EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016AE5262

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Utbildning av hög kvalitet för alla (Förberedande yttrande)

OJ C 173, 31.5.2017, p. 1–6 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

31.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 173/1


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Utbildning av hög kvalitet för alla

(Förberedande yttrande)

(2017/C 173/01)

Föredragande:

Benjamin RIZZO

Begäran från det maltesiska rådsordförandeskapet

16.9.2016

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

 

 

Ansvarig facksektion

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna

Antagande av facksektionen

3.2.2017

Antagande vid plenarsessionen

22.2.2017

Plenarsession nr

523

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

207/1/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

EESK:s ståndpunkt:

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén uppmanar medlemsstaterna att engagera sig mer för utbildning av hög kvalitet för alla för att uppnå EU-målen för 2020 och FN:s mål för 2030.

1.2

EESK betonar vikten av offentligt finansierad utbildning av hög kvalitet för alla, samtidigt som kommittén betonar vikten av att utbilda medborgarna om mänskliga rättigheter, deras roll som medborgare och att stärka de europeiska värdena i alla utbildningsprogram i medlemsstaterna.

1.3

Vi förordar ett starkare stöd för förskoleverksamhet (avgörande för språkinlärning, socialisering, anpassning till grundutbildning och vidareutbildning) och livslångt lärande (avgörande för framgångsrik integration i samhället och i arbetslivet).

1.4

Kommittén betonar behovet av att skapa utbildningsmöjligheter för unga som har hoppat av skolan, lågutbildade arbetstagare och migrerande arbetstagare och att erkänna resultaten av icke-formellt och informellt lärande.

1.5

Framtidens arbete och digitaliseringsutmaningarna är viktiga frågor som EU och dess medlemsstater måste ge en central plats i den politiska debatten och i den sociala dialogen om utbildning av hög kvalitet för alla.

1.6

Kommittén uppmanar EU och dess medlemsstater att sträva efter mer samverkan och samordnade strategier för hela EU i fråga om utbildning för alla.

1.7

EESK påminner Europeiska kommissionen och dess medlemsstater om att lärare och utbildningspersonal behöver stödjas i sina ansträngningar att förbättra alla aspekter av sin yrkesmässiga utveckling för att förbättra arbetets resultat. EESK rekommenderar därför att man investerar i lärarnas utbildning, strävar efter en jämn könsfördelning vid rekrytering samt tillhandahåller stabila arbetsförhållanden och goda karriärmöjligheter och löner för alla.

1.8

Vi efterlyser en mer effektiv användning av EU-medel, särskilt från Europeiska socialfonden (ESF) och Horisont 2020, för att stödja högkvalitativ utbildning, stöd till talanger, forskning och innovation.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

EESK ser mycket positivt på att det maltesiska ordförandeskapet har valt ”utbildning av hög kvalitet för alla” som ett övergripande tema och bett EESK att utarbeta ett förberedande yttrande om denna fråga. Europa får inte glömma den viktiga roll som utbildning av hög kvalitet för alla spelar när det gäller att bygga upp ett europeiskt samhälle som värnar om grundläggande rättigheter och värden. Malta strävar efter att främja integration i mångfalden i den formella och icke-formella utbildningen genom att tillhandahålla rättvisa och olika utbildningsvägar. Mot den bakgrunden anordnade Malta en utbildningsvecka i januari 2017 om ”rättvisa och lärande” och ”digital utbildning”.

2.2

Kommittén noterar också med tillfredsställelse att kommissionen den 7 december lade fram tre meddelanden under rubriken ”ungdomsinitiativet” (1). Detta yttrande är inriktat på meddelandet ”Förbättra och modernisera utbildningen: God utbildning för alla”. I egenskap av företrädare för det europeiska civila samhället på EU-nivå förväntar sig kommittén dessutom att bli rådfrågad och att spela en aktiv roll i den fortsatta utvecklingen i samband med dessa initiativ. Men som en första reaktion befarar EESK att värdet av dessa initiativ kan gå förlorat på grund av att åtstramningsåtgärder fortfarande tillämpas i många samhällen och hindrar dem från att dra full nytta av högkvalitativ utbildning.

2.3

Även om utbildning är de nationella regeringarnas ansvarsområde, anser EESK att EU bör använda sitt inflytande och sin ekonomiska kapacitet för att hjälpa medlemsstaterna att satsa mer på utbildning av hög kvalitet för alla.

3.   Särskilda kommentarer

3.1    Utbildning av hög kvalitet

3.1.1

Utbildning av hög kvalitet bidrar till utvecklingen av fria, kritiska, medvetna, aktiva och självständiga män och kvinnor, som kan delta i utvecklingen av de samhällen som de lever i och förstå gemensamma värderingar som frihet och solidaritet. Det skapar också en grund som gör det möjligt att möta arbetslivets utmaningar.

3.1.2

Engagemanget för utbildning av hög kvalitet kräver konkreta åtgärder, t.ex. följande:

Förbättra stödet för förskoleverksamhet (avgörande för språkinlärning, socialisering, anpassning till grundutbildning och vidareutbildning) och livslångt lärande (avgörande för framgångsrik integration i samhället och i arbetslivet).

Se till att utbildningen svarar mot de utmaningar som globalisering, digitalisering och förändringar i arbetslivet för med sig.

Skapa utbildningsmöjligheter för unga som har hoppat av skolan, lågutbildade arbetstagare och migrerande arbetstagare, utan att glömma den digitala kompetensen.

Se till att utbildningen förmedlar förmågan att välja ut information.

Erkänna resultaten av icke-formellt och informellt lärande.

Främja samarbete mellan olika utbildningsaktörer i hela utbildningsväsendet.

Förbättra och investera i grundutbildningen och fortbildningen för lärare och utbildningspersonal.

Uppgradera läraryrket och tillhandahålla bättre arbetsvillkor och löner.

Se till att den politik som förs för att övervinna den ekonomiska krisen och statsskuldskrisen inte äventyrar utbildningskvaliteten.

Investera i bättre utbildningsinfrastruktur och utbildningsverktyg, såsom IKT.

Öka de offentliga investeringarna i högkvalitativ utbildning, forskning och yrkesutbildning samt fortsätta att stödja och finansiera programmet Erasmus+.

Bättre använda EU-medel, särskilt från Europeiska socialfonden (ESF) och Horisont 2020, för att stödja högkvalitativ utbildning, forskning och innovation.

Stärka EU-omfattande möjligheter till rörlighet för studenter, akademiker, lärare, utbildare och forskare, som bör ges möjlighet att tillbringa en tid i en annan medlemsstat. Detta bör gälla inte bara formell utbildning utan också icke-formella system, yrkesutbildning och lärlingsutbildning.

Sträva efter mer samverkan och samordnade strategier för hela EU i fråga om utbildning.

Främja samarbete och dialog mellan företagen och utbildningssystemen och utbildningsanordnarna i syfte att kartlägga behovet av färdigheter och främja sysselsättningen.

3.2    Utbildning och mänskliga rättigheter

3.2.1

Huvudsyftet med utbildning är enligt kommitténs mening människors utveckling, vilket nämnts ovan. Yrkesutbildning är däremot en disciplin och verksamhet som är mer relevant för operativa syften samt nära relaterad till utvecklingen av och inträdet i arbetslivet. EESK har redan pekat på skillnader och kopplingar mellan allmän utbildning och yrkesutbildning, vilka säkerligen är kopplade till varandra men har egna mål. I många yttranden har EESK bidragit till erkännandet av utbildning som en grundläggande mänsklig rättighet, en samhällsnytta och ett primärt ansvar för regeringarna.

3.2.2

I förklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (som undertecknades av utbildningsministrarna i Paris i mars 2015 efter de attacker som utfördes i Frankrike och Danmark) fastställs att EU bekräftar den fasta föresatsen att stå sida vid sida för att stödja de grundläggande värden som EU bygger på: respekt för människans värdighet, frihet (inklusive yttrandefrihet), demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för mänskliga rättigheter.

3.2.3

Våld från en rad olika grupperingar (bl.a. högerextrema politiska grupper som hyllar främlingsfientliga och rasistiska förslag, terrorism som använder religiösa argument samt kraftfullt avvisande av flyktingar som flyr krig och konflikter) fick under 2016 tyvärr återigen smärtsamma konsekvenser. Utbildningen i mänskliga rättigheter och medborgarskap samt om EU:s värderingar bör därför stärkas i alla utbildningsprogram i medlemsstaterna.

3.2.4

I detta hänseende måste medlemsstaterna tillföra nya dimensioner till utbildningen, d.v.s. dess kopplingar till grundläggande rättigheter och framtidens arbete och dess kapacitet att förbereda sig på kulturella och funktionella förändringar till följd av utvecklingen inom miljöområdet och se till att utbildningen är lämplig för de uppgifter och de färdigheter som behövs för en hållbar utveckling av ekonomin.

3.2.5

En av utmaningarna för den moderna utbildningen är förmågan att hantera information (”informationskompetens”). Tillgång till information är en medborgerlig rättighet, men frågan om hur man använder sig av information är komplicerad. Utbildningen kan och bör förmedla frågor som rör urval, tolkning och användning av information på ett sådant sätt att det kommer individen och samhället till nytta. Förmågan att hantera information är ett av kriterierna för en utbildning av hög kvalitet.

3.3    Den ekonomiska krisen, fattigdom och social utestängning

3.3.1

I en rapport från Eurostat anges att 25 miljoner barn, eller 26 % av befolkningen i åldrarna 0–17 år, var i riskzonen för fattigdom eller social utestängning i EU under 2015. Under 2015 var över en tredjedel av barnen i riskzonen för fattigdom eller social utestängning i sex medlemsstater: Rumänien, Bulgarien, Grekland, Ungern, Spanien och Italien. Den största ökningen ägde rum i Grekland (från 28,7 % under 2010 till 37,8 % under 2015, dvs. en ökning med 9,1 procentenheter). Dessa oroande uppgifter visar tydligt sambandet mellan krisen och ökande fattigdom.

3.3.2

I de senaste EU-rapporterna om utbildningssektorn anges ytterligare bevis för en fråga som tagits upp i flera tidigare analyser och uttalanden från civilsamhället: att fattigdom är nära knutet till familjers och sociala gruppers socioekonomiska och kulturella bakgrund. Eurostat bekräftar att andelen barn som riskerar fattigdom eller social utestängning i EU minskar med föräldrarnas utbildningsnivå. Under 2015 var nästan två tredjedelar (65,5 %) av alla barn till föräldrar med en låg utbildningsnivå (upp till högstadiet) i riskzonen för fattigdom jämfört med 30,3 % av de barn som bodde med föräldrar som hade en medelhög utbildningsnivå och 10,6 % av barnen till föräldrar med högre utbildningsnivå.

3.3.3

Utbildningsfattigdom, eller den andel ungdomar som inte lyckas uppnå minimistandarder inom utbildning, är en av de största utmaningarna i dagens Europa. På grund av den ekonomiska krisen samt en strikt budgetpolitik och finanspolitiska begränsningar har å andra sidan utbildningssystemens kvalitet försämrats, något som inte bara ökar risken för fattigdom och social utestängning utan även äventyrar principen om offentlig utbildning av hög kvalitet för alla.

3.3.4

Vissa europeiska länder har beslutat att skära ned sin utbildningsbudget, sänka personalens löner, begränsa rekryteringen av personal, sluta bygga skolor eller inte tilldela tillräckliga resurser för att upprätthålla en säker och dräglig infrastruktur för utbildningsanstalterna. Denna trend måste vändas. Under 2014 var de offentliga utgifterna för utbildning endast 1,1 % i reala termer och tio medlemsstater minskade sina utgifter under 2014 jämfört med 2013 (2). EESK uppmanar därför de nationella regeringarna att ompröva och ändra de åtstramningsprogram som allvarligt kan påverka genomförandet av de åtaganden som gjorts på europeisk och internationell nivå inom utbildningsområdet, såsom 2020- och 2030-agendorna.

3.4    Utbildning och framtidens arbetsliv

3.4.1

Framtidens arbetsliv är en viktig fråga som måste ges en central plats i den politiska debatten och i den sociala dialogen om utbildning av hög kvalitet. Omvälvande förändringar påverkar dessutom metoderna för hur arbetet utförs. Följden har blivit att arbetslivet nu kännetecknas av stor oförutsägbarhet för både arbetstagare och företag, trots att det skapas nya möjligheter att omvandla innovationer till nya arbetstillfällen. De övergångar som den digitala revolutionen för med sig erbjuder nya positiva möjligheter men ökar känslan av oförutsägbarhet och komplexitet. I enlighet med den första utbildningsöversikten som utarbetades av Juncker-kommissionen är det bara en del av lösningen att ge människor yrkesutbildning. Allmän utbildning har en lika viktig roll när det gäller att skapa ett bättre samhälle. Numera kan emellertid även de mest kvalificerade arbetstagarna förlora jobbet. Även om utbildning är avgörande kan den inte längre i sig garantera ett bra, stabilt och välavlönat arbete. Dessutom verkar ojämlikheter på arbetsmarknaden ha blivit ett problem som måste hanteras på lämpligt sätt.

3.4.2

Yrkesutbildningen får allt större betydelse för bekämpningen av arbetslösheten och måste förbättras och göras mer tillgänglig och relevant. Tillräckliga mänskliga och finansiella resurser måste tilldelas för att säkerställa kvaliteten på utbildningsresultaten och anställbarheten för de berörda.

3.4.3

En utvärderingsrapport från kommissionen om investeringar inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) under perioden 2007–2013 visar att minst 9,4 miljoner europeiska invånare hade hittat ett arbete till slutet av 2014, och 8,7 miljoner hade erhållit ett utbildningsbevis eller intyg. Andra positiva resultat, t.ex. höjd kompetensnivå, rapporterades från 13,7 miljoner deltagare. Dessa positiva nyheter bör uppmuntra medlemsstaterna att fortsätta att bekämpa arbetslösheten i Europa, som fortfarande är hög i många länder.

3.4.4

EESK rekommenderar också att EU och dess medlemsstater investerar mer i forskning och innovation för att skapa nya och bättre jobb för framtiden.

3.4.5

Det finns fortfarande ett lönegap mellan könen. Kommissionsledamot Věra Jourová sade i november 2015 att kvinnor fortfarande arbetar nästan två månader gratis varje år, eftersom den genomsnittliga timlönen är 16,4 % lägre för kvinnor än för män. Jämställdhet är ett av EU:s grundläggande värden, men detta påminner oss om att den inte är en av EU:s grundläggande verkligheter. Med tanke på feminiseringen av utbildningssektorn bör lönerna ses över och karriärmöjligheterna förbättras.

3.5    Offentlig utbildning

3.5.1

Medlemsstaterna måste stärka det offentliga utbildningssystemet för att uppnå jämlikhet och social sammanhållning. Mot bakgrund av EU:s senaste uppgifter om fattigdom och risken för social utestängning kan man inte nog understryka vikten av offentlig utbildning för att skapa mer jämlika samhällen.

3.5.2

Utbildning av hög kvalitet bör tillhandahållas rättvist och utan vinstsyfte. Regeringarna har det främsta ansvaret för att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för allmänt tillgänglig utbildning, vilket de har åtagit sig på internationell och europeisk nivå. Investeringar i utbildning, framför allt offentlig utbildning, bör bli en politisk prioritering.

3.5.3

Eftersom inte alla arbetstagare har de verktyg som krävs för att hantera samhälleliga, professionella och personliga risker, är det av största vikt att de har tillgång till offentlig kompetenshöjning och omskolning av hög kvalitet samt till tillräcklig social trygghet genom hela livet. Som företrädare för civilsamhället på EU-nivå betonar EESK vikten av att stärka och öka de offentliga resurserna till utbildning av arbetslösa och migrerande arbetstagare.

3.5.4

EESK anser vidare att arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet bör få behörighet att övervaka och utvärdera effektiviteten i de offentliga utgifterna inom utbildning.

3.6    Dialog mellan arbetsmarknadens parter och kollektiva förhandlingar

3.6.1

I hela Europa står dialogen mellan arbetsmarknadens parter inom utbildningssektorn inför en rad utmaningar på grund av interna och externa faktorer. Mer akuta ekonomiska problem har lett till att dialogen har hamnat längre ned på den politiska agendan. Avsaknaden av en effektiv dialog mellan arbetsmarknadens parter återspeglas i det faktum att beslut som påverkar utbildningspersonal och skolor ofta tas utanför de formella samråden med arbetsmarknadens parter. I många länder har förhandlingarnas omfattning minskat precis när den i stället borde öka för att ta itu med de många nya utmaningar som utbildningsväsendet står inför.

3.6.2

EESK uppmuntrar därför medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att stärka kopplingen mellan den nationella och europeiska sociala dialogen och diskutera hur man kan bredda kollektivförhandlingarna. Den europeiska sociala dialogen inom utbildningssektorn är avgörande för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och 2030-agendan, eftersom den sammanför europeiska arbetsgivare och arbetstagare inom detta område så att de kan komma överens om hur de ska möta de utmaningar som sektorn står inför. Hela utbildningsvärlden (föräldrar, studenter, det civila samhällets organisationer osv.) bör också engageras.

3.7    IKT inom utbildning

3.7.1

De senaste åren har världen förändrats från en i stort sett produktionsstyrd ekonomi till en mer tjänsteinriktad ekonomi. Kunskapsuppbyggnad har blivit en kritisk värdefaktor för både produktion och tjänster.

3.7.2

Informations- och kommunikationsteknik i den globaliserade världen har förändrat den ekonomiska integrationen och det ömsesidiga beroendet på alla nivåer. Den digitala omvandlingen leder dessutom till stora förändringar inom industrier och tjänster. I detta ingår övergången från traditionella anställningar till digitala arbeten. IKT används på många sätt. Det är också ett stöd för sociala och/eller politiska virtuella nätverk. På så sätt spelar IKT en allt större roll i socialiseringen av barn och ungdomar.

3.7.3

Även om IKT erbjuder möjligheter på många områden öppnar den också dörren för verkliga faror, såsom it-brottslighet samt farligt och skadligt innehåll, ökar kommersialiseringen av tjänster samt möjliggör teknisk övervakning och missbruk av personuppgifter. Skydd av personuppgifter och informationssäkerhet på utbildningsområdet skulle behöva hanteras med hjälp av en europeisk strategi. Ett flertal europeiska länder har dessutom nationella strategier för att främja användningen av IKT inom olika områden, bland annat en specifik strategi för utbildningen, men stora brister kvarstår när det gäller genomförandet.

3.7.4

Införandet av digitala enheter i utbildningen är en viktig fråga för utbildningsväsendet och samhället. Kommissionen betonade i sin digitala agenda och strategiska ram för Utbildning 2020 behovet av innovativa undervisnings- och inlärningsmetoder i medlemsstaterna i syfte att förbättra de digitala kunskaperna och förbereda arbetstagarna för framtidens digitala arbeten. OECD:s och Unescos forskningsstudier och rapporter pekar också i samma riktning, på det inneboende behovet av att se till att utbildningsanstalterna är utrustade för att använda IKT i utbildningen och för att förbättra undervisningskompetensen när det gäller den pedagogiska användningen av IKT på alla utbildningsnivåer för att forma framtiden.

3.7.5

Integreringen av ny teknik inom utbildningen skulle kunna främja de färdigheter som behövs för att anpassa sig till en teknik som snabbt förändras samt förbereda studenterna för livslångt lärande och aktivt demokratiskt medborgarskap. IKT inom utbildningen kan förbättra undervisningen och lärandet, men för också med sig många utmaningar för lärare och studenter, varav några tas upp i detta yttrande.

3.7.6

Slutligen bör man notera att om EU vill behålla en ledande ställning på området för högre utbildning och vetenskaplig forskning måste unionen öka sina investeringar i stöd till talanger, forskning och innovation.

3.8    Lärare, framtidens arkitekter

3.8.1

Det är allmänt känt att lärarna har en nyckelroll i huruvida utbildningsinitiativen och utbildningsprogrammen blir framgångsrika eller inte. EESK uppmanar utbildningsmyndigheterna och utbildningsanstalterna att tillhandahålla kontinuerligt formellt pedagogiskt och tekniskt stöd till lärarna, för att hjälpa dem att anpassa sig till nya digitala system och undvika att användningen av IKT leder till försämrade arbetsvillkor. EESK rekommenderar att man investerar i lärarnas utbildning, strävar efter en jämn könsfördelning vid rekrytering genom att välja ut de bästa ur yrkesgruppen samt tillhandahåller stabila arbetsförhållanden och goda karriärmöjligheter och löner.

3.8.2

Eftersom de nationella utbildningstekniska standarderna förväntas förändras dramatiskt bör företrädare för lärarkåren rådfrågas när nationella utbildningsmyndigheter planerar nya strategier och program som innebär utmaningar för deras dagliga arbete. Ämnen såsom insamling av medier, manipulering av medier, presentation och publicering av medier, utveckling av webbplatser, inmatning av data, hantering av databaser, informationsinsamling, samverkande miljöer och fildelning bör integreras i lärarnas grund- och fortbildning. Det är viktigt att alla lärare får dessa kunskaper och färdigheter under utbildningen.

3.8.3

EESK rekommenderar även att medlemsstaterna underlättar lärarnas och utbildningspersonalens möjligheter till rörlighet i samband med att de reser till olika medlemsstater samt skyddar deras socialförsäkrings- och pensionsrättigheter så att läraryrket blir mer attraktivt för yngre generationer.

Bryssel den 22 februari 2017.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  COM(2016) 940 final, COM(2016) 941 final och COM(2016) 942 final.

(2)  Utbildningsöversikt 2015.


Top