31.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 173/45

Föredragande:

Indrė VAREIKYTĖ

Medföredragande:

Tatjana BABRAUSKIENĖ

1.1

Kommittén välkomnar kommissionens förslag till ny kompetensagenda för Europa och anser att den är ett steg i riktning mot en bättre balans mellan den kompetens som de enskilda, arbetsmarknaden och samhället behöver. Vi anser också att bättre kompetensmatchning borde förbättra kvalificerade och kompetenta personers tillträde till arbetsmarknaden.

1.2

Det är förståeligt att den nya agendan och dess initiativ är inriktade på att lösa aktuella problem främst genom ändring av befintliga verktyg och åtgärder för att förbättra deras genomförande och funktion. Det finns emellertid också ett behov av att införa mer innovativa lösningar inom utbildning och kompetensutveckling eftersom Europa behöver ett verkligt paradigmskifte när det gäller utbildningssektorns mål och funktion, och det behövs förståelse för dess plats och roll i samhället.

1.3

EESK betonar att ökat deltagande på arbetsmarknaden, som kan uppfylla de behov som en föränderlig, osäker och komplex arbetsmarknad innebär och bidra till kampen mot fattigdom, ojämlikhet och diskriminering i EU, inte kan säkerställas om man inte beaktar de sociala aspekterna och jämställdhetsperspektivet.

1.4

Kommittén uppmanar kommissionen att tillhandahålla en bredare översikt över funktionssätt och gemensamma forum när det gäller de övergripande systemen för utbildning och arbetsmarknad samt de sociala systemen och deras individuella åtgärder, särskilt när det gäller högre utbildning, livslångt lärande, gränsöverskridande rörlighet, företagaranda, kreativitet, innovation samt social och interkulturell kompetens.

1.5

EESK vill också se tydligare kopplingar mellan den nya agendan och den europeiska planeringsterminen samt Europa 2020-strategin (särskilt deras utbildnings- och sysselsättningsmål), och diskutera kompetensagendans roll med avseende på 2030-agendan, strategin för den digitala inre marknaden, strategin för den cirkulära ekonomin, kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019, pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling.

1.6

Kommittén beklagar avsaknaden av särskilda åtgärder i den nya agendan när det gäller den viktiga roll som icke-formellt och informellt lärande spelar för att förbereda unga människor inför livet. Dessutom betonas inte företagande i dess vidare betydelse (dvs. initiativförmåga) i den nya agendan som en livskunskap som gynnar alla. I detta sammanhang bör kommissionen också ägna särskild uppmärksamhet åt de specifika kompetensbehoven inom de fria yrkena (1).

1.7

EESK beklagar att man inte planerat någon ny finansiering för att genomföra den nya agendan. Kommittén är övertygad om att inte ens bästa möjliga användning av befintliga finansieringsprogram kommer att räcka för att stödja strategins ambitioner. De finansieringskällor som föreslås för agendan – nämligen ESF och Erasmus+ – planeras och fördelas redan på nationell nivå, och det är därmed än mer osäkert i vilken utsträckning de kan användas för genomförandet av agendan.

1.8

Kommittén välkomnar den starka inriktningen på dialog med arbetsmarknadens parter och företagen i agendan och uppmanar till ytterligare förstärkning av den dialogen, samt dialog med relevanta organisationer i det civila samhället och organisationer som arbetar direkt med stödmottagarna och kan nå ut till utsatta personer.

1.9

EESK anser att den föreslagna kompetensgarantin kommer att åstadkomma en påtaglig förändring endast om erfarenheterna från genomförandet av ungdomsgarantin beaktas.

1.10

Kompetensutveckling i den digitala tidsåldern sker mot bakgrund av snabba och ibland omvälvande förändringar där affärsmodeller ibland förändras i grunden. Därför anser EESK att det inte räcker att enbart hjälpa enskilda att förvärva minimikunskaper, utan att det också är viktigt att se till att kompetensgarantin blir en säker väg som ger människor möjlighet, och uppmuntrar dem, att gå vidare och nå högsta möjliga kompetens. EESK pressar på för ytterligare lösningar för att öka finansieringen, såsom offentliga och privata investeringar, i syfte att säkerställa ett snabbt tillhandahållande av färdigheter. Man bör också undersöka de instrument som används i vissa EU-medlemsstater, såsom kollektivavtal om betald ledighet för utbildning.

1.11

Samtidigt är det viktigt att erkänna att det inte räcker att enbart förbättra enskilda kunskaper för att öka anställbarheten om man inte samtidigt vidareutvecklar en nära kopplad stödpolitik på det sociala, ekonomiska och jämställdhetsrelaterade området.

1.12

EESK anser att insatser för vidareutveckling av den europeiska referensramen för kvalifikationer bör vara inriktade på stärkt samarbete mellan medlemsstaterna och alla intressenter, vikten av erkännande av färdigheter och kvalifikationer för vidareutbildning, validering av färdigheter som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, med särskild uppmärksamhet på övergripande färdigheter. Dessutom, och särskilt med avseende på att uppnå en hög kompetensnivå, är det viktigt att främja icke-formellt och informellt lärande på ett sådant sätt att de kan passa in i befintliga system för formell utbildning och yrkesutbildning utan hinder och på ett sätt som är godtagbart för alla berörda aktörer.

1.13

Det är mycket viktigt att se till att eventuella försök att förbättra den europeiska referensramen för kvalifikationer inte blir för betungande och byråkratiska och att eftersträva större samstämmighet mellan EU:s instrument för kvalifikationer – den europeiska referensramen för kvalifikationer, Ecvet och Eqavet. Esco bör stödja utvecklingen av den europeiska referensramen för kvalifikationer och dess användning, men det är viktigt att slutföra hänvisningsprocesserna för att Esco ska kunna bidra.

1.14

EESK ställer sig helt bakom den nya ramen för Europass, särskilt i fråga om att omvandla Europass från ett dokumentbaserat verktyg till en tjänstbaserad plattform. Vi anser att öppenhet, användbarhet, tillgänglighet och effektivitet bör vara de viktigaste drivkrafterna för utvecklingen. Det är viktigt att se till att den nya ramen för Europass är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

1.15

EESK undrar dock om det är etiskt att använda Erasmus+-programmet som första finansieringskälla. Samtidigt bör kommissionen göra en ny bedömning av budgetkonsekvenserna på ett mer realistiskt sätt, särskilt när det gäller de finansiella konsekvenserna för medlemsstaterna och budgetkonsekvenserna av spridningen av den nya ramen för Europass till allmänheten.

2.1

Kommissionen har antagit en ny kompetensagenda för Europa med målet att säkerställa att människor utvecklar ett brett spektrum av färdigheter redan på ett tidigt stadium i livet och att göra det bästa av Europas humankapital, vilket bör främja anställbarheten, konkurrenskraften och tillväxten i Europa.

2.2

Kommissionen uppskattar att 70 miljoner av Europas invånare saknar tillräcklig läs- och skrivförmåga och har bristande räknefärdigheter, och mer än 20 % kan inte arbeta med datorer (2). Detta innebär en risk för att de ska drabbas av arbetslöshet, fattigdom och social utestängning. Å andra sidan har mer än 30 % av högkvalificerade unga människor jobb som inte motsvarar deras kunnande och ambitioner medan 40 % av arbetsgivarna i Europa anger att de har svårt att hitta personer med den kompetens som behövs för tillväxt och innovation. Samtidigt har alltför få personer den företagaranda och kompetens som behövs för att starta eget och ständigt anpassa sig till nya krav på arbetsmarknaden.

2.3

Kommissionen anser att satsningar på ökad kompetens, övergripande färdigheter och nya sätt att bättre förutse arbetsmarknadens behov, bl.a. på grundval av dialog med näringslivet, är väsentliga faktorer för att förbättra människors möjligheter i livet och främja rättvis, hållbar tillväxt för alla samt samhällen som präglas av sammanhållning. För att komma till rätta med kompetensbristen föreslår kommissionen tio åtgärder som ska genomföras under de kommande två åren:

3.1

I detta yttrande koncentrerar sig EESK på själva agendan och tre av de initiativ som redan föreslagits i anslutning till den: kompetensgarantin, översynen av den europeiska referensramen för kvalifikationer samt översynen av ramen för Europass.

3.2

Yttrandet är också ett svar på det maltesiska rådsordförandeskapets begäran om ett förberedande yttrande om kompetensutveckling för personer på arbetsmarknaden. På grund av överlappningen i räckvidd och område har kommitténs svar på denna begäran införlivats i detta yttrande och berikar det genom att bygga på kommitténs åsikter om den sociala dimensionen och könsrelaterade aspekter av färdigheter och anställbarhet.

4.1

Kommittén välkomnar kommissionens förslag till ny kompetensagenda för Europa och anser att den är ett steg i riktning mot en bättre balans mellan samhällets respektive företagens kompetensbehov. Det är förståeligt att den nya agendan och dess initiativ är inriktade på att lösa aktuella problem främst genom ändring av befintliga verktyg och åtgärder för att förbättra deras genomförande och funktion, men det finns också ett behov av att införa mer innovativa lösningar inom utbildning och kompetensutveckling. Många medlemsstater och EES-länder tillämpar redan olika innovativa strategier, men dessa övervakas inte och nämns inte i dagordningen, och främjas inte i förhållande till medlemsstaterna.

4.2

Den relativt begränsade inverkan som EU-åtgärder (3) generellt har haft inom utbildnings- och ungdomssysselsättningssektorerna sedan 2009 stärker EESK:s övertygelse om att det nu är dags för ett verkligt paradigmskifte när det gäller utbildningssektorns mål och funktionssätt, som omfattar alla dess delar: formell, icke-formell och informell utbildning och dess plats och roll i samhället. Det är också dags att erkänna den roll som utbildning har som produktivitetsfaktor. Tydligare inriktning på investeringar i människors utveckling är av avgörande betydelse för Europas framtid. Den nya agendan bör därför inte bara ge partiella lösningar på de befintliga skillnaderna på arbetsmarknaden, utan tillhandahålla åtgärder för att ge varje enskild person i EU möjlighet att bli bättre och mer kvalificerad och mer flexibel i sitt val av ekonomisk verksamhet.

4.3

Utveckling och matchning av färdigheter är, liksom omskolning och fortbildning, mycket relevanta åtgärder i förhållande till EU:s sociala och politiska åtaganden för att öka arbetskraftsdeltagandet och tillgodose behoven på en arbetsmarknad i förändring samt för att bekämpa fattigdom, ojämlikhet och diskriminering i EU. Dessa frågor kan inte hanteras på ett effektivt sätt utan att relaterade sociala aspekter och jämställdhetsperspektivet beaktas. Samtidigt beklagar kommittén att man i den nya agendan fokuserar på färdigheter och anställbarhet i allmänhet, men inte fastställer specifika åtgärder för hur man kan utnyttja potentialen hos personer i deltidsarbete eller med osäkra anställningar, eller ekonomiskt inaktiva kvinnor, äldre personer och personer med funktionsnedsättning, som alla skulle kunna lämna betydande bidrag till EU:s utveckling och tillväxt.

4.4

EESK anser att de viktigaste aspekterna av bristande jämställdhet (4) med avseende på kompetensutveckling utelämnades redan när agendan planerades: Bland dessa kan nämnas förväntningar på kvinnor att ta vårdande roller och att kombinera arbete och familj, diskriminering, könsstereotyper, stor andel kvinnor i atypiska anställningsformer, begränsat yrkesval för deltidsarbete (vilket ökar risken för överkvalificering, bl.a. genom att kvinnor tar arbeten som kräver mindre kompetens än föregående jobb, så kallad occupational downgrading), vissa utbildningsområden där kvinnor och män är kraftigt överrepresenterade och där många på arbetsmarknaden är överutbildade.

4.5

Agendan har en stark inriktning på tillhandahållande av en minimiuppsättning av färdigheter och utveckling av låg och medelhög kompetens, men kommittén noterar avsaknaden av en bredare översikt från kommissionens sida över funktionssätt och gemensamma forum för de övergripande systemen för utbildning och arbetsmarknad samt de sociala systemen och deras individuella åtgärder. En sådan begränsad bild beaktar inte de lika viktiga frågorna om högre utbildningsnivåer och yrkesutbildning samt livslångt lärande, gränsöverskridande rörlighet, entreprenörskap, kreativitet, innovation, sociala färdigheter och interkulturell utbildning, för att bara nämna några. I detta sammanhang bör kommissionen också ägna särskild uppmärksamhet åt de specifika kompetensbehoven inom de fria yrkena (5).

4.6

EESK uppmanar därför kommissionen att anta en samordnad, enhetlig och konsekvent strategi för sina politiska initiativ, särskilt när det gäller kompetensutveckling. Det finns en brist på effektiv samordning mellan olika, nära sammanflätade initiativ som föreslagits samtidigt av separata generaldirektorat. Bättre samordning skulle i hög grad öka effektiviteten och verkningarna av sådana åtgärder.

4.7

Med tanke på de viktiga konsekvenserna av kompetensutveckling för den ekonomiska tillväxten och för att säkra verkligt genomslag skulle kommittén också vilja se mer direkta kopplingar mellan den nya agendan och både den europeiska planeringsterminen (särskilt de landsspecifika rekommendationerna) och Europa 2020-strategin. Detta gäller särskilt deras utbildnings- och sysselsättningsmål, och agendans roll med avseende på 2030-agendan, strategin för den digitala inre marknaden, strategin för den cirkulära ekonomin, kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019, pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling. Sådana kopplingar skulle stärka agendans plats bland EU:s långsiktiga mål och de övergripande politiska ramarna och därmed garantera dess status som strategiskt initiativ.

4.8

Kommittén konstaterar att en effektiv matchning av kompetens är avgörande. Det är ohållbart att 30 % av de unga européerna är överkvalificerade för sina jobb med avseende på de formella kvalifikationerna samtidigt som 40 % av arbetsgivarna rapporterar en brist på arbetskraft med erforderlig kompetens. Det är av största vikt att avpassa kompetensmatchningen till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet och att betona vikten av gränsöverskridande rörlighet som ett sätt att matcha kompetens i syfte att skapa ett fullt fungerande och effektivt samhälle.

4.9

I den nya agendan understryks vikten av såväl integration som anställbarhet. Inriktningen i agendan ligger huvudsakligen på industrins behov, men EESK anser att man i större utsträckning borde fokusera på färdigheter som mer allmänt är relevanta för samhället. Färdigheter kan också på ett bredare sätt gagna de enskilda och samhället, t.ex. övergripande, överförbara eller mjuka färdigheter (t.ex. kritiskt och kreativt tänkande, social, medborgerlig och kulturell kompetens) (6). Kommittén beklagar också att företagande (i dess vidare betydelse, dvs. initiativförmåga) inte lyfts fram i den nya agendan som en livskunskap som gynnar alla.

4.10

EESK vill också åter peka på de förlorade möjligheter värda miljarder euro som bristen på stöd till kvinnligt företagande har inneburit (7). Kvinnor i näringslivet skapar arbetstillfällen, innovation och ny kompetens inom alla branscher. Dessutom är de proaktiva när det gäller socialt företagande genom att förbättra och främja gemenskap och social innovation (8).

4.11

EESK anser att det är viktigt att se till att alla ungdomar har grundläggande färdigheter, men beklagar att det i den nya agendan saknas särskilda åtgärder med avseende på den viktiga roll som icke-formellt och informellt lärande spelar för att förbereda unga människor inför livet. Färdigheter och kompetens som förvärvats utanför den formella utbildningen ger ungdomar en möjlighet både att ta anställning och att delta i och bidra till samhällslivet. Kompetens beträffande kommunikation, kultur, ledningsförmåga och personliga färdigheter som arbetsgivarna söker har i de flesta fall förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande och dessa färdigheter måste valideras och erkännas (9).

4.12

Med tanke på att man prioriterar finansiella investeringar i utbildningsområden som betraktas som mer relevanta för att stimulera de nationella ekonomierna anser kommittén att den nya agendan inte bör uppmuntra regeringarna att dra tillbaka de åtaganden som gjordes i Bukarestkommunikén om Bolognaprocessen angående säkerställande av adekvat finansiering av högre utbildning. En sådan uppdelning kan påverka andra utbildningsområden och begränsa den generella tillgången till utbildning och allmänna färdigheter.

4.13

För att ytterligare underlätta unga människors integration på dagens arbetsmarknad bör medlemsstaterna också på nytt börja tillämpa den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) och Osloagendan från 2006, som fortfarande är mycket relevanta. Utan ytterligare framsteg i fråga om färdigheter i STEM-ämnen och praktiska färdigheter kommer det att bli svårt att förbättra systemen för yrkesutbildning och lärlingsutbildning.

4.14

EESK framhåller att de nationella utbildningssystemen är det första ledet när det gäller ansvaret för ett effektivt och välfungerande utbildningssystem. Ansvaret att säkerställa en miniminivå för grundläggande färdigheter ligger därför hos medlemsstaternas regeringar. Således är det viktigt för kommissionen att ompröva huruvida den nya agendan kommer att göra det möjligt att godkänna och främja de förändringar som krävs på nationell nivå och verkligen hjälpa medlemsstaterna att bättre utnyttja befintliga medel. Det är också viktigt att stödja en nationell mekanism för samråd mellan regeringar och berörda parter i syfte att stärka den sociala dialogen, främja samarbete, säkerställa effektiv spridning av bästa praxis och snabb insamling av feedback och relevanta uppgifter.

4.15

Kommittén fruktar emellertid att värdet av de initiativ som föreslås kommer att gå förlorat med tanke på att EU-länderna i verkligheten fortfarande brottas med krisen. Framför allt kan nedskärningar av budgetanslag som öronmärkts för utbildning göra det svårare att lösa problemet med ungdomars ojämlika förutsättningar och att arbeta för en utbildning av hög kvalitet för hela livet för alla.

4.16

EESK kan inte acceptera att man inte planerat någon ny finansiering för att genomföra den nya agendan. Agendan bör infogas i en gynnsam makroekonomisk ram där investeringar i människors kompetens och färdigheter inte behandlas som en kostnad, utan en investering som kommer att få positiva effekter på lång sikt.

4.17

Kommittén är övertygad om att inte ens bästa möjliga användning av befintliga finansieringsprogram kommer att räcka för att bära upp agendans ambitioner. Ytterligare medel kommer därför att behövas utöver de eventuella korrigeringar i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som nämns i dokumentet. EESK uppmanar också medlemsstaterna att öka utgifterna för utbildning och se till att medlen används på ett effektivt sätt. Kommittén anser att bidrag från medlemsstaterna för att täcka utgifterna för utbildning och yrkesutbildning inte bör ingå i den ram som används för att beräkna budgetunderskottet.

4.18

De finansieringskällor som föreslås för den nya agendan – nämligen ESF och Erasmus+ – planeras och fördelas redan på nationell nivå, och det är därmed än mer osäkert i vilken utsträckning de kan användas för genomförandet av agendan.

4.19

Kommittén välkomnar den starka inriktningen på dialog och samråd med arbetsmarknadens parter och företagen i agendan och uppmanar till ytterligare förstärkning av den dialogen i syfte att förbättra kompetensmatchningen och ge kvalificerade arbetstagare bättre tillträde till arbetsmarknaden, såväl mot bakgrund av En ny start för den sociala dialogen  (10) som inom medlemsstaterna. Det är också viktigt att erkänna och stödja den roll som det civila samhällets organisationer har tack vare deras omfattande erfarenheter av tillhandahållande av tjänster inom ramen för sociala företag och deras vilja att åstadkomma resultat i fråga om färdigheter som rör socialt företagande, vilket utgör en viktig del i agendan. Dessutom är det viktigt att inbegripa yrkessammanslutningar i dialogen, särskilt för att ta vara på kompetens i fråga om företagaranda och entreprenörsfärdigheter.

4.20

EESK betonar också behovet av att lägga större vikt vid målinriktade åtgärder för att nå ut till missgynnade grupper, inbegripet personer med funktionsnedsättning. Detta innebär insamling av uppgifter på nationell nivå för att bedöma konsekvenserna av nuvarande åtgärder för målgrupperna och för att se till att åtgärderna är anpassade till elevernas särskilda behov när det gäller tillgång, varaktighet och resultat. Detta innebär samarbete i partnerskap med beslutsfattare, organisationer och sammanslutningar som arbetar direkt med potentiella mottagare. Vissa av sammanslutningarna är ganska små, vilket hindrar dem från att få tillgång till EU-stöd. Det är därför viktigt att hitta lösningar för att underlätta deras tillgång till sådant ekonomiskt stöd.

5.1

EESK anser att den föreslagna kompetensgarantin kommer att åstadkomma en påtaglig förändring endast om erfarenheterna från genomförandet av ungdomsgarantin beaktas (dvs. om man kan undvika överlappningar och säkerställa större enhetlighet). I synnerhet bör kompetensgarantin syfta till ett snabbare genomförande, ha en integrerad strategi med kompletterande sociala tjänster, vara mer öppen för partnerskap med företag, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer och vara mer flexibel för att kunna anpassas till användare med särskilda integrationsbehov. Det är av största betydelse att kompetensgarantin betraktas som en mervärdesskapande interventionsåtgärd snarare än en sysselsättningsskapande åtgärd.

5.2

Kommittén har tidigare påpekat (11) att kompetensutveckling i den digitala tidsåldern sker mot bakgrund av snabba och ibland omvälvande förändringar där affärsmodeller kan förändras i grunden. Vissa av digitaliseringens effekter på sysselsättningen är redan uppenbara, samtidigt som olika uppskattningar tyder på att ungefär 50 % av dagens medelkvalificerade arbetstillfällen riskerar att ersättas av digital teknik under de närmaste tjugo åren och att arbetstagare i framtiden kommer att behöva omfattande omskolningsåtgärder vart femte år (12). Därför blir en sammanhängande strategi för omskolning och livslångt lärande samt en nära dialog med företagen, arbetsmarknadens parter och intressenter allt viktigare. EESK pressar på för ytterligare lösningar för att öka finansieringen, såsom offentliga och privata investeringar, i syfte att säkerställa ett snabbt tillhandahållande av färdigheter. Man bör också undersöka de instrument som används i vissa EU-medlemsstater, såsom kollektivavtal om betald ledighet för utbildning.

5.3

Därför anser EESK att det inte räcker att enbart hjälpa enskilda att förvärva minimikunskaper, utan att det också är viktigt att se till att kompetensgarantin blir en säker väg som ger människor möjlighet att gå vidare och nå högsta möjliga kompetens. Målet för kompetensgarantin bör inte bara vara att förbättra grundläggande färdigheter, utan även att möjliggöra en utveckling mot högre kvalifikationer och bredare kompetens. Annars kommer dessa personer, särskilt kvinnor (13) och äldre, att fastna i arbetslöshet eller lågkvalificerade arbeten, som blir allt färre i den digitala världen.

5.4

Samtidigt är det viktigt att erkänna att det inte räcker att enbart förbättra enskilda kunskaper för att öka anställbarheten om man inte samtidigt vidareutvecklar en nära kopplad stödpolitik på det sociala, ekonomiska och jämställdhetsrelaterade området. Detta gäller särskilt politik i fråga om tjänster som möjliggör balans mellan arbets- och privatliv, främjande av entreprenörskap, stödtjänster till ensamstående föräldrar som har det svårt, tillhandahållande av kvalitativ och lättillgänglig heltidsbarnomsorg till överkomligt pris som en av de huvudsakliga drivkrafterna för att uppmuntra både kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden samt tillgången på lämpliga omsorgstjänster för äldre osv. (14).

5.5

EESK framhåller den centrala roll som arbetsmarknadens parter och deras verksamhet (15) spelar i fråga om kompetenshöjning och politikutveckling. Kommittén anser också att den roll som de berörda civilsamhällesorganisationerna spelar bör främjas på ett bättre sätt mot bakgrund av deras breda erfarenhet av kompetensfrämjande åtgärder för personer som för närvarande inte har tillgång till arbetsmarknaden. Dessa grupper kännetecknas vanligen av lägre utbildningsnivåer och en svagare koppling till andra tillhandahållare av färdigheter, t.ex. offentliga arbetsförmedlingar, tillhandahållare av formell utbildning osv. De många olika tjänsteanvändare som samlas i grupper av icke-vinstdrivande tillhandahållare av tjänster för integrering i arbetslivet, ibland med komplexa behov, innebär att det civila samhällets organisationer är redo att erbjuda individanpassat lärande, som är en av de tre pelarna i kompetensgarantin. Om personer med låg utbildning ska vara den viktigaste målgruppen för kompetensgarantin bör det civila samhällets organisationer erkännas som viktiga aktörer i genomförandet av strategin.

5.6

Roller och ansvarsområden när det gäller program för kompetensutveckling och vuxenutbildning bör fördelas mellan staten, företagen, de studerande och utbildningsanordnarna, och verksamheten bör bygga på framgångsrikt samarbete. Vilka incitament som krävs för att arbetsgivare och arbetstagare ska ta emot och dela dessa roller och ansvarsområden i fråga om kompetenshöjning är dock fortfarande oklart.

6.1

EESK anser att ytterligare utveckling av den europeiska referensramen för kvalifikationer bör inriktas på stärkt samarbete mellan medlemsstaterna, arbetsmarknadsparterna och övriga intressenter så att man kan öka parternas förtroende för varandras referensramar för kvalifikationer och system för utbildningskvalitet. I enlighet med principen om livslångt lärande bör man ha i åtanke vikten av erkännande av färdigheter och kvalifikationer för vidareutbildning, inte bara för arbetsmarknaden. Formella kvalifikationer måste utformas så att de kan omfatta färdigheter som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, med särskild hänvisning till övergripande färdigheter. Detta är bara ett sätt att förvärva kunskap på andra och mer flexibla sätt som grundläggande principer för läranderesultat och kvalifikationsramar ger en solid grund för.

6.2

Det bör noteras att även om Esco har stor potential är systemet fortfarande under utveckling och skapar osäkerhet i medlemsstaterna. Esco bör stödja utvecklingen av den europeiska referensramen för kvalifikationer och dess användning, men det är viktigt att slutföra hänvisningsprocesserna för att Esco ska kunna bidra.

6.3

Kommittén instämmer i att det är nödvändigt att förbättra förståelsen och jämförbarheten vad gäller olika kvalifikationer. Den föreslagna översynens fokus på att stärka öppenheten och enhetligheten i den europeiska referensramen för kvalifikationer är mycket välkommen, men det är viktigt att se till att eventuella försök att förbättra den europeiska referensramen för kvalifikationer inte blir för betungande och byråkratiska.

6.4

Det finns fortfarande mycket att göra för att förbättra icke-formellt och informellt lärande på ett sådant sätt att de kan passa in i befintliga system för formell utbildning och yrkesutbildning utan hinder och på ett sätt som är godtagbart för alla berörda aktörer, särskilt med avseende på möjligheterna att uppnå en hög kompetensnivå. För närvarande är sådan integration mycket begränsad på grund av bristen på allmänt godtagna definitioner av likvärdighet, lågt ömsesidigt förtroende för nationella referensramar för kvalifikationer och de stora skillnaderna i referensnivåer mellan de nationella referensramarna för kvalifikationer och den europeiska referensramen för kvalifikationer.

6.5

EESK anser också att man bör eftersträva större samstämmighet mellan EU:s instrument för kvalifikationer – den europeiska referensramen för kvalifikationer, Ecvet och Eqavet.

7.1

EESK ställer sig helt bakom den nya ramen för Europass, särskilt i fråga om att omvandla Europass från ett dokumentbaserat verktyg till en tjänstbaserad plattform.

7.2

Vi anser att öppenhet, användbarhet, tillgänglighet och effektivitet bör vara de viktigaste drivkrafterna för utvecklingen av en alleuropeisk plattform där enskilda individer kan få tillgång till ett flertal tjänster. Det är viktigt att se till att den nya ramen för Europass är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Det är också viktigt att tillgängligheten till information tar hänsyn till den fysiska miljön, eftersom vissa funktionsnedsättningar påverkar förmågan att använda it-system, och i sådana fall bör särskilda åtkomstpunkter och andra alternativa metoder för åtkomst finnas tillgängliga.

7.3

EESK har dock vissa reservationer i fråga om huruvida det är etiskt att använda Erasmus+-programmets medel – uppskattningsvis 2 500 000 euro – som främsta källa för att utveckla webbtjänster för kompetens och kvalifikationer. Samtidigt bör kommissionen ompröva budgetkonsekvenserna på ett mer realistiskt sätt eftersom det kommer att uppstå finansiella konsekvenser för medlemsstaterna av ökad informationsinsamling och det därav följande behovet av att uppgradera verktyg och kanaler för uppgiftsinlämning.

7.4

Kommittén anser också att det är viktigt att utvärdera budgetkonsekvenserna av spridningen av nya Europass till allmänheten, eftersom framgången för de nya ramarna i hög grad beror på inte bara den generellt förbättrade kvaliteten och det ökade antalet tjänster, utan också på den påtagliga ökningen av antalet användare.