av ny publik både inom EU och runtom i världen. Det borde ha en positiv effekt på utvecklingen av nya företagsmodeller och nya inkomstkällor, om de största problemen med produktionernas omfattning, tillgänglighet och synlighet kan lösas.

Förutom att främja kulturell och språklig mångfald, bidra till professionaliseringen av de kulturella och kreativa sektorerna och ge bredare tillgång till kulturellt och kreativt innehåll är målet med programmet Kreativa Europa också att ta itu med en del av dessa konkurrensfrågor, till exempel tillgång till finansiering genom ett nytt garantiinstrument som redan har inrättats, med en budget på 121 miljoner euro 5 .

Kommissionen föreslår genom en kombination av lagstiftning och andra åtgärder en ambitiös agenda för att hjälpa upphovsrättsbranscherna i Europa att blomstra på den inre marknaden och europeiska författare att nå ny publik, och samtidigt ge fler européer tillgång till europeiska verk även över gränserna. I det här meddelandet presenteras den senaste utvecklingen och en rapport om läget sedan decembermeddelandet.

2. Åtgärder för att förbättra tillgången till innehåll runtom i EU

I decembermeddelandet föreslog kommissionen att man stegvis ska undanröja hindren för gränsöverskridande tillgång till innehåll och större spridning av verk runtom i EU, i synnerhet eftersom internetuppkopplingar och digital teknik blir allt vanligare. Målet är att ge människorna runtom i Europa bättre tillgång till verk, ge upphovsmännen nya distributionskanaler, främja medlemsstaternas kulturer och framhäva EU:s gemensamma kulturarv. 

I decembermeddelandet fastställde kommissionen riktade åtgärder för att underlätta gränsöverskridande distribution av tv- och radioprogram online, licensiering av europeiska audiovisuella verk på beställvideoplattformar, och digitalisering och större spridning av utgångna verk. Programmet Kreativa Europa Media 6 har understött utveckling, marknadsföring och distribution av europeiska verk i 25 års tid, och som också påpekades i decembermeddelandet är ett antal åtgärder som vidtagits inom ramen för programmet även inriktade på målet att ge ökad tillgång till europeiska filmer runtom i EU, både i kommersiella kanaler och i icke-kommersiella sammanhang. Dessa åtgärder presenteras nedan, tillsammans med den nyligen föreslagna upphovsrättslagstiftningen.

Inledningsvis syftar förslaget till förordning 7 till att skapa gynnsamma förhållanden för nya onlinekanaler för gränsöverskridande distribution av tv- och radioprogram, jämförbara med de förhållanden som gäller för mer traditionella sändningar via satellit och kabel. De nya bestämmelserna, som utgår från det befintliga direktivet om satellit- och kabelsändningar 8 , kommer att göra det lättare och snabbare att få de rättigheter som behövs för vissa onlinetjänster som tillhandahålls av programföretagen (program som de sänder online samtidigt som tv- eller radiosändningen och deras repristjänster) och för återutsändningstjänster som till exempel IP-tv (tv eller radio över slutna IP-nätverk). Målet med dessa bestämmelser är att underlätta marknadsutvecklingen och främja en större spridning av europeiska radio- och tv-produktioner, som är en viktig källa till information och underhållning för européerna. Det här ska i sin tur ge konsumenterna fler valmöjligheter och ökad kulturell mångfald.

Parallellt med detta omfattar förslaget till direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden 9 införandet av en ny förhandlingsmekanism som kommer att göra det enklare att ingå licensavtal för att göra audiovisuella verk tillgängliga på beställvideoplattformar. Detta är en del av en bredare politisk insats för att ta itu med de många faktorer som begränsar tillgången till europeiska audiovisuella verk, speciellt filmer, runtom i EU 10 . Europeiska filmer är i allmänhet producerade av små produktionsbolag och har en betydligt smalare onlinedistribution i EU än amerikanska filmer 11 . På territorier där inga avtal har slutits med de lokala distributörerna har europeiska medborgare inga möjligheter att få tag på sådana filmer på laglig väg. En strukturerad dialog kommer också att föras med berörda parter för att ta upp licensfrågor och relaterade juridiska och avtalsmässiga problem för spridningen av europeiska audiovisuella verk på beställvideotjänster. Dialogen kommer att stödas av kommissionen och man kommer regelbundet att samla branschaktörer från hela värdekedjan (t.ex. producenter, författare, försäljningsagenter, distributörer, programföretag, aggregatorer, beställvideoplattformar). Målet med dialogen är att göra licensieringspraxisen mer enhetlig och underlätta branschavtal, vilket ska leda till en mer hållbar användning av och större tillgång till europeiska verk. Kommissionen kommer att lägga fram en rapport om resultaten av dialogen i slutet av 2018.

Kommissionen stöder också utarbetandet av praktiska verktyg för att underlätta och effektivisera licensieringen av audiovisuella verk för användning på flera territorier runtom i EU. Några sådana exempel är utveckling av licensknutpunkter, dvs. onlineverktyg som möjliggör digital distribution av europeiska verk även i länder där de inte har visats på biografer eller där det inte finns någon nationell distributör, och skapande av kataloger över utvalda audiovisuella verk från olika producenter, färdiga att erbjudas till beställvideotjänsteleverantörer. En annan utmaning är att den audiovisuella sektorn inte har något universellt system för identifiering. Istället finns två standardiserade identitetsbeteckningar 12 parallellt på marknaden och branschen är tveksam till att använda dem eftersom de inte är interoperabla. Det här innebär att licensiering är krångligt och inte kan automatiseras på ett enkelt sätt. De organisationer som är ansvariga för de två separata identitetsbeteckningarna samarbetar för närvarande med kommissionen i syfte att göra databaserna och identitetsbeteckningarna fullt interoperabla 13 . Slutligen kommer kommissionen också att utreda sätt att locka rättsinnehavarna att göra verk som får distributionsstöd genom Kreativa Europas Mediaprogram tillgängliga på territorier där distributionsavtal saknas.

Åtgärder införs också för att ta itu med den brist på synlighet och de språkliga barriärer som hindrar användare från att få tillgång till europeiska verk. Undertextning och dubbning är avgörande för gränsöverskridande distribution av audiovisuella verk 14 och finansieras både genom Kreativa Europas Mediaprogram och med andra offentliga medel. Kommissionens avsikt är att effektivisera offentlig finansiering och användning av undertextning och dubbning genom pågående projekt inom Kreativa Europas Mediaprogram och ett databasverktyg online. Databasen ska lanseras i slutet av 2016 och göra det enkelt för aktörer inom EU att komma åt och använda redan existerande undertextning och dubbning. Onlinesökverktyg är också en bra inkörsport för konsumenter att hitta lagligt filmutbud på nätet. Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet utarbetar som bäst ett sökverktyg som kan fungera på europeisk nivå och en verktygslåda för skapande av nationella sökverktyg. De kommer att vara färdiga för användning 2017 och tillgängliga för medlemsstaterna utan kostnad. Kommissionen kommer också att främja användningen av data och automatiserade verktyg för innehållsrekommendation, som tillgodoser bredare intressen och smaker, för att hitta ny och större publik för europeiska verk. På ett mer allmänt plan är förbättring av upptäckbarheten för europeiska filmer en stor utmaning, och kommissionen för fortlöpande diskussioner om med European Film Agency Directors (Efad) och filmbranschen om detta. Filmer som producerats som samproduktioner har potential att spridas i och utanför Europa 15 , och kommissionen kommer därför tillsammans med Efad att under 2017 utreda hur man kunde utveckla gemensamma marknadsföringsstrategier för europeiska samproduktioner. Alla dessa åtgärder kompletterar det nyligen antagna förslaget om ändring av direktivet om audiovisuella medietjänster 16 , som stärker kravet på att beställvideotjänster ska främja europeiska verk genom att se till att de är tillgängliga och synliga.

Dessutom utreder kommissionen alternativa finansierings-, produktions- och distributionsmodeller som redan från början fokuserar på den inre marknaden och de globala marknaderna. I den här frågan kommer kommissionen i synnerhet att fokusera på den europeiska animationssektorn. I den sektorn är det speciellt viktigt att berätta en historia, och verk färdas lättare över gränserna. Producenter inom animation jobbar ofta med flera projekt samtidigt för tv och film, och kan också samarbeta med andra studior kring separata projekt. Parallellt med det nuvarande stödet genom Kreativa Europas Mediaprogram kommer kommissionen före årets slut att inleda en dialog med de största europeiska animationsstudiorna för att diskutera hur sektorn kan växa. Den ska också fastställa sektorns specialbehov i ett flertal frågor, från att minska kompetensflykten till att hjälpa animerad film och tv att nå ut ännu bättre. Syftet med den här dialogen är att komma överens om en gemensam färdplan för sektorn före mitten av 2017.

Slutligen omfattar förslaget till direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden 17 lösningar för att kulturarvsinstitutioner lättare ska kunna licensiera de rättigheter som krävs för digitalisering och spridning av utgångna verk som har stort kulturellt värde. Tillgång till verk i icke-kommersiella sammanhang, till exempel utbildningsorganisationer, offentliga bibliotek och filmvisning i icke-kommersiellt syfte, är också viktigt för att främjande av kulturell mångfald, utbildningssyften och samhällsdeltagande. Sådana kanaler kan tillsammans med förbättrad mediekompetens spela en viktig roll när det gäller att främja och skapa en tillräckligt stor publik för europeiska verk. Kommissionen utreder också tillsammans med Efad och den audiovisuella branschen möjligheterna att under 2017 skapa och finansiera en katalog av europeiska filmer i utbildningssyfte. Detta skulle vara ett användbart pilotprojekt för att presentera europeiska filmers mångfald och kvalitet för den unga publiken.

3. Åtgärder för att anpassa undantag till digitala och gränsöverskridande miljöer

Upphovsrättsundantag gör det möjligt att för vissa syften och under vissa omständigheter använda skyddade verk utan tillstånd från rättsinnehavarna. Undantagen stämmer överens med allmänna politiska mål på EU-nivå och spelar en viktig roll i den bredare upphovsrättsramen. För närvarande är emellertid de flesta undantagen i EU:s lagstiftning frivilliga och saknar gränsöverskridande verkan. Dessutom behöver en del av dem ses över utgående från dagens tekniska verklighet och harmoniseringen ökas där det behövs. Detta bör dock inte påverka nationella system som fungerar väl.

De lagstiftningsåtgärder som föreslås idag anpassar EU:s undantagsram till den digital användningen på vissa nyckelområden såsom utbildning, forskning och tillgång till kunskap. Fokus ligger speciellt på gränsöverskridande användning och åtgärderna bidrar således till att ytterligare fördjupa den inre marknaden. Genom förslaget till direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden 18 införs nya obligatoriska undantag på områdena utbildning, forskning och bevarande av kulturarv.

Ett nytt undantag för illustrationer i undervisningssyfte kommer att ge full rättslig säkerhet för användning av skyddat innehåll vid undervisning som har digitala inslag eller sker på nätet, även över gränserna. Detta kommer att vara till nytta för nya utbildningstyper, i synnerhet distansundervisning, och gagna rörligheten för studerande och lärare runtom i EU.

Förslaget omfattar också ett nytt obligatoriskt undantag för text- och datautvinning som görs i vetenskapligt syfte. Undantaget kommer att göra det möjligt för forskningsorganisationer att använda text- och datautvinningsteknik med full rättslig säkerhet. Ett obligatoriskt undantag på det här området kommer att förhindra att olika medlemsstater tillämpar olika tillvägagångssätt på ett område, som forskning, där storskaligt gränsöverskridande samarbete och sektorsövergripande samarbete blir allt vanligare. Det här kommer att främja vetenskapliga framsteg och innovation i EU.

Det föreslagna direktivet omfattar också ett nytt obligatoriskt undantag för kulturarvsinstitutioners digitala bevarande, vilket beaktar behoven för digitalt innehåll och användningen av digital teknik vid bevarande. Undantaget återspeglar användningen av digitalisering som en teknik för bevarande, men också det ökande antalet ursprungligen digitala verk i kulturarvsinstitutioners samlingar. Om bevarandetakten ökas så kommer det att främja kulturarvets överlevnad och ge människor en möjlighet att ta del av det under längre tid.

Två lagstiftningsförslag 19 antas idag för att i EU:s lagstiftning införliva Marrakeshfördraget 20 , som kräver att parterna inför undantag till stöd för personer med läshandikapp så att de kan få tillgång till böcker och andra trycksaker i format som är tillgängliga för dem. Förslaget till direktiv omfattar ett obligatoriskt undantag för tillverkning och utbyte av sådana exemplar i tillgängligt format på den inre marknaden och säkerställer dess funktion. Förslaget till förordning tillåter gränsöverskridande utbyte av sådana exemplar mellan EU och tredjeländer som är parter till fördraget.

Kommissionen kommer att fortsätta arbetet med att utvärdera ett antal andra frågor som rör undantag som tas upp i decembermeddelandet. Vissa av de här frågorna kommer kanske att behöva ses över på nytt i ett senare skede som en följd av utgången i pågående mål vid Europeiska unionens domstol. Hit hör bland annat det undantag som ger bibliotek och andra institutioner rätt att tillåta att verk visas på skärm för forskning och privat bruk i deras lokaler 21 .

Kommissionen har analyserat resultaten från det offentliga samrådet om panoramaundantag 22 , som ger allmänheten rätt att ta och ladda upp foton av verk som finns på offentlig plats, t.ex. byggnader eller skulpturer, och bekräftar att detta undantag är relevant. Inom EU-lagstiftningen har medlemsstaterna stort handlingsutrymme att fastställa sådana undantag. Nästan alla medlemsstater har ett panoramaundantag i sin nationella lagstiftning. På senare tid har medlemsstater som inte tidigare hade ett sådant undantag infört det i sin lagstiftning, eller diskuterar utkast till åtgärder om det. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka den här utvecklingen och rekommenderar starkt att alla medlemsstater tillämpar detta undantag. 

4. Åtgärder för att uppnå en välfungerande upphovsrättsmarknad

Under de senaste åren har internet blivit den främsta marknaden för tillgång till och distribution av upphovsrättsskyddat innehåll. Onlinetjänsterna utgör nu en stor inkomstkälla för verk och annat skyddat innehåll och väntas bli ännu viktigare. Det finns emellertid också en ökande oro om hur de intäkter som genereras av vissa nya former för distribution av onlineinnehåll kan delas rättvist längs värdekedjan. Rättsinnehavare uppger att de stött på svårigheter när de försökt ge tillstånd till och få rättvis ersättning för användning av deras innehåll online. Den här situationen kan också missgynna tjänsteleverantörer som sysslar med motsvarande distributionsformat. En relaterad fråga, som också gäller offlineanvändning, är rättvis ersättning till författare och konstnärer och deras olika förhandlingsposition vid licensiering eller överlåtelse av rättigheter.

Dessa svårigheter underminerar målet att alla ska få rättvis avkastning på sina investeringar på den digitala inre marknaden. Dessa frågor är av stor betydelse i alla kulturella och kreativa sektorer, bland annat förlagsbranschen, bildsektorn, musikbranschen och den audiovisuella sektorn. Behovet av att ta itu med dessa frågor framhävdes förutom i decembermeddelandet även i meddelandet om onlineplattformar i maj 2016 23 .

Förslaget till ett direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden 24 kommer att ge pressutgivare rättslig säkerhet och förbättra deras förhandlingsposition i avtalsförbindelserna med onlinetjänster som använder och möjliggör tillgång till deras innehåll. Detta ska ske genom en ny närstående rättighet, som erkänner den nyckelroll som pressutgivarna spelar när det gäller investeringar i och allmänna bidrag till skapandet av kvalitativt journalistiskt innehåll, och utgivarna kommer också att få det skydd de behöver för att effektivt kunna sprida sina publikationer i den digitala miljön. Förslaget kommer också att fastställa medlemsstaternas möjlighet att ha system där utgivare (även av böcker och vetenskapligt material) kan ha en andel i sådana ersättningssystem som planeras för privatkopiering eller reprografi.

Förslaget kommer också att stärka rättsinnehavarnas position när det gäller att förhandla om och få ersättning för användningen av deras innehåll på sådana onlinetjänster som lagrar och ger tillgång till innehåll som laddas upp av användarna. Mot bakgrund av dessa tjänsters betydelse för förmedlingen av skyddat innehåll innebär förslaget att tjänsteleverantörer som lagrar och ger tillgång till stora mängder verk anmodas att vidta lämpliga och proportionerliga åtgärder i samarbete med rättsinnehavarna, till exempel med hjälp av innehållsigenkänningsteknik, för att säkerställa att avtalen med rättsinnehavarna fungerar. På detta område kommer aktivt samarbete mellan berörda parter också att vara viktigt. Konsumenterna kommer fortfarande att kunna både ladda upp sitt innehåll och ta del av ett stort innehållsutbud i en mer rättvis och rättsligt säkrare miljö.

Slutligen kommer författare och konstnärer att gynnas av ökad öppenhet gällande användningen av deras verk och föreställningar, och av bättre möjligheter att få skälig ersättning. Detta bör ge en ram som fungerar bättre för alla inblandade genom rättslig klarhet för dem som köper rättigheter och bättre tillit för författare och konstnärer, även i onlinemiljön. Den faktiska tillämpningen av dessa åtgärder kommer att kräva att medlemsstaterna anordnar sektorspecifika diskussioner för att slå fast de konkreta öppenhetskraven efter innehållstyp och bransch. Kommissionen kommer noggrant att följa detta arbete på medlemsstatsnivå för att se till att resultaten är verkningsfulla och enhetliga. Kommissionen kommer också att fortsätta att ha kontakt med alla berörda parter från de kulturella och kreativa sektorerna genom allmänna eller sektorsspecifika dialoger, för att diskutera utvecklingen i denna fråga och behovet av ytterligare åtgärder.

Överlag kommer åtgärderna att bidra till en upphovsrättsmarknad som fungerar effektivt för alla parter, ger rätt incitament för investering och spridning av kreativt innehåll i onlinemiljön och upprätthåller vikten av en fri press med stor mångfald i EU.

5. Åtgärder för ett effektivt och balanserat system för kontroll av efterlevnaden

Överträdelser mot upphovsrätten i kommersiell skala, där den överträdande åker snålskjuts på andras verk och investeringar, är idag ett allvarligt hot mot europeiska upphovsmän som går miste om rättmätig vinst från sina skapelser. I slutändan motverkas också kreativitet och innovation. Utan ett effektivt och balanserat system för kontroll av efterlevnaden är upphovsrätt och andra immateriella rättigheter dåligt skyddade och investeringar i kreativitet och innovation hämmas. I enlighet med decembermeddelandet utvärderar kommissionen hur den befintliga rättsliga ramen för kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter fungerar överlag, som en del av ett bredare initiativ som syftar till att förbättra skyddet för alla immateriella rättigheter med fokus på överträdelser i kommersiell skala. 

Ett offentligt samråd ordnades om utvärderingen och moderniseringen av den rättsliga ramen för kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter 25 som en del av utvärderingen, och bidragen bekräftade att överträdelser av immateriella rättigheter, även upphovsrätt, är ett stort problem. Mer än tre fjärdedelar av de rättsinnehavare och offentliga myndigheter som svarade uppger att överträdelser mot de immateriella rättigheterna har ökat under de senaste tio åren. De flesta svarande anser att de befintliga bestämmelserna har hjälpt till att i praktiken skydda de immateriella rättigheterna och förebygga överträdelser mot dem, men i synnerhet många rättsinnehavare och mellanhänder anser att de åtgärder och rättsmedel som föreskrivs i direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter 26 inte tillämpas på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. Detta kan orsaka olika skyddsnivå i olika medlemsstater och tyder på att direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter inte helt avskaffade de nationella skillnaderna i skyddet för immateriella rättigheter. Ett betydande antal svarande nämnde också att en del av dessa åtgärder borde ändras för att säkerställa rättslig säkerhet och förbättra effektiviteten, t.ex. genom att införa provisoriska åtgärder, säkerhetsåtgärder och förelägganden mot förmedlande tjänsteleverantörer eller beräkning av lämpligt skadestånd. En annan fråga som speciellt upphovsrättsinnehavare tar upp är det komplicerade förfarandet för att vidta provisoriska åtgärder, säkerhetsåtgärder eller förelägganden för samma överträdelser mot liknande parter i fler än en jurisdiktion inom EU.

Efter utvärderingen kommer kommissionen att föreslå eventuella lagstiftningsändringar som behövs för att förbättra ramen för rättsliga åtgärder avseende alla överträdelser av immateriella rättigheter, även överträdelser av upphovsrätt, ett förtydligande av omfattningen och tillämpningen av provisoriska åtgärder, säkerhetsåtgärder och förelägganden, samt av reglerna för beräkning och fördelning av skadestånd. Kommissionen kommer också att utreda möjligheterna att göra det lättare att vidta provisoriska åtgärder, säkerhetsåtgärder eller förelägganden för samma överträdelser mot liknande parter i fler än en jurisdiktion inom EU.

Den snabbt föränderliga digitala miljön och tekniken kräver dock också att de åtgärder, förfaranden och rättsmedel som föreskrivs i direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter kan tillämpas och förkunnas av de behöriga nationella domstolarna utan dröjsmål. Det här är speciellt viktigt för att skydda verk och annat skyddat innehåll. Medlemsstaterna måste se till att deras rättsliga system har den kapacitet som behövs för att bemöta behovet att snabbt och effektivt skydda de immateriella rättigheterna, speciellt på internet. Kommissionen kommer därtill att ta ställning till incitament för att främja specialisering av nationella domare i frågor som rör överträdelser av och giltighet för immateriella rättigheter, sett till de positiva erfarenheterna från de medlemsstater som redan har sådana specialiserade domare.

I decembermeddelandet anges också att kommissionen ”kommer att vidta omedelbara åtgärder för att tillsammans med alla berörda parter inrätta och tillämpa mekanismer för att följa pengarna. Dessa ska baseras på självreglering” 27 . Utgående från de positiva erfarenheterna av det befintliga och nyligen uppdaterade samförståndsavtalet om onlineförsäljning av varumärkesförfalskade varor 28 har kommissionen godkänt ingåendet av frivilliga samarbetsavtal med andra typer av förmedlande tjänsteleverantörer avseende skydd av immateriella rättigheter 29 , bland annat tjänsteleverantörer inom onlinereklam, betalningar och leverans. Onlinereklam är en stor inkomstkälla för webbplatser som inkräktar på upphovsrätten. Syftet med initiativet i fråga om reklam är att motverka annonsering på webbplatser som inkräktar på immateriella rättigheter i kommersiell skala och på så sätt förhindra finansiering av överträdelser mot immateriella rättigheter genom reklamintäkter. I den utsträckning som webbplatser som inkräktar på upphovsrätt erbjuder så kallade premium- eller prenumerationsmodeller som ger användaren snabbare tillgång till innehåll mot betalning kan betaltjänstleverantörer spela en viktig roll genom att tillämpa principen om att följa pengarna och spärra transaktioner och slutligen dra tillbaka sina tjänster och på så sätt göra dessa affärer olönsamma. Kommissionen är fast besluten att uppnå konkreta resultat i de här processerna, vilket är avgörande för att bekämpa piratkopiering, och väntar sig att så många berörda parter som möjligt ska ansluta sig och vidareutveckla liknande avtal som finns på nationell nivå. Beroende på hur dessa initiativ framskrider kommer kommissionen också att utreda andra alternativ för att stärka förmedlande tjänsteleverantörers engagemang i skyddet av de immateriella rättigheterna, såsom mellanhänders ansvar i fall där mellanhanden är medveten om att dess tjänster används av en tredje part för att inkräkta på immateriella rättigheter, men inte gör något åt saken.

6. Slutsats

De kulturella och kreativa branscherna är viktiga för Europa på många olika sätt. De utgör en betydande ekonomisk sektor, men är också en väsentlig källa till utbildning och underhållning och är avgörande för att upprätthålla och främja den kulturella mångfalden i Europa. De europeiska upphovsrättsbranschernas innovationsförmåga i den digitala miljön är en förutsättning för deras framgång och förmåga att konkurrera globalt.

En väl utformad upphovsrättsram och stödåtgärder är därför avgörande för författare, konstnärer och de kulturella och kreativa sektorerna, så att de kan nå ut till en större publik och i slutändan ge människorna mer valmöjligheter. Kommissionen genomför en ambitiös agenda som både moderniserar EU:s upphovsrättsram till alla berörda parters fördel och stöder tillgängligheten och synligheten för europeiskt kulturellt och kreativt innehåll, även över gränserna. Lagstiftningsinitiativen och de finansiella stödåtgärderna stöder och stärker varandra. Kommissionen kommer att övervaka dessa åtgärders verkan och följa upp de insatser som branschen har gjort för att integrera målen ovan i sina företagsmodeller.

(1)

     Kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa av den 6 maj 2015, COM(2015) 192 final.

(2)

     COM(2015) 626 final.

(3)

     COM(2015) 627 final.

(4)

     Programmets budget för 2014–2020 är 1,46 miljarder euro. I programmet Kreativa Europa ingår förutom en sektorsövergripande del ett delprogram för kultur och ett annat för media.

(5)

     Kommissionen undersöker också andra finansieringskällor för sektorn, bland annat riskkapitalinvestering och gräsrotsfinansiering.

(6)

     Ett delprogram av Kreativa Europa.

(7)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser för utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter som gäller programföretags onlinesändningar och återutsändningar av tv- och radioprogram, COM(2016) 594.

(8)

     Direktiv 93/83/EEG.

(9)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, COM(2016) 593.

(10)

     I medeltal når europeiska filmer endast 2,8 EU-medlemsstater, jämfört med 6,8 medlemsstater för amerikanska filmer. På biograferna är skillnaden mellan europeiska filmer (2,6) och amerikanska filmer (9,7) ännu större (Europeiska audiovisuella observationsorganet, How do films circulate on VOD services and in cinemas in the European Union?, maj 2016).

(11)

     47 % av de EU-filmer som visats på biografer i EU mellan 2005 och 2014 finns tillgängliga på åtminstone en beställvideotjänst (5 046 filmer av 10 828), medan 87 % av de amerikanska filmer som visats på biografer i EU under samma period finns tillgängliga på minst en beställvideotjänst (2 404 filmer av 2 748) (Europeiska audiovisuella observationsorganet, How do films circulate on VOD services and in cinemas in the European Union?, maj 2016).

(12)

     ISAN (International Standard Audiovisual Number) och EIDR (Entertainment Identifier Registry).

(13)

     Före årets slut kommer kommissionen också att föreslå att en gemensam standardiserad identitetsbeteckning måste användas för att man ska kunna få stöd genom Mediaprogrammet.

(14)

     För vissa audiovisuella verk kräver globala plattformar ett minimiantal språkversioner.

(15)

     Enligt en ny rapport från Europeiska audiovisuella observationsorganet, How do films circulate on VOD services and in cinemas in the European Union? (maj 2016), sprids samproduktioner bättre än andra europeiska filmer. Europeiska filmer är i medeltal tillgängliga i 2,8 länder medan europeiska samproduktioner är tillgängliga i 3,6 länder.

(16)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster, mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden, COM(2016) 287 final.

(17)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, COM(2016) 593.

(18)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, COM(2016) 593.

(19)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om viss tillåten användning av verk och annat material som är skyddat av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp och om ändring av direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, COM(2016) 596 och förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gränsöverskridande utbyte mellan unionen och tredjeländer av exemplar i tillgängligt format av vissa verk och annat material som är skyddat av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp, COM(2016) 595.

(20)

     Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp, undertecknat på EU:s vägnar den 30 april 2014.

(21)

     Mål C-174/15. Vereniging Openbare Bibliotheken mot Stichting Leenrecht.

(22)

     Mer information finns på https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/public-consultation-role-publishers-copyright-value-chain-and-panorama-exception .

(23)

     Kommissionens meddelande Onlineplattformar och den digitala inre marknaden Möjligheter och utmaningar för Europa, COM(2016) 288 final.

(24)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, COM(2016) 593.

(25)

     Mer information finns på http://ec.europa.eu/growth/industry/intellectual-property/enforcement/ .

(26)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter.

(27)

     Ett system för överträdelser av immateriella rättigheter i kommersiell skala innebär att man betalar för tjänster att producera, distribuera eller marknadsföra varor och tjänster som inkräktar på immateriella rättigheter samt får intäkter från marknadsföring och försäljning av sådana varor och tjänster. Principen om att följa pengarna involverar olika typer av förmedlande tjänsteleverantörer i skyddet av immateriella rättigheter genom politiska åtgärder för att identifiera och försöka spärra intäktsströmmen för överträdelsen.

(28)

      http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/18023/.

(29)

     Commission Declaration on the facilitation and monitoring of memoranda of understanding seeking to dissuade commercial scale intellectual property infringing activities in the internal market (ej översatt till svenska): http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/18023/ .