EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.6.2016

COM(2016) 379 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism

Inledning

De senaste terroristattackerna i Europa har än en gång understrukit att åtgärder snabbt måste vidtas mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism och terrorism. De flesta av de misstänkta terrorister som var inblandade i dessa attacker var EU-medborgare, födda och uppvuxna i medlemsstaterna, som hade radikaliserats och vänt sig mot sina egna medborgare för att begå grymheter. Att förhindra radikalisering är en viktig del av kampen mot terrorism, vilket framhålls i den europeiska säkerhetsagendan 1 .

Åtgärder för att motverka radikalisering utformas och genomförs huvudsakligen på fältet, på lokal men även på regional eller på nationell nivå. Det är i första hand medlemsstaternas ansvarsområde. Lokala aktörer har ofta de bästa förutsättningarna att förhindra och upptäcka radikalisering, både på kort sikt och på lång sikt. Samtidigt har EU en stödjande funktion, inte minst med tanke på att medlemsstaterna står inför liknande utmaningar och att problemet är omfattande och sammanlänkat. Detta innebär att samarbete, nätverksarbete, finansiering och utbyte av god praxis på unionsnivå också fyller en funktion.

EU har under mer än tio år lämnat stöd till medlemsstaternas arbete på detta område. I EU:s strategi för kampen mot terrorism från 2005 2 tas förebyggande arbete upp som en av fyra handlingslinjer. Under 2014 antog kommissionen ett meddelande 3 där man fastställde prioriteringarna för vidare åtgärder. I Europeiska säkerhetsagendan från april 2015 sätts förebyggande av våldsinriktad radikalisering in i ett bredare politiskt perspektiv. Efter uppmaningen från Europeiska rådet den 12 februari 2015 4 samt uppmaningar från Europaparlamentet 5 , rådet (utrikes frågor) den 9 februari 2015 6 rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 20 november 2015 7 och den 24 mars 2016 8 föreslog kommissionen fler konkreta åtgärder i sitt meddelande av den 20 april 2016 9  för att ytterligare effektivisera medlemsstaternas nationella politik i syfte att motverka radikalisering genom bättre strukturer för EU-samordning, ökat utnyttjande av nätverk på EU-nivå samt bättre användning av medel och genomförande av projekt på europeisk nivå. Det senaste meddelandet kompletterar även Förenta nationernas handlingsplan för att förebygga våldsinriktad extremism, som lades fram i januari 2016 10 .

Våldsinriktad radikalisering är inget nytt fenomen. Men det sätt på vilket det under den senaste tiden har yttrat sig, dess omfattning och användningen av nya kommunikationsmetoder innebär nya utmaningar som kräver ett angreppssätt som både tar itu med radikaliseringens omedelbara konsekvenser för säkerheten och med grundorsakerna, och som sammanför alla relevanta samhällsaktörer.

I detta meddelande behandlas vad EU kan göra för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till våldsinriktad extremism i form av terrorism. Denna mångfacetterade och komplexa utmaning kan bara mötas genom en kombination av åtgärder på flera olika politikområden som samlar behöriga myndigheter och andra aktörer och grupper i samhället på alla nivåer – lokal, regional, nationell och europeisk. Detta meddelande inriktas på hur arbetet på EU-nivå kan stödja medlemsstaterna så att de kan möta denna utmaning på följande sju områden: i) stödja forskning, kunskapsbyggande, övervakning och nätverksarbete, ii) motverka terrorist- och hatpropaganda på nätet, iii) motverka radikalisering i fängelser, iv) främja en inkluderande utbildning och gemensamma EU-värden, v) främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle och nå ut till unga människor, vi) fokusera på säkerhetsdimensionen i arbetet mot radikalisering, och vii) stärka den internationella dimensionen.

1. Våldsinriktad radikalisering är ett komplext fenomen som kräver fördjupade kunskaper och många olika typer av åtgärder

Ett alltmer komplext fenomen i förändring

EU har under lång tid varit utsatt för olika typer av terrorism med grund i extrema politiska ideologier. Dessa ideologier är fortfarande ett allvarligt problem i EU och det finns tecken som tyder på att de i allt högre grad leder till våldsinriktad extremism i form av terrorism. Drivkrafterna för den senaste tidens terroristhandlingar i Europa ser dock annorlunda ut och är mer komplexa än tidigare radikaliseringsfenomen. Dagens radikalisering har olika grundorsaker, bygger på olika rekryterings- och kommunikationsmetoder och kännetecknas av globaliserade rörliga mål i och utanför Europa. Radikaliseringen växer i städer och stadsnära områden, där den drivs på och inspireras av våldsbejakande ideologier som inriktar sig på nya målgrupper, t.ex. kvinnor och mycket unga människor med olika sociala bakgrunder. Våldsinriktad radikalisering är dessutom en komplex fråga som är beroende av ett intrikat nät av positiva och negativa faktorer. Den utlöses inte bara av en enda faktor, har inte en enda orsak och följer inte ett oundvikligt mönster, utan är vanligen en följd av en kombination av olika faktorer.

Drivkrafter som leder till radikalisering kan vara en stark känsla av personligt eller kulturellt utanförskap, uppfattad orättvisa eller förnedring som förstärks av social marginalisering, främlingsfientlighet och diskriminering, begränsade möjligheter till utbildning eller anställning, brottslighet, politiska faktorer samt en ideologisk och religiös dimension, ostrukturerade familjeband, personliga trauma och andra psykologiska problem. Dessa faktorer kan utnyttjas av rekryterare som drar nytta av människors utsatthet och missnöje genom manipulering eller kan tvärtom förstärkas genom självisolering. Sociala medier erbjuder möjligheter till kontakt och virtuellt deltagande och är en ekokammare för extremistiska åsikter från likasinnade. Berörda yrkesutövare och akademiker har dessutom noterat att radikalisering under vissa omständigheter sker allt snabbare. Omkring 4 000 EU-medborgare uppskattas ha anslutit sig till terroristorganisationer i länder där det pågår konflikter, t.ex. Syrien och Irak.

Den senaste tidens terroristattacker har satt islamistisk extremism i fokus. Ideologiska och religiösa faktorer är en av många möjliga drivkrafter för radikalisering. Rekryterare och extremistpredikanter blivit skickliga på att utnyttja missnöje och missbruka religiösa budskap och symboler som motiv för våldshandlingar. Samtidigt kan religionen fylla en viktig funktion när det gäller att förebygga och förhindra radikalisering genom att den svetsar samman grupper i samhället, stärker känslan av tillhörighet och leder människor i positiv riktning.

Andra prioriterade forskningsområden är t.ex. att systematisera befintlig kunskap och expertis till stöd för det strategiska beslutsfattandet, förstärka det tvärvetenskapliga fältarbetet om terroristernas rekryteringsbaser, socialisering och metoder, använda stordata för att analysera information om kommunikationsmetoder i samband med våldsinriktad radikalisering, förbättra befintliga kopplingar mellan den akademiska världen (inklusive forskare utanför EU), beslutsfattare och andra berörda parter samt bedriva forskning och utbildning om språk, kulturer, religioner och ideologier.

Nyckelåtgärder: 

RAN-nätverkets kompetenscentrum ska stödja medlemsstaterna vid utformandet och genomförandet av ett effektivt förebyggande arbete, tillhandahålla vägledning och handböcker för att införa strukturer för myndighetssamarbete, skapa en plattform för utbyte av erfarenheter och praxis och fortsätta kartläggningen av forskning om radikalisering.

Upprätta en datakatalog över förebyggande strategier på nationell, regional eller lokal nivå, nätverk av berörda yrkesutövare och nationella/regionala kontaktpunkter i medlemsstaterna.

Utnyttja forskningen inom Horisont 2020 om de komplexa grundorsakerna till våldsinriktad radikalisering för att ta fram konkreta verktyg för att möjliggöra bättre underbyggda politiska insatser. 

2. Bekämpa terrorist- och hatpropaganda på nätet: motverka hot, stärka det kritiska tänkandet och uppmuntra engagemang från civilsamhället

Terrorister missbrukar i allt högre grad internet för sina ändamål. Vissa terroristgrupper avsätter nu betydande resurser för att ta fram mycket och sofistikerat terroristmaterial som kan gälla hot, utbildningsmanualer, praktiska råd om hur man anskaffar och importerar vapen och om hur man tillverkar bomber, väljer ut mål, planerar och utför attacker. De släpper ut videofilmer om framgångsrika attacker, tortyr och avrättningar av offer och sprider budskap som stöder och uppmuntrar till terroristattacker och våldsdåd genom sofistikerade krypterade kanaler. Internet ger radikala rekryterare fler möjligheter att interagera med människor som annars inte skulle kunna nås på traditionellt sätt. Interaktion på nätet med likasinnade kan ersätta en persons fysiska gemenskap och skapa en social miljö där avvikande beteende och våld är acceptabelt. Även om sådant material på nätet i sig inte leder till att människor radikaliseras tycks det bidra till att påskynda radikaliseringsprocessen. Interaktion med andra på internet ökar känslan av tillhörighet och en gemensam sak.

Om man ska kunna ta itu med grundorsakerna till extremism krävs därför åtgärder för att komma till rätta med den kraftigt ökande hatpropagandan och spridningen av material av terrorist- eller extremistkaraktär på nätet. Det krävs också åtgärder som stärker människors motståndskraft mot sådan propaganda.

I december 2015 inrättades EU:s internetforum. I detta forum samlas näringslivet, medlemsstaterna, de brottsbekämpande myndigheterna och civilsamhällets parter för att undersöka hur man kan motverka terrorist- och extremistpropaganda på nätet genom ett förstärkt samarbete på frivillig grund och samtidigt säkerställa de grundläggande rättigheterna, t.ex. yttrandefriheten.

När det gäller terroristrelaterat innehåll på nätet inriktas insatserna för närvarande på två områden: att begränsa tillgången till terroristmaterial och att stärka civilsamhällets möjligheter att genom positiva budskap motverka våldsinriktad extremistpropaganda. EU-enheten för anmälan av innehåll på internet vid Europol spelar en viktig roll när det gäller att stödja det första målet. Den hjälper till att identifiera terroristinnehåll på nätet och överlämnar materialet till det företag på vars webbplats det lagras, om det anses stå i strid med företagets villkor. Det är i sista hand företaget som beslutar om materialet ska tas bort. RAN-nätverkets kompetenscentrum och dess arbetsgrupp om kommunikation och budskap (Communication and Narratives) kommer att bygga vidare på sin erfarenhet med att arbeta med civilsamhällets parter när det gäller det andra målet och ge insikter i utvecklingen av alternativa budskap och motbudskap 14 .

Kommissionen, Europol, medlemsstaterna, civilsamhället och näringslivet arbetar med en rad riktade åtgärder som kommer att vidtas under de kommande månaderna. I detta ingår en gemensam anmälningsplattform som ska utarbetas av internetbranschen med bidrag från olika berörda parter. Syftet är att förstärka anmälningsprocessen och förhindra att material som tas bort åter laddas upp på andra plattformer. Ett EU-program för att stärka civilsamhällets ställning, som RAN-nätverkets kompetenscentrum ska samordna med näringslivet och parter i civilsamhället i medlemsstaterna, ska dessutom tillhandahålla utbildning, tekniskt stöd och analyser av hur effektiva kampanjerna med motbudskap är. Här är särskilt människor som utsatts för terrorism, men även religiösa ledare och religiösa gemenskaper, väl lämpade att erbjuda alternativa budskap och motbudskap. Genomförandet av de olika initiativen via EU:s internetforum kommer att stödjas av forskning som inriktas på terroristers internetanvändning.

Kommissionen har vidare tillsammans med Facebook, Twitter, YouTube och Microsoft upprättat en uppförandekod för att motverka spridning av olaglig hatpropaganda på nätet i Europa 15 . I enlighet med det gemensamma uttalandet vid det särskilda mötet mellan EU:s ministrar med ansvar för rättsliga och inrikes frågor den 24 mars 2016 ska detta säkerställa att it-företagen snabbt och effektivt ser över och vid behov tar bort hatpropaganda som bryter mot de nationella lagar genom vilka EU-rätten införlivas 16 samt göra det lättare för civilsamhället och medlemsstaternas myndigheter att rapportera olagligt innehåll. Ytterligare arbete kommer att inriktas på hur man ökar öppenheten vid tillämpning av förfaranden för anmälan och borttagande av material och uppmuntrar motbudskap och alternativa budskap.

Pågående initiativ mot hatpropaganda, t.ex. kampanjen No Hate Speech Movement, som stöds av Europarådet, och ytterligare initiativ på gräsrotsnivå är av avgörande betydelse för att främja jämlikhet och förebygga rasism och radikalisering. Genom programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 17 kommer kommissionen att stödja civilsamhället när det gäller att övervaka och minska hatpropagandans dragningskraft och effekter.

Kommissionen kommer att fortsätta att finansiera den rådgivande gruppen för strategisk kommunikation/nätverket för strategisk kommunikation. Medlemsstaterna, civilsamhället och EU-institutionerna har tillgång till den sakkunskap som tas fram inom projektet när de utformar lämpliga strategier, informationskampanjer eller enskilda initiativ. Utöver inrättandet av ett nätverk för utbyte av bästa praxis ger projektet praktiskt stöd och rådgivning som kan underlätta utarbetandet av effektiva motbudskap.

Enligt direktivet om audiovisuella medietjänster 18 är medlemsstaterna redan skyldiga att se till att audiovisuella medietjänster, t.ex. tv-sändningar och beställvideotjänster, inte innehåller något som uppammar hat, grundat på ras, kön, religion eller nationalitet. Eftersom hatpropaganda på videodelningsplattformar har gett anledning till ökad oro avser kommissionen i sitt förslag till ändring av direktivet 19 att säkerställa att videodelningsplattformar ska åläggas att vidta lämpliga åtgärder för att skydda medborgarna mot uppmaning till våld eller hat. Det kan t.ex. röra sig om rapportering och flaggning. I förslaget föreskrivs att de uppförandekoder som utformas av näringslivet ska anmälas till kommissionen, att den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (European Regulators Group for Audiovisual Media Services, Erga) ska kunna uppmanas att lämna ett yttrande om dessa uppförandekoder och att de nationella regleringsmyndigheterna ska ha befogenhet att säkerställa efterlevnaden av dessa. Kommissionen kommer dessutom att regelbundet bedöma självregleringsåtgärdernas ändamålsenlighet och vid behov stödja dem, bl.a. genom lämpliga regelverk som skapar rättssäkerhet i de fall det behövs. Som en del i arbetet för att uppmuntra branschen att utforma uppförandekoder till stöd för tillämpningen av de ändrade EU-reglerna om audiovisuella medier som föreslås kommer kommissionen också att se till att det utformas en ny allians för att bättre skydda barn på nätet 20 .

Den infrastruktur för säkrare digitala tjänster på nätet som finansieras via Fonden för ett sammanlänkat Europa gör det möjligt för nationella centrum för säkrare internetanvändning att öka medvetenheten hos barn, föräldrar och lärare om de risker barn kan utsättas för på nätet och att ge dem kunskap att hantera sådana risker. Vissa centrum för säkrare internetanvändning har vidtagit åtgärder mot det allt större problemet med radikalisering på nätet, vilket kräver särskild sakkunskap för att kunna hanteras på lämpligt sätt. Det brittiska centrumet för säkrare internetanvändning har exempelvis tagit fram vägledning om hur man skyddar barn mot extremism på internet. Österrikes motsvarande centrum samarbetar med specialiserade organisationer för att ta fram en strategi för att hantera radikalisering på nätet. Det svenska centrumet för säkrare internetanvändning har tagit fram utbildningsmaterial för att stärka tonåringars förmåga att genomskåda propaganda.

Nyckelåtgärder:

Inom ramen för EU:s internetforum, utforma en gemensam anmälningsplattform för att påskynda och effektivisera anmälningsprocessen samt upprätta ett program för att stärka civilsamhällets ställning i syfte att betydligt öka utbildningen och stödet till civilsamhällets parter så att mängden effektiva positiva alternativa budskap ökar på nätet.

Se till att RAN-nätverkets kompetenscentrum upprättar en plattform för utbyte av erfarenheter och bästa praxis för att förbättra mediekunskaperna och det kritiska tänkandet på internet samt utforma en EU-kampanj i syfte att stärka motståndskraften mot radikalisering på nätet för att tillhandahålla alternativa budskap eller alternativa åtgärder (kampanjen Exit Hate).

Se till att kommissionen och relevanta it-företag övervakar de offentliga åtagandena i uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på internet, inklusive propagandans konsekvenser. Öka öppenheten vid tillämpning av förfaranden för anmälan och borttagande av material.

Europeiska kommissionen stöder redan medlemsstaterna, som i första hand är ansvariga, i deras ansträngningar att förebygga och motverka radikalisering i fängelser. I enlighet med rådets slutsatser från 2015 om förstärkning av de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering 21 övervakar Eurojust utvecklingen och trenderna när det gäller tillämplig rättslig ram och relevant rättspraxis i medlemsstaterna vad beträffar terrorism och våldsinriktad radikalisering, inbegripet användning av alternativ till lagföring och frihetsberövande i syfte att informera beslutsfattare och ta fram underlag för utarbetande av framtida initiativ. Detta görs bland annat genom den s.k. Terrorism Conviction Monitor och genom Eurojusts taktiska möten om terrorism. För att genomföra rådets slutsatser har kommissionen vidare ställt 8 miljoner euro till förfogande under 2015 och 2016 för att finansiera utarbetandet av program för återanpassning och avradikalisering i och utanför fängelser, redskap för riskbedömning samt utbildning av personal.

4. Främja en inkluderande utbildning och gemensamma EU-värden

Tillhandahålla över 400 miljoner euro genom Erasmus+ under 2016 till transnationella partnerskap för att utarbeta innovativa strategier och metoder på gräsrotsnivå, särskilt sådana som gäller social inkludering, främjande av gemensamma värden samt interkulturell förståelse. Inom Erasmus+ kommer åtgärder som utformas på gräsrotsnivå att utökas med ett särskilt anslag på 13 miljoner euro under 2016.

Inrätta ett nätverk som underlättar direkta kontakter med positiva förebilder i skolor, ungdomsverksamhet, idrottsklubbar och fängelser.

Främja tillgodoräknande av studiepoäng för frivilligarbete och utveckling av läroplaner som kombinerar det akademiska innehållet med samhällsengagemang genom Erasmus+.

EU står för samhällen som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet 32 . Särskilda EU-mål är att bekämpa social utestängning och diskriminering samt att främja social rättvisa och socialt skydd 33 . Sådana samhällen bör vara bättre rustade att stå emot hot från våldsinriktad extremism.

Fortsätta att samarbeta med Europaparlamentet och rådet för att kunna anta direktivet mot diskriminering.

Främja social inkludering av utsatta grupper genom politiska åtgärder, Europeiska socialfonden och programmet för sysselsättning och social innovation.

Arbetet med att förebygga och motverka radikalisering har också en tydlig säkerhetsdimension, vilket framhålls i det nyligen antagna meddelandet Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion. Medlemsstaterna kan vidta säkerhetsåtgärder för att förhindra att ungdomar reser till konfliktområden och ansluter sig till terroristgrupper. Det kan t.ex. röra sig om reseförbud eller kriminalisering av resor till ett tredjeland för terroriständamål, men även åtgärder som gör det möjligt för släktingar och vänner att be offentliga myndigheter om hjälp via telejourer. Extremistpredikanter och människor som sprider terroristpropaganda eller rekryterar utsatta människor kan dessutom åtalas för brott. Medlemsstaterna får utfärda reseförbud för att hindra extremistpredikanter från att resa in i EU, och kan genom administrativa åtgärder ingripa mot spridning av extremistiska budskap. Sådana åtgärder är nödvändiga som ett komplement till åtgärder som ökar motståndskraften mot radikalisering.

Informationsutbytet är av central betydelse i detta avseende. EU:s gränsförvaltning, ramar för migrations- och säkerhetssamarbete och informationsverktyg måste sammanföras, förstärkas och utnyttjas fullt ut 38 för att man på ett effektivt sätt ska kunna förhindra att EU-medborgare reser till konfliktområden för terroriständamål och upptäcka dem som utgör en risk när de återvänder. Ovanstående regelverk, ramar och verktyg måste användas för att utbyta information om personer som misstänks för radikalisering så att de behöriga myndigheternas gränsöverskridande arbete underlättas när det gäller att vidta lämpliga åtgärder mot personer som utgör en stor säkerhetsrisk.

I detta sammanhang är Schengens informationssystem (SIS) av särskild betydelse. En registrering i SIS kan leda till olika åtgärder beroende på den registrerande medlemsstatens bedömning och avsikt: en person kan exempelvis gripas, omhändertas eller bli föremål för en diskret eller särskild kontroll. SIS har också varit till nytta för att förhindra terroristresor och spåra resvägar för personer misstänkta för terrorism. När det gäller utländska terroriststridande har kommissionen uppmuntrat medlemsstaterna att meddela att registreringen avser en ”terroristrelaterad verksamhet”, men detta är inte begränsat till utländska terroriststridande eller brottslig verksamhet som sådan. SIS kan således användas för att göra registreringar om personer som misstänks vara på väg att radikaliseras och begå terroristhandlingar.

Medlemsstaterna bör dessutom öka sina insatser för att säkerställa att relevant information utbyts och delas med Europol. Det europeiska centrum mot terrorism som nyligen inrättats vid Europol är tänkt att fungera som ett centralt informationsnav i kampen mot terrorism i EU, inklusive för risker för radikalisering.

Europols informationssystem (EIS) kan dessutom fungera som en central datakatalog med uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen, inklusive en konsoliderad förteckning över alla kända eller misstänkta utländska terroriststridande. Medlemsstater behöver ytterligare intensifiera sina ansträngningar betydligt när det gäller att lämna nödvändiga uppgifter om utländska terroriststridande till Europol.

EU kommer att uppmuntra direkta kontakter mellan människor. Plattformen eTwinning kommer att utvidgas ytterligare till valda länder i det europeiska grannskapet, särskilt de länder som har problem med våldsinriktad radikalisering och där den interkulturella dialogen behövs som mest 42 . Kommissionen kommer också att inleda ett projekt inom Erasmus+ för att koppla samman studenter och andra ungdomar från EU och tredjeländer. Modererade virtuella utbyten kommer det att hjälpa unga människor att nå ömsesidig förståelse och respekt samt förbättra den interkulturella kompetens som arbetsgivarna söker.

Stödja de internationella organisationernas arbete med att motverka våldsinriktad extremism.

Ta ytterligare initiativ för att fokusera EU:s externa finansieringsinstrument på förebyggande av våldsinriktad radikalisering.

Fortsätta att stödja initiativ som tas av det globala forumet för terroristbekämpning (GCTF) för att förebygga och motverka våldsinriktad extremism.

Ytterligare utvidga nätverken inom eTwinning Plus till valda länder i EU:s grannskap.

Starta ett genomförbarhetsprojekt för virtuella utbyten inom Erasmus+ för att främja ungdomars engagemang på nätet med sikte på att nå 200 000 ungdomar fram till 2019.

(1)

 Europeiska säkerhetsagendan, COM(2015) 185, 28.4.2015.

(2)

EU:s strategi för kampen mot terrorism av den 30 november 2005,

http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=SV&f=ST%2014469%202005%20REV%204 . 

(3)

Kommissionens meddelande Att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism: en skärpning av EU:s insatser, COM(2013) 941 final, 15.1.2014.

(4)

Informellt möte mellan stats- och regeringscheferna i Bryssel den 12 februari 2015 – Uttalande från Europeiska rådets medlemmar, http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2015/02/150212-european-council-statement-fight-against-terrorism/ . 

(5)

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2015 om att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer (2015/2063(INI)),

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+COMPARL+PE-551.967+01+DOC+PDF+V0//SV&language=SV ; Se även Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar, http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+TA+P8-TA-2016-0005+0+DOC+PDF+V0//SV . 

(6)

 Rådets slutsatser om terrorismbekämpning av den 9 februari 2015, http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2015/02/150209-council-conclusions-counter-terrorism/ .

(7)

Slutsatser från Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, om terrorismbekämpning av den 20 november 2015, http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2015/11/20-jha-conclusions-counter-terrorism/ .

(8)

Gemensamt uttalande från EU:s ministrar med ansvar för rättsliga och inrikes frågor och företrädare för EU-institutionerna om terrorattackerna i Bryssel den 22 mars 2016, http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/24-statement-on-terrorist-attacks-in-brussels-on-22-march/ . 

(9)

 Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion, COM(2016) 230 final.

(10)

  https://www.un.org/counterterrorism/ctitf/en/plan-action-prevent-violent-extremism .

(11)

 Säkerhetsprojekt inom det sjunde ramprogrammet: www.safire-project.eu ; www.impacteurope.eu ; www.fp7-prime.eu/project ; http://voxpol.eu/ . Projekt inom samhällsvetenskap och humaniora i det sjunde ramprogrammet: ”Religious Diversity and Secular Models in Europe-Innovative approaches to Law and Policy”, ”Finding a place for Islam in Europe”, ”Combating inequalities through innovative social practices of, and for, young people in cities across Europe”.

(12)

En ansökningsomgång motsvarande 8,5 miljoner euro inriktas på att utveckla en heltäckande strategi mot våldsinriktad radikalisering i EU, från tidig medvetenhet till ett bättre skydd, och en ansökningsomgång motsvarande 5 miljoner euro inriktas på aktuella radikaliseringstendenser och deras konsekvenser för Europa.

(13)

En ansökningsomgång motsvarande 2,5 miljoner euro inriktas på religiös mångfald i Europa – historia, nutid och framtid.

(14)

  http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/networks/radicalisation_awareness_network/ran-papers/docs/issue_paper_cn_oct2015_en.pdf .

(15)

  http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-1937_sv.htm .

(16)

Rådets rambeslut 2008/913/RIF om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen.

(17)

Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap – arbetsprogram för 2016.

  http://ec.europa.eu/justice/grants1/programmes-2014-2020/files/rec_awp_2016/rec_awp_2016_annex_en.pdf .

(18)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster.

(19)

Förslag till ändring av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster, SWD(2016) 168.

(20)

  https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/commission-broker-new-alliance-better-protect-minors-online .

(21)

Rådets slutsatser av den 20 november 2015 om förstärkning av de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2015/11/20-conclusions-radicalisation/ .

(22)

http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/networks/radicalisation_awareness_network/ran-news/docs/ran_p_and_p_practitioners_working_paper_en.pdf . 

(23)

Alla uppgifter i detta kapitel är hämtade från 2015 års utbildningsöversikt.

(24)

Parisförklaringen, http://ec.europa.eu/education/news/2015/documents/citizenship-education-declaration_en.pdf . 

(25)

Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”), https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/sv/educ/107622.pdf .

(26)

Rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid.

(27)

Minst 28 % respektive 4,2 % av den totala budgeten, dvs. 14,7 miljarder euro för perioden 2014–2020.

(28)

Till exempel Réserve Citoyenne i Frankrike, http://www.lareservecitoyenne.fr/ . 

(29)

Detta nätverk grundades inom Erasmus+. Det kommer att starta som ett pilotprojekt med fokus på våldsinriktad radikalisering i eftersatta områden i vissa medlemsstater.

(30)

Med sina 300 000 lärare och 406 projekt är eTwinning för närvarande världens största nätverk för lärare. Nätverket erbjuder redan nu ett brett kursutbud på alla utbildningsområden, inklusive om medborgarskap och interkulturell dialog.

(31)

Kompetensramen för demokratiskt medborgarskap (som startar i april), programmet för undervisning om kontroversiella frågor samt Unescos lärarhandledning för global medborgarskapsutbildning.

(32)

Artikel 2 i EU-fördraget.

(33)

Artikel 3 i EU-fördraget.

(34)

 Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, KOM(2008) 426 slutlig.

(35)

En ny kompetensagenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften, COM(2016) 381.

(36)

Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

(37)

Budgeten (65 miljoner euro under 2016) planeras att öka med 15 % per år mellan 2017 och 2020.

(38)

Se kommissionens meddelande av den 6 april om ett starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, COM(2016) 205.

(39)

Särskilt Hedayah och Global Community Engagement Resilience Fund.

(40)

  https://ec.europa.eu/europeaid/strive-development-strengthening-resilience-violence-and-extremism_en .

(41)

EU har gett omfattande stöd till åtgärder mot terrorism med hjälp av en rad olika instrument, särskilt via instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP) och det europeiska grannskapsinstrumentet och genom vidare utveckling.

(42)

Nätverket eTwinning är redan verksamt i vissa tredjeländer, särskilt Tunisien, där nästan 300 lärare och 85 skolor är registrerade på denna webbplattform.