EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52016AE3054
Opinion of the European Economic and Social Committee on the proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council laying down rules on the making available on the market of CE marked fertilising products and amending Regulations (EC) No 1069/2009 and (EC) No 1107/2009 [COM(2016) 0157 final — 2016/0084 (COD)]
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 [COM(2016) 157 final – 2016/0084 (COD)]
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 [COM(2016) 157 final – 2016/0084 (COD)]
OJ C 389, 21.10.2016, p. 80–85
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
21.10.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 389/80 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009
[COM(2016) 157 final – 2016/0084 (COD)]
(2016/C 389/11)
Föredragande: |
Cillian LOHAN |
Den 8 april 2016 och den 11 april 2016 beslutade rådet respektive Europaparlamentet att i enlighet med artiklarna 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009
[COM(2016) 157 final – 2016/0084 (COD)].
Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 30 juni 2016.
Vid sin 518:e plenarsession den 13–14 juli 2016 (sammanträdet den 14 juli 2016) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande enhälligt med 184 röster för.
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 |
EESK välkomnar kommissionens förslag, som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion inom sektorn för gödselmedel i linje med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. EESK anser att detta tillvägagångssätt, om det utvidgas brett till andra sektorer, kan bidra till miljömässig hållbarhet i stort, inklusive ekonomisk utveckling, skapande av arbetstillfällen och miljöskydd. |
1.2 |
Kommittén stöder förslaget om att utvidga den nuvarande förordningens tillämpningsområde, skapa harmoniserade lika konkurrensvillkor för organiska och avfallsbaserade gödselmedel och undanröja begränsningarna för innovation. EESK rekommenderar dock att upprätthålla och tillämpa alla huvudprinciper för miljöskydd, inbegripet försiktighetsprincipen. |
1.3 |
EESK stöder inrättandet av ett effektivt system för kontroll, märkning och spårbarhet för att säkerställa produkternas kvalitet och säkerhet där alla berörda parter medverkar. Kommittén föreslår att man ska tillämpa det märkningssystem som redan används för växtskyddsmedel för att ge tydlig information om användning och förvaring av gödselmedel. EESK rekommenderar också att man fastställer en officiell analysmetod för att verifiera ett märkningssystems meriter och se till att integriteten hos den märkning som tillämpas är tillräckligt robust. |
1.4 |
Kommittén konstaterar att markbördighet och markskydd är en viktig aspekt i kommissionens förslag, men noterar att detta mål kommer att bli svårt att uppnå utan ett ramdirektiv för mark. Dessutom framhåller vi hur viktigt det är att beakta skillnaderna i mark mellan medlemsstaterna, vilket bör leda till att riktade standarder antas. |
1.5 |
Kommittén stöder förslaget om att fastställa gränsvärden för att minska förekomsten av kadmium och andra tungmetaller i gödselmedel. Kommittén är medveten om att detta beslut kommer att öka kostnaderna för att tillverka gödselmedel vars fosfatkälla är utvunnen sten, och vill understryka att detta är en stor möjlighet för organiska biologiskt baserade gödselmedel att få en betydande marknadsandel. Det kommer i sin tur att skapa ytterligare möjligheter och bidra till att stimulera innovation, tillväxt och sysselsättning. |
1.6 |
EESK inser att tillverkarna kan välja att uppfylla europeiska eller nationella lagar när det gäller märkningen, men på grund av den potentiella inverkan av olika nationella regler och standarder när det gäller snedvridning och fragmentering av marknaden vill vi framhålla vikten av ett tillvägagångssätt som undviker illojal konkurrens och bristande efterlevnad av högsta möjliga standarder för spårbarhet, kvalitet och säkerhet. |
1.7 |
Kommittén konstaterar att vissa definitioner av och standarder för gödselmedel från returråvaror inte är tydliga. I synnerhet kommer en definition av ”returråvaror” att bli mycket viktig när direktiv och förordningar om principerna för en cirkulär ekonomi föreslås. För att förbättra genomförandet av den nya förordningen rekommenderar EESK en mer ingående integration och harmonisering med det gällande avfallsdirektivet. |
1.8 |
Kommittén anser att övergången till en cirkulär ekonomi är en avgörande utmaning för Europa och de framtida generationerna. För att följa denna väg rekommenderar vi att man skapar incitament för att uppmuntra företag som är intresserade av att ändra sin produktion, och genomför initiativ som syftar till att stödja förändringarna på informations-, medvetandegörande-, utbildnings- och yrkesutbildningsområdet. |
1.9 |
I medlemsstaternas strategier för behandling av, infrastruktur för och hantering av avloppsvatten bör man erkänna avloppsvattnets och slammets värde som källor till råvaror för industrin för organiska gödselmedel. |
1.10 |
Insamling och tillverkning på regional nivå med stöd av distributionsnät i medlemsstaterna bör utgöra en integrerad del av strukturen hos en marknad för organiskt baserade gödselmedel. |
2. Inledning
2.1 |
Kommissionens förslag har utarbetats för att erbjuda konkreta lösningar på de problem som framkom vid efterhandsutvärderingen (1) av den nuvarande förordningen om gödselmedel (2), inom den bredare ramen för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (3). |
2.2 |
I synnerhet syftar förslaget till att ta itu med två uppenbara problem som påverkar den inre marknaden i sektorn för gödselmedel:
|
2.3 |
Huvudpunkterna i kommissionens förslag är de följande:
|
2.4 |
Enligt kommissionen skulle förslaget medföra en rad fördelar, bl.a.
|
3. Allmänna kommentarer
3.1 |
EESK välkomnar kommissionens förslag, både för att lösa vissa kritiska problem på marknaden för gödselmedel och för att bidra till övergången till en cirkulär ekonomi. |
3.2 |
Kommittén upprepar sitt stöd för alla initiativ som syftar till att sluta kretsloppet i samband med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (12). EESK anser att skapandet av harmoniserade lika konkurrensvillkor för organiska gödselmedel är ett viktigt miljömål, och även en viktig drivkraft för ekonomisk utveckling och skapande av arbetstillfällen. |
3.3 |
EESK instämmer i behovet av att undanröja de hinder som begränsar den fria rörligheten för returråvaror (inklusive organiska returråvaror) och innovationen, samtidigt som man upprätthåller och tillämpar alla huvudprinciper för miljöskydd, inbegripet försiktighetsprincipen. |
3.4 |
Kommittén stöder förslaget om att inrätta ett effektivt system för kontroll, märkning och spårbarhet för att säkerställa dessa produkters säkerhet och kvalitet. I synnerhet
|
3.5 |
EESK inser att tillverkarna kan välja att uppfylla europeiska eller nationella lagar när det gäller märkningen, men vill påpeka att olika nationella regler och standarder är en av huvudorsakerna till den rådande snedvridningen och fragmenteringen av marknaden. Därför rekommenderar vi ett riktat tillvägagångssätt för att undvika nya risker för illojal konkurrens och bristande efterlevnad av högsta möjliga standarder för spårbarhet, kvalitet och säkerhet. |
3.6 |
Kommittén konstaterar att markbördighet och markskydd är en viktig aspekt i kommissionens förslag, men noterar att detta mål kommer att bli svårt att uppnå utan ett ramdirektiv för mark som gör det möjligt att fastställa och genomdriva gemensamma standarder för hållbar markanvändning och markskydd (14). Dessutom framhåller vi hur viktigt det är att beakta de rådande skillnaderna i mark mellan medlemsstaterna, vilket bör leda till att riktade standarder antas. |
3.7 |
Kommittén instämmer i fastställandet av gränsvärden för att gradvis minska förekomsten av kadmium och andra tungmetaller i gödselmedel. Under tiden är kommittén medveten om att en omedelbar och drastisk minskning av kadmiumhalten i gödselmedel kommer att leda till ökade tillverkningskostnader och därmed ökade kostnader för jordbrukare och konsumenter. I linje med de omvälvande processer som ingår i en övergång till en cirkulär ekonomisk modell skulle denna kostnadsförskjutning, och efterföljande prisförskjutning, kunna utgöra ett ekonomiskt styrmedel för att driva på förändringar på konsument- eller jordbrukarnivå. Jordbrukarna måste skyddas från kraftiga prisökningar och därför ha tillgång till gödselmedel som uppfyller deras behov. |
3.8 |
EESK betonar att de små och medelstora företagens konkurrenskraft skulle kunna påverkas av de ytterligare efterlevnadskostnaderna (15). På grund av denna förordnings strategiska värde rekommenderar kommittén att man skapar incitament för att uppmuntra de små och medelstora företagens övergång till en mer hållbar produktion (16). De generaldirektorat som har ansvaret för både forskning och jordbruk kommer att ha viktiga roller i denna process. |
3.9 |
EESK anser att övergången till mer hållbara gödselmedel och till en cirkulär ekonomi kräver ett starkt engagemang från alla berörda parter (tillverkare, jordbrukare, arbetstagare och konsumenter). Den tekniska rådgivningen och de bästa metoderna fortsätter att utvecklas, men kännedom om dem sprids inte alltid på ett bra sätt. Liksom på andra områden är information, kampanjer för att öka medvetenheten, yrkesutbildning och livslångt lärande av avgörande betydelse (17). Det forum för den cirkulära ekonomin vid EESK som föreslås i yttrandet NAT/676 om ”Paketet för cirkulär ekonomi” kan bidra till att uppnå detta. |
4. Särskilda kommentarer
4.1 |
EESK instämmer i att växtbiostimulanter bör tas med bland CE-märkta gödselprodukter i stället för bland växtskyddsmedel, så att artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 ändras. Kommittén uppmanar dock kommissionen att övervaka processen noga för att se till att detta inte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen om växtskyddsmedel, vilket skulle kunna medföra hälso- och miljöhot. |
4.2 |
Kommittén anser att gödselmedel som tillverkas av returråvaror i framtiden kan utgöra en viktig del av en integrerad cirkulär ekonomi (18). För att förbättra harmoniseringen med det gällande ramdirektivet om avfall (19) föreslår EESK följande:
|
4.3 |
Skedet när avfall upphör att vara avfall (20) enligt definitionen i kommissionens förslag gäller för gödselmedel och inte deras beståndsdelar. EESK föreslår att detta begrepp ska gälla för beståndsdelarna, eftersom det är utgångsbeståndsdelarna som måste genomgå återvinningsförfaranden och inte gödselmedlen som slutprodukter. |
4.4 |
Kommittén är övertygad om att ”nudging” skulle kunna vara ett användbart verktyg för att uppnå det allmänna målet om en effektivare inre marknad i samband med övergången till en cirkulär ekonomi, involvera och rikta sig till tillverkare, jordbrukare och konsumenter samt uppmuntra hållbarare val och beteenden. |
4.5 |
Kommunalt avloppsvatten har en potential som returråvara för denna framväxande industri. Man bör uppmuntra en analys av infrastrukturen för avloppsvatten på medlemsstatsnivå för att göra en noggrann kostnads–nyttoanalys beträffande investeringar i infrastrukturutveckling som prioriterar högkvalitativt, väl separerat och näringsrikt avloppsvatten. Urin kan vara en pålitlig källa till fosfor och kväve utan tillhörande halter av tungmetaller i avlagringar i berggrunden som innehåller fosfater i synnerhet. |
4.6 |
Insamling och tillverkning på regional nivå med stöd av distributionsnät i medlemsstaterna bör utgöra en integrerad del av strukturen hos en marknad för organiskt baserade gödselmedel. Denna modell kan kompletteras med en mängd insamlings- och, om möjligt, tillverkningsenheter på lokalsamhällesnivå. |
4.7 |
Kommittén noterar att man enklare kan uppnå ambitiösa minskningar av kadmiumhalten med hjälp av ett starkt fokus på gödselmedel med fosfat från andra källor än kadmiumkontaminerad utvunnen sten. |
4.8 |
Undantagen från Reach-regelverket (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) måste omfatta mer än kompost för att främja nya marknadsmöjligheter och innovation på områden såsom struvit och relaterade produkter. |
4.9 |
EESK uppmanar kommissionen att ta med ytterligare komponentmaterialkategorier i bilagorna för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen, vilket skulle möjliggöra tillverkning av säkra och effektiva gödselmedel från återvunna returråvaror, såsom biokol och aska. |
4.10 |
EESK uppmanar kommissionen att skapa incitament till stöd för återanvändning av stallgödsel enligt principerna för den cirkulära ekonomin. Samtidigt är det viktigt att inte skapa system som stöder en överdriven gödselproduktion. I andra yttranden om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (21) och behovet av att reformera våra jordbrukssystem framhålls behovet av en minskning i regionerna med koncentrerad gödselproduktion som ett led i en genomgripande reform av våra system för jordbruksbaserade livsmedel till en hållbar modell. |
Bryssel den 14 juli 2016.
Georges DASSIS
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) Centre for Strategy and Evaluation Services (CSES), Evaluation of Regulation (EC) no 2003/2003 relating to Fertilisers – Final Report, 2010.
(2) Förordning (EG) nr 2003/2003.
(3) COM(2015) 614/2.
(4) Kommissionen uppskattar att oorganiska gödselmedel står för 80 % av marknadsvärdet, medan organiska och organisk-mineraliska gödselmedel tillsammans står för 6,5 % och odlingssubstrat, jordförbättringsmedel och kalkningsmedel står för omkring 10,5 % av marknadsvärdet. Växtbiostimulanter och agronomiska tillsatser står visserligen för bara 3 % av marknadsvärdet, men anses ha en stark marknadsutvecklingspotential.
(5) Den nuvarande förordningen garanterar fri rörlighet endast för de gödselmedel som anges i bilaga I. För att beviljas märkningen ”EG-gödselmedel” krävs i princip en ändring av bilaga I, men det är så komplicerat att 50 % av de gödselmedel som för närvarande finns på marknaden står utanför förordningens tillämpningsområde, varav den övervägande delen tillverkas av organiskt material eller återvunnet bioavfall från livsmedelskedjan.
(6) Kommissionen framhåller en trefaldig utmaning i samband med användningen av gödselmedel: 1) Näringsämnen går förlorade i miljön, med höga kostnader i fråga om hälsa och skadebegränsning. 2) Fosfor är en råvara av avgörande betydelse med ursprung utanför Europa – 90 % av fosforgödselmedlen importeras från tredjeländer. 3) Kadmium är en viktig beståndsdel i fosforgödselmedel med en särskilt farlig inverkan på miljön.
(7) I förordningen om gödselmedel från 2003 skapades två olika kategorier: ”EG-gödselmedel” och ”icke-EG-gödselmedel” (även kallade ”nationella gödselmedel”). De senare får släppas ut på nationella marknader eftersom de uppfyller nationella krav och får även saluföras på EU-marknaden i enlighet med förordningen om ömsesidigt erkännande (EG) nr 764/2008 från 2008.
(8) COM(2016) 157 final. Ingressen, skälen 14 och 15.
(9) COM(2016) 157 final. Ingressen, skälen 23–27.
(10) Om tillverkare vill sälja sina produkter i andra EU-länder men inte CE-märka sina produkter kan de kanske göra det, men det kommer att vara beroende av ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna.
(11) Gränsvärdena för kadmium i gödselmedel kommer att skärpas från 60 mg/kg till 40 mg/kg efter 3 år och till 20 mg/kg efter 12 år.
(12) EESK:s yttrande om ”Paketet för cirkulär ekonomi” (EUT C 264, 20.7.2016, s. 98).
(13) Förordning (EU) nr 547/2011.
(14) EESK:s yttrande om ”Temainriktad strategi för markskydd” (EUT C 168, 20.7.2007, s. 29).
(15) Europeiska kommissionen, ”Competitiveness proofing – fertilising materials”, 2013. Studien visar att för vissa företag, t.ex. små och medelstora företag som producerar kompost, skulle de nya efterlevnadskostnaderna kunna uppgå till 10 % av produktionskostnaderna, med en direkt inverkan på de små och medelstora företagens konkurrenskraft.
(16) EESK:s yttrande om ”Hållbar användning av fosfor”, punkt 3.4.4 (EUT C 177, 11.6.2014, s. 78).
EESK:s yttrande om ”Ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter”, punkt 1.1 (EUT C 12, 15.1.2015, s. 75).
(17) Se fotnot 12.
(18) EESK:s yttrande om ”Kretsloppsekonomin: Skapande av arbetstillfällen/En grön handlingsplan för små och medelstora företag”, punkt 2.8 (EUT C 230, 14.7.2015, s. 99).
(19) 2008/98/EG, artikel 2.1 f.
(20) COM(2016) 157 final, artikel 18.
(21) EUT C 354, 28.12.2010, s. 35.