52015DC0510

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

I. Inledning

Under de första nio månaderna av året har över 710 000 människor 1 – flyktingar, fördrivna personer och andra migranter – tagit sig till Europa, och utvecklingen kommer att fortsätta. Detta är en prövning för Europeiska unionen. I sin europeiska migrationsagenda från maj 2015 2 visade kommissionen att det behövs en övergripande strategi för migrationshantering. Sedan dess har en rad omfattande åtgärder vidtagits: bl.a. har två nödordningar antagits för att omplacera 160 000 personer i tydligt behov av internationellt skydd, från de hårdast drabbade medlemsstaterna till andra EU-länder. Den pågående flyktingkrisen kräver dock ytterligare omedelbara åtgärder.

Därför lade kommissionen den 23 september fram en rad prioriterade åtgärder för att genomföra den europeiska migrationsagendan de närmaste sex månaderna 3 . Detta omfattar både åtgärder på kort sikt för att stabilisera läget och åtgärder på längre sikt för att upprätta ett robust system som kan stå sig genom åren.

I förteckningen över prioriterade åtgärder angavs de åtgärder som behövdes omedelbart: i) operativa åtgärder ii) budgetstöd samt iii) tillämpning av EU-lagstiftningen.

Åtgärderna fick stöd vid det informella mötet med stats- och regeringschefer den 23 september 2015 4 .

Tre veckor senare anges nu i detta meddelande hur långt genomförandet av de prioriterade åtgärderna har kommit (se bilaga 1). Europeiska rådets möte denna vecka är ett tillfälle för stats- och regeringscheferna att klart och otvetydigt ställa sig bakom den nya fasen i EU:s svar på flyktingkrisen: ett snabbt och beslutsamt genomförande.

II. Operativa åtgärder

Att verkningsfullt hantera migrationstrycket vid en del av Schengenområdets gemensamma yttre gränser kräver både ansvarskänsla och solidaritet från alla medlemsstater. Det snabba införandet av systemet med utsatta områden ger stöd till de hårdast drabbade medlemsstaterna, så att de kan ta emot, identifiera och behandla nyanlända på ett bra sätt. Samtidigt har kommissionen föreslagit och rådet antagit åtgärder för att omplacera 160 000 människor i tydligt behov av internationellt skydd. Detta innebär en betydande om än partiell lättnad för de hårdast drabbade medlemsstaterna. Det har stor betydelse att dessa kompletterande åtgärder genomförs fullt ut, så att fingeravtryck tas av alla migranter, att asylsökande väljs ut och omplaceras genast, att det finns lämpliga mottagningsanläggningar och att det dessutom vidtas åtgärder för att undvika sekundära förflyttningar och omedelbart återsända omplacerade personer som påträffas i andra medlemsstater till omplaceringslandet. Den andra förutsättningen är åtgärder för snabbt återsändande, frivilligt eller med tvångsmedel, av personer som inte behöver internationellt skydd och därför inte kan komma i fråga för omplacering. Kommissionens prioriterade åtgärder var särskilt inriktade på den operativa sidan.

II.1 Tillämpning av systemet med utsatta områden

En väl fungerande och effektiv hantering av migrationen vid de yttre gränser som står under högst tryck är en förutsättning för att återställa förtroendet för systemet i allmänhet och Schengensystemet med fri rörlighet utan inre gränskontroller i synnerhet. Viktigt för EU:s strategi och trovärdighet är att visa att migrationssystemet återigen kan börja fungera korrekt bl.a. genom stödgrupper för migrationshantering som skickas till utsatta områden 5 för att hjälpa de medlemsstater som står under det största trycket att fullgöra sina skyldigheter. För att stödgrupperna ska fungera behövs en stark kärna av EU-byråer, nära samarbete med de italienska och grekiska myndigheterna och de andra medlemsstaternas stöd.

Kommissionen har skickat särskilda sändebud till både Italien och Grekland för att tillhandahålla praktisk samordning och stöd. I Grekland arbetar ett särskilt team under ledning av kommissionens generaldirektör för stödtjänsten för strukturreformer, som sorterar direkt under kommissionens ordförande. Teamet har en stegvis plan för att identifiera utsatta områden, skicka ut stödgrupper, påbörja omplaceringar, återuppta återsändanden och förstärka gränsen. Samma modell med direkt stöd och samordning i realtid tillämpas i Italien. Kommissionens intensiva heltidsstöd har haft kännbar betydelse för att hjälpa de två länderna att börja genomföra omplaceringar (se bilagorna 2 och 3).

Både i Grekland och Italien inrättas och samordnas stödgrupperna för migrationshantering av europeiska regionala insatsgrupper, efter byråernas ökade insatser enligt den europeiska migrationsagendan. Frontex, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Europol, och Eurojust är alla delaktiga 6 . De kan därför omedelbart reagera på behoven i de färdplaner som Italien och Grekland lagt fram.

Deras arbete förutsätter dock i mångt och mycket att medlemsstaterna ger stöd. Frontex och Easo har bägge bett om bidrag från medlemsstaterna i form av personal och teknisk utrustning. I bägge fallen är det fråga om större volymer än någonsin, vilket beror på de exceptionella utmaningar som de hårdast drabbade medlemsstaterna nu står inför. Det är av yttersta vikt att medlemsstaterna reagerar positivt, konkret och snabbt.

Frontex bad nu senast om 775 ytterligare gränsvakter, screeningspecialister, utfrågningsspecialister och tolkar – som alla är nödvändiga för en effektiv hantering av EU:s yttre gränser. Personalen fördelas på 670 tjänstemän, främst för direkt stöd till de utsatta områdena i Italien och Grekland, vilket förhoppningsvis ska täcka behovet till och med slutet av januari 2016, samt 105 gästtjänstemän till olika avsnitt av EU:s yttre landsgränser.

Samtidigt bad Easo om över 370 experter för att tillgodose behoven i Italien och Grekland till och med tredje kvartalet 2017. Experterna ska understödja de här två ländernas asylmyndigheter och syssla med registrering, information i samband med omplacering och granskning för att upptäcka eventuella förfalskade dokument.

Behovet av personal och utrustning bekräftades uttryckligen vid stats- och regeringschefernas möte i september, och november sattes upp som tidsfrist för att tillgodose behoven.

Medlemsstaternas åtaganden hittills är dock inte i närheten att täcka de verkliga behoven. Den 8 oktober hade bara sex medlemsstater 7 reagerat på Easos begäran och tillhandahållit 81 experter, av de 374 som behövs. Hittills har sex medlemsstater 8 har svarat på Frontex uppmaning och tillhandahållit 48 gränstjänstemän. Medlemsstaterna bör snarast lämna in sina bidrag för att täcka byråernas behov.

Italien uppger att de utsatta områdena är Augusta, Lampedusa, Porte Empedocle, Pozallo, Taranto och Trapani (se bilaga 5). Den första stödgruppen för migrationshantering är på plats och arbetar i Lampedusa. Den bygger på en europeisk regional insatsstyrka som inrättades i juni 2015 i Catania på Sicilien 9 . Stödgruppen består för närvarande av två utfrågningsteam från Frontex samt Easoexperter som arbetar både i det utsatta området och i ett närbeläget centrum för omplaceringar. Frontex har redan satt in 42 gästtjänstemän medan Easo har satt in 6 experter.

För att systemet med utsatta områden ska fungera måste mottagningskapaciteten öka så att asylsökande kan inhysas innan de omplaceras. Det måste också finnas tillräcklig kapacitet att omhänderta irreguljära migranter innan beslut om återsändande verkställs. Italien har byggt ut sin mottagningskapacitet och har nu mottagningsanläggningar i fyra av de utsatta områdena med kapacitet för omkring 1 500 människor. Kapaciteten kommer att byggas ut med ytterligare 1 000 platser till årsslutet så att kapaciteten för initial mottagning blir 2 500 personer.

Grekland har identifierat fem utsatta områden på Lesbos, Chios, Leros, Samos och Kos (se bilaga 4). Den europeiska regionala insatsgruppen är helt operativ och baserad i Pireus. Den första stödgruppen för migrationshantering kommer att placeras i det utsatta området på Lesbos. Frontex har redan skickat ut 53 experter. För närvarande är en Easotjänsteman permanent stationerad i Grekland för att hjälpa till att organisera Easoexperternas insatser.

Grekland har byggt ut sin mottagningskapacitet och har nu sju centrum för initial mottagning, screeningcentrum och tillfälliga anläggningar i fyra av de utsatta områdena (Lesbos, Chios, Samos och Leros) som kan inhysa omkring 2 000 människor. Kapaciteten håller på att byggas ut ännu mer 10 .

En del av mottagningsarbetet i de utsatta områdena handlar om att identifiera och registrera irreguljära migranter som inte har ett tydligt behov av internationellt skydd och därför inte kan komma i fråga för omplacering. Därför behövs tillräcklig kapacitet på anläggningarna för att hindra att irreguljära migranter avviker.

II.2 Det nya omplaceringssystemet

Den 14 september antog rådet kommissionens förslag till beslut 11 om att 40 000 personer i tydligt behov av internationellt skydd ska omplaceras från Italien och Grekland. En vecka senare fattades ett beslut 12 , även detta på förslag av kommissionen, om omplacering av ytterligare 120 000 personer i tydligt behov av internationellt skydd från Italien, Grekland och andra medlemsstater som direkt påverkas av flyktingkrisen. Stödgrupperna för migrationshantering är de verktyg som gör det möjligt att se till att omplaceringarna äger rum vid EU:s yttre gränser.

Bägge besluten måste genast följas upp av EU-institutionerna, de medlemsstater som står under tryck och de medlemsstater som åtagit sig att ta emot omplacerade människor.

Den 1 oktober sammankallade kommissionen över 80 delegater från medlemsstaterna, EU-byråerna, Internationella organisationen för migration samt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) till ett omplacerings- och vidarebosättningsforum för att gå vidare med det praktiska genomförandet. Italien och Grekland presenterade sina färdplaner för omplacering vid forumet, och de skisserade åtgärder i fråga om asyl, initialt mottagande och återsändande samt de åtgärder de tänkte vidta de närmaste veckorna för att genomföra omplaceringssystemet.

De första omplaceringarna av personer i tydligt behov av internationellt skydd har ägt rum, men mycket arbete återstår för att se till att ett betydande flöde på flera hundra omplaceringar i månaden snabbt blir av. Alla medlemsstater ombads ange nationella kontaktpunkter: hittills har 21 medlemsstater angett nationella kontaktpunkter 13 . De uppmanades också att eventuellt skicka sambandsmän till Italien och Grekland. Hittills har 22 medlemsstater skickat ut sambandsmän 14 .

En förutsättning för omplaceringen är att det finns tillräcklig mottagningskapacitet i de mottagande medlemsstaterna för de omplacerade personerna. Hittills har bara sex medlemsstater uppgett vilken kapacitet de har att ta emot omplacerade personer 15 . Alla medlemsstater bör uppge sin kapacitet senast i slutet av oktober.

Första omplaceringen av personer i tydligt behov av internationellt skydd

Den 9 oktober 2015 startade det första flyget från Rom med nitton eritreaner på väg mot ett nytt liv i Sverige. Fem kvinnor och fjorton män gav sig av från Ciampinos flygplats i närvaro av migrations- och inrikeskommissionär Dimitris Avramopoulos, Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn och Italiens inrikesminister Angelino Alfano. Det var ett viktigt symboliskt ögonblick som markerar inledningen på en ny europeisk modell för handläggning av asylansökningar. Symboliken åsido måste nu omplaceringar ske systematiskt och rutinmässigt i Italien och Grekland.

Denna första flygning var resultatet av intensiva praktiska förberedelser utförda av de italienska och svenska myndigheterna, av Frontex och andra EU-byråer, av lokala ideella organisationer och av kommissionens särskilda sändebud. Ett oförtröttligt arbete har lett till att systemet fungerar och att registrering och handläggning kan äga rum under varje etapp av resan.

Nära kontakter med den eritreanska folkgruppen var en förutsättning för att den första omplaceringen skulle lyckas. Inledningsvis ville inte gärna asylsökande bli registrerade, eftersom de inte litade på systemet. Det har krävts stora ansträngningar de senaste veckorna från kommissionens sändebud på fältet i samarbete med UNHCR och lokala ideella organisationer att övertyga den första gruppen att de verkligen skulle bli omplacerade.

Förtroendet för systemet ökar dock, särskilt nu sedan den första omplaceringen har genomförts. Det finns nu köer av personer som vill registrera sig i Lampedusa och Villa Sikania. Mer än 100 eritreaner har redan konstaterats kunna komma i fråga för omplacering.

Det är nu särskilt viktigt att fler omplaceringar genomförs, bl.a. för att undvika att det bildas en kö av personer som ska omplaceras.

Den framgångsrika omplaceringen av den första gruppen är ett viktigt första steg. Omplaceringarna behöver nu göras till rutin så att de fortgår löpande i tillräcklig omfattning. Alla medlemsstater bör nu lämna tydliga åtaganden till kommissionen om hur många människor de kan omplacera från och med nu till och med årsslutet, med tanke på hur brådskande det är.

II.3 Vidarebosättning

Vidarebosättning direkt från tredjeländer av personer i behov av internationellt skydd är både ett sätt för EU att fullgöra sina humanitära åligganden och ett säkert alternativ för flyktningarna jämfört med den farofyllda färden till Europa. Vid omplacerings- och vidarebosättningsforumet den 1 oktober bekräftade medlemsstaterna sina åtaganden från i juli om att ta emot mer än 20 000 flyktingar på det här sättet de närmaste två åren. Vid en vidarebosättningsworkshop den 2 oktober utvecklades praktiska lösningar för vidarebosättning. De första vidarebosättningarna har nu ägt rum 16 . Medlemsstaterna bör nu till kommissionen lämna information om hur många personer de kommer att vidarebosätta de närmaste sex månaderna och varifrån.

II.4 Återvändande, återsändande och återtagande

En viktig del i EU:s asylsystem är att se till att de som inte har rätt till internationellt skydd verkligen återsänds. För närvarande verkställs alldeles för få återsändandebeslut i praktiken, och smugglarnätverken utnyttjar det för att locka till sig migranter som inte behöver internationellt skydd. Ju effektivare återsändandesystemet blir, desto mindre blir sannolikheten att smugglarna kan övertyga människor att de ska kunna slippa igenom nätet om de konstateras inte behöva internationellt skydd.

Vid mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) i oktober 2015 ställde sig medlemsstaterna bakom EU:s handlingsplan för återvändande, som lagts fram av kommissionen 17 . Nu krävs snabb och verkningsfull uppföljning.

Nyligen genomförde Italien två återsändanden: 28 tunisier sändes åter från Italien till Tunisien och 35 egyptier sändes åter till Egypten. Ett gemensamt återsändande, samordnat av Frontex, planeras i oktober från Italien och två återsändanden från Grekland. Återsändandena behöver äga rum oftare.

Att se till att personer verkligen återvänder är en viktig uppgift för stödgrupperna för migrationshantering i de utsatta områdena.

Det förutsätter också att det finns effektiva system inom EU för att fatta och verkställa återsändandebeslut. Konkreta åtgärder har vidtagits den senaste månaden för att bygga upp ett integrerat system för återsändande och använda EU:s system för informationsutbyte för att sprida information om återsändandebeslut och inreseförbud. Medlemsstaternas myndigheter med ansvar för återsändande måste också få de resurser som krävs.

Återsändande kan bara verkställas om ursprungsländerna går med på att återta de berörda personerna. Återtagande är en förutsättning för en effektiv migrationspolitik. De som återsänds måste återtas av sina ursprungsländer. Det kräver ett nära samarbete med tredjeländerna genom alla till buds stående medel. Medlemsstaterna och kommissionen bör samarbeta för att finna en lämplig avvägning mellan påtryckningar och incitament gentemot tredjeländer så att fler kan återsändas. För att underlätta processen har det beslutats att medlemsstaterna ska skicka ut europeiska migrationssambandsmän till elva länder före slutet av 2015, men detta har ännu inte skett 18 . Utrikesrepresentanten/den vice ordföranden har inlett de första högnivådialogerna med de viktigaste ursprungsländerna för irreguljära migranter, och detta kommer att följas upp inom ramen för bredare dialoger med Etiopien, Somalia, Afrikanska unionen och Sahelländerna. Det som är viktigt just nu är att de befintliga återtagandeavtalen verkligen tillämpas i praktiken.

Att få återtagande att fungera: praktiskt samarbete med Pakistan

EU har haft ett återtagandeavtal med Pakistan sedan 2012. Med tanke på de stora antal personer det är fråga om (se bilaga 9) – under många år har Pakistan varit den fjärde största källan till utomeuropeiska medborgare som vistas irreguljärt i EU – är detta avtal särskilt viktigt. Uppskattningsvis återvänder dock bara omkring 54 % av de pakistanska medborgare som får återsändandebeslut i EU. Det varierar avsevärt mellan medlemsstaterna hur effektivt avtalet tillämpas. Ett särskilt problem påträffades i Grekland i form av tvister om dokumentation. Särskilda diskussioner om återtagande mellan kommissionen, Grekland och Pakistan denna månad ska återuppta återsändandena:

Diskussioner om tillämpningen av återtagandeavtalet mellan EU och Pakistan ägde rum i Aten mellan tjänstemän från kommissionen, Grekland och Pakistan.

Kontakter mellan EU:s delegation i Islamabad och det pakistanska utrikesministeriet ägde rum samma dag.

Kommissionär Dimitris Avramopoulos kommer att åka till Islamabad den 29 oktober för att diskutera en gemensam migrationsplan.

Förhoppningsvis blir resultatet följande:

Samsyn om tillämpningen av EU:s återtagandeavtal mellan Grekland och Pakistan;

Frontex kommer att genomföra en gemensam återsändandeinsats för pakistanier från Grekland i november.

Kommissionen kommer att lägga fram en operativ handlingsplan för bättre migrationshantering med Pakistan.

II.5 Andra sätt att understödja medlemsstaterna

Medlemsstaterna kan på flera andra sätt ta EU:s stöd i anspråk för gräns- och migrationsförvaltning, och dessa sätt har inte utnyttjats fullt ut.

Medlemsstaterna kan begära utplacering av enheter för snabba gränsinsatser (Rabit) som tillhandahåller omedelbart gränsbevakningsstöd i händelse av akut eller särskilt hårt migrationstryck. Kommissionen anser att omständigheterna i Grekland de senaste månaderna är exakt de omständigheter som enheterna utformats för. Varken Grekland eller Italien har hittills begärt stöd från Rabit.

EU:s civilskyddsmekanism 19 kan aktiveras av ett land som anser sig inte kunna hantera en kris. Mekanismen bygger på frivilliga bidrag från medlemsstaterna (i form av bl.a. experter, utrustning, logi och medicinska förnödenheter). Medlemsstaterna ombads förra månaden att tala om för kommissionen vilka resurser som kan hållas i beredskap och sättas in för att hjälpa flyktingar. Endast åtta medlemsstater 20 har tillkännagett att de har – begränsade – civilskyddsresurser eller experter som de på begäran är redo att sätta in i år. Kommissionen upprepar att medlemsstaterna behöver stödja mekanismen med betydande bidrag.

Under 2015 har civilskyddsmekanismen aktiverats två gånger för att bistå Ungern 21 och en gång för att bistå Serbien 22 med att hantera de akuta behov som orsakats av ett rekordstort inflöde av flyktingar och migranter.

Det bör också erinras om att medlemsstaterna genom Frontex gemensamma insatser Triton och Poseidon fortsätter att bidra till den dagliga förvaltningen av de yttre gränserna, så att tusentals migranter och flyktingar kan räddas. För närvarande bistår 17 länder med resurser till Triton och 18 till Poseidon 23 . Resurserna motsvarar dock fortfarande inte behoven.

Framsteg

Arbetet pågår i det första utsatta området i Lampedusa (Italien).

Arbetet i det första utsatta området på Lesbos (Grekland) inleds inom kort.

Omplaceringar till andra medlemsstater har inletts.

Stödgrupper för migrationshantering verkar.

De första vidarebosättningarna har ägt rum.

Frontex understödjer återsändanden.

Nästa steg

Totalt sex utsatta områden verksamma i Italien före årsslutet.

Totalt fem utsatta områden verksamma i Grekland före årsslutet.

Medlemsstaterna skickar experter och utrustning till stödgrupperna för migration, så att stödgrupperna kan sättas in fullt ut.

Medlemsstaterna meddelar hur många omplacerings- och vidarebosättningsplatser de kan bidra med, och uppger sin mottagningskapacitet.

Återsändanden från Grekland till Pakistan återupptas.

Medlemsstaterna lämnar tillräckliga resurser till Frontex gemensamma insatser Triton och Poseidon.

III. Budgetstöd

För tre veckor sedan åtog sig kommissionen att omedelbart öka anslagen. Sedan dess har kommissionen lagt fram förslag till ändringsbudgetar för att öka anslagen till hanteringen av flyktingkrisen med ytterligare 1,7 miljarder euro 2015 och 2016.

Här ingår följande:

Ytterligare nödfinansiering redan 2015 till fonden för asyl, integration och migration och fonden för inre säkerhet (gränser) (100 miljoner euro) (se bilaga 8).

Förstärkning av de tre viktigaste byråerna med 120 tjänster (60 tjänster till Frontex, 30 till Easo och 30 till Europol).

Tilläggsanslag till det europeiska grannskapsinstrumentet (300 miljoner euro) och omfördelning av andra EU-medel så att EU:s förvaltningsfond för Syrien kan komma upp i minst 500 miljoner euro i år.

Ökade anslag till humanitärt bistånd med 500 miljoner euro (200 miljoner euro 2015 och 300 miljoner euro 2016) för att hjälpa flyktingar direkt bl.a. via UNHCR, Världslivsmedelsprogrammet och andra organisationer som tillgodoser flyktingarnas basbehov som mat och husrum.

600 miljoner euro i ytterligare åtaganden för 2016 i form av ökade anslag till migrationspolitiken (94 miljoner euro), stöd till omplaceringspaketet (110 miljoner euro), mer personal och anslag till Frontex, Easo och Europol (omkring 86 miljoner euro till återsändanden och utsatta områden och anslag till byråerna) samt kompletterande medel till de medlemsstater som drabbats hårdast av flyktingkrisen (310 miljoner euro).

Detta innebär att de totala anslag som finns tillgängliga för hantering av flyktingkrisen uppgår till 9,2 miljarder euro under 2015 och 2016.

Europaparlamentet och rådet har agerat skyndsamt för att anta ändringarna av budgeten för 2015. Kommissionen har nu antagit ändringsförslag för 2016 års budget och uppmanar budgetmyndigheten att på liknande sätt skyndsamt behandla 2016 års budget.

Det har avgörande betydelse att de nationella anslagen nu tas i bruk för att stärka den totala EU-satsningen och komplettera denna avsevärda förstärkning av migrationspolitiska utgifter i EU-budgeten. EU:s stats- och regeringschefer konstaterade detta den 23 september, och framhöll att de nationella regeringarna behöver matcha EU-medlen enligt följande:

Bidra till flyktingarnas akuta behov genom UNHCR, Världslivsmedelsprogrammet 24 och andra aktörer med sammanlagt minst 1 miljard euro. I och med att EU:s budget ger 200 miljoner euro i extra stöd i år och 300 miljoner euro nästa år, krävs ett åtagande på 500 miljoner euro ur de nationella budgetarna.

Sedan den 23 september har tio medlemsstater 25 åtagit sig att ge ytterligare bidrag, så summan blir omkring 275 miljoner euro. Faktum är dock att över 80 % av beloppet har anslagits av bara två medlemsstater, Förenade kungariket och Tyskland. Det saknas fortfarande omkring 225 miljoner euro.

Stödja en betydande ökning av EU:s regionala förvaltningsfond för krisen i Syrien. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att matcha de 500 miljoner euro som kommer från EU:s budget.

Trots att dagens kris främst beror på Syrien och att denna fond är ett redskap för flexibla, snabba insatser, har medlemsstaternas reaktion hittills varit minimal: bara två medlemsstater, Italien och Tyskland, har utlovat 3 miljoner euro respektive 5 miljoner euro. Det innebär att hela 492 miljoner euro saknas.

Lämna nationella bidrag till förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer. Kommissionen anser att medlemsstaterna bör matcha de 1,8 miljarderna euro från EU-budgeten. Stödet har även här hittills varit försumbart: bara tre medlemsstater, Luxemburg, Tyskland och Spanien, har bidragit med 3 miljoner euro var. Sex medlemsstater 26 har informellt bekräftat att de bidrar men utan att nämna några exakta belopp. Fyra andra medlemsstater 27 har sagt att det är ”mycket troligt” att de kommer att bidra och ytterligare fyra 28 överväger det fortfarande. Två länder utanför EU 29 har informellt antytt att de kan tänka sig att lämna totalt ca 9 miljoner euro. Det innebär att hela 1 791 miljoner euro saknas.

Ekonomiska resurser är en förutsättning för att vi både ska kunna tillgodose flyktingarnas akuta behov och börja åtgärda de bakomliggande orsakerna. Det är mycket viktigt att gapet mellan de behov som Europeiska rådet utpekat och de faktiska medel som några få medlemsstater hittills utlovat snabbt fylls (se bilaga 7).

Framsteg

Europaparlamentet och rådet har antagit den förstärkning på 800 miljoner euro till stöd för flyktingar och migrationspolitik 2015 som kommissionen föreslagit.

Ökade anslag på 900 miljoner euro för 2016 behandlas nu av budgetmyndigheten.

Nästa steg

Europaparlamentet och rådet bör anta de ändringar av budgeten 2016 som föreslagits av kommissionen.

Medlemsstaterna behöver komplettera utfästelserna på 500 miljoner euro till humanitärt bistånd för flyktingar, så att medlen når 1 miljard euro.

Medlemsstaterna behöver matcha EU-budgetens 500 miljoner euro till EU:s Syrienfond och EU-budgetens 1,8 miljarder euro till EU:s Afrikafond.

I detta sammanhang har frågor uppstått om hur utgifterna för hanteringen av flyktingkrisen ska behandlas inom stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen har bekräftat att den på en direkt begäran från en medlemsstat kommer att granska huruvida och i så fall hur utgifterna är förenliga med stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler. Detta inbegriper den flexibilitet som ingår i pakten för att reagera på oförutsedda omständigheter och ovanliga händelser.

Denna bedömning får göras från fall till fall som en del av analysen av de nationella statsfinansiella uppgifterna. Den bör bygga på styrkta upplupna nettokostnader i enlighet med de överenskomna metoderna för tillämpningen av pakten.

IV. Tillämpning av EU-lagstiftningen

Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på att EU hjälper personer som är i behov av internationellt skydd och återsänder migranter som inte har rätt att vistas på EU:s territorium. För att omsätta detta i praktiken har EU nu stränga gemensamma regler om asyl och irreguljär migration. Reglerna måste dock också tillämpas korrekt.

Ett exempel är kommissionens arbete för att reglerna om återsändande faktiskt tillämpas, där kommissionen har hjälpt medlemsstaterna att få en uppfattning om reglernas konsekvenser. Kommissionen har hållit särskilda dialoger med medlemsstaterna för att informera om de åtgärder som behövs för att fullgöra skyldigheten att återsända personer. Medlemsstatena bör se till att irreguljära migranter verkligen inställer sig för återsändande, och i sista hand använda frihetsberövande som en legitim åtgärd om det krävs för att undvika att irreguljära migranter avviker. Så länge som det finns en rimlig sannolikhet att ett återsändande kommer att äga rum, bör möjligheterna att genomföra återsändandet inte undergrävas av ett förtida slut på frihetsberövandet. Slutligen kan både en snabb beslutsprocess och tillgång till personal och tillräcklig kapacitet för frihetsberövande ha avgörande inverkan på hur många återsändandebeslut som faktiskt verkställs.

Sedan augusti har kommissionen skickat administrativa skrivelser till fem medlemsstater om Eurodacförordningen om fingeravtryck och tio om den korrekta tillämpningen av återvändandedirektivet. Alla berörda medlemsstater svarade om Eurodacförordningen, och kommissionen bedömer nu svaren för att se om de är tillfredsställande eller om överträdelseärenden bör inledas. När det gäller återsändandedirektivet har bara ett svar 30 inkommit hittills. Kommissionen väntar på de andra svaren och kommer att göra en snabb lägesbedömning. Ytterligare en administrativ skrivelse har riktats till en medlemsstat beträffande efterlevnaden av direktivet om asylförfaranden, direktivet om mottagandevillkor och kodexen om Schengengränserna.

När det gäller besluten om 40 eventuella eller faktiska överträdelseärenden som kommissionen fattade i september, i fråga om direktivet om asylförfaranden, direktivet om mottagandevillkor och skyddsdirektivet, utöver de 34 ärenden som redan då pågick, har kommissionen inte fått några svar än. Med tanke på lagstiftningens särskilda betydelse uppmanas medlemsstaterna att svara så snart som möjligt inom tidsfristen på två månader.

Kommissionen kommer att fortsätta att vid behov snabbt och effektivt tillämpa överträdelseförfaranden för att se till att EU:s regelverk på detta område iakttas fullständigt (se bilaga 6).

I de prioriterade åtgärder som lades fram i september framhölls särskilt Grekland. Medlemsstaterna har inte kunnat återsända asylsökande till Grekland sedan 2010–2011. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna konstaterade 2010 att den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter hade överträtts vid ett antal tillfällen. Domstolen fann vidare att man inte kunde förutsätta att medlemsstaterna respekterar asylsökandes grundläggande rättigheter om de återsänder personer till Grekland enligt Dublinsystemet.

Som sägs ovan har kommissionen ägnat avsevärda resurser åt att bistå Grekland. Medlemsstaterna börjar nu bidra till dessa satsningar. Avsevärda framsteg har gjorts på kort tid. Nu när stödgrupperna för migrationshantering är i arbete håller man på att åtgärda de allvarligaste bristerna som lett till att Dublinsystemet i praktiken upphört att fungera: mottagningsanläggningar byggs ut och handläggningen av asylansökningar blir tillförlitlig igen.

Framstegen har hittills varit uppmuntrande och måste fortsätta. Kommissionen kommer utifrån detta att göra en lägesbedömning senast den 30 november och om alla förutsättningar föreligger kommer kommissionen att lägga fram en rekommendation till Europeiska rådets möte i december 2015 eller mars 2016 om att Dublinöverföringar till Grekland bör återupptas.

Nyligen har vissa medlemsstater tillfälligt återinfört gränskontroller enligt kodexen om Schengengränserna. Detta kan vara berättigat under exceptionella krissituationer och framför allt vid allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i en viss medlemsstat. Det kan dock aldrig vara mer än en kortsiktig åtgärd tills läget har stabiliserats.

Kommissionen håller nu på att färdigställa sin lägesbedömning i form av ett yttrande om Tysklands, Österrikes och Sloveniens förlängning av tillfälliga kontroller enligt kodexen om Schengengränserna.

Framsteg

Kommissionen håller på att åtgärda brister i medlemsstaternas fullständiga införlivande och genomförande av EU:s lagstiftning.

Mottagningsanläggningar håller på att byggas ut och förutsättningarna för ett tillförlitligt asylsystem och tillförlitlig asylhandläggning håller på att införas i Grekland.

Nästa steg

Kommissionen kommer aktivt och snabbt att följa upp alla överträdelseärenden inom asyl- och återsändandepolitiken.

Senast den 30 november 2015 kommer kommissionen att göra en lägesbedömning i fråga om Dublinöverföringar till Grekland.

V. Yttre åtgärder

I den europeiska migrationsagendan framhålls att en framgångsrik migrationspolitik av nödvändighet måste fungera både i och utanför EU. Europa måste alltid välkomna dem som behöver skydd. Men det ligger i allas intresse att man åtgärdar de grundläggande orsakerna till de kriser som tvingar flyktingar att lämna sina hem och färdas i stor fara.

I de prioriterade åtgärderna och i kommissionens och utrikesrepresentantens/vice ordförandens gemensamma meddelande från förra månaden 31 ställs migration i centrum för EU:s utrikespolitiska angelägenheter. Detta framgår bland annat av de ökade anslagen som redovisats ovan. Men den diplomatiska offensiv som nu pågår har också fäst uppmärksamheten på migration i de bilaterala, regionala och multilaterala dialogerna.

Turkiet är ett viktigt partnerland. Landet har tillsammans med Libanon och Jordanien tagit det största humanitära ansvaret för att inhysa syriska flyktingar. Dess geografiska läge gör det till den viktigaste kanalen för migranter som anländer till västra Balkan. Turkiet har visat sig ha förmågan att beslutsamt angripa smuggling. Den detaljerade handlingsplan om migration som kommissionens ordförande Juncker överlämnade till president Erdoğan den 5 oktober innehåller en rad konkreta åtgärder om bl.a. stöd till flyktingar, migranter och deras värdsamhällen samt stärkt samarbete för att förebygga irreguljär migration. Åtgärderna är på kort, medellång och längre sikt. Kommissionen för nu aktiva samtal med de turkiska myndigheterna för att färdigställa handlingsplanen.

Samarbetet med Turkiet var också en viktig del av högnivåkonferensen om östra Medelhavs- och västra Balkanrutten den 8 oktober som hölls på initiativ av utrikesrepresentanten/den vice ordföranden och det luxemburgska ordförandeskapet. Vid mötet enades man om en rad praktiska åtgärder för effektivare samarbete mellan partnerländerna längs rutten, bl.a. stöd till första asyllandet och till transitländerna samt åtgärder mot de bakomliggande orsakerna och bekämpning av smuggling 32 .

Utrikesrepresentanten/den vice ordföranden har ägnat sig åt omfattande diplomatiska kontakter i syfte att finna en lösning på krisen i Libyen. Dessa politiska och ekonomiska ansträngningar har fungerat som stöd för FN:s generalsekreterares särskilde representant Bernardino León, som den 8 oktober lade fram en slutlig version av det libyska politiska avtalet för alla deltagare i den politiska dialogen. Det väsentliga är nu att få detta avtal godkänt av parterna, och i så fall står EU redo med ett omfattande och omedelbart stödpaket till en ny nationell samförståndsregering, något som kommer att gynna den libyska befolkningen. Rådet (utrikes frågor) antog den 12 oktober slutsatser om denna fråga.

Den 7 oktober gick EU:s militära insats i södra Medelhavsområdet (Eunavformed-Sophia) över till den andra fasen i internationella vatten, efter att ha nått målen för fas 1 (övervakning och kartläggning av nätverk för smuggling och människohandel) och bidragit till att rädda mer än 3 000 människor. Styrkorna kommer nu att på öppet hav kunna borda, visitera, beslagta och styra om fartyg som misstänks användas för människosmuggling eller människohandel och kommer att bidra till att misstänkta människosmugglare lagförs. Detta utgör ett viktigt steg för att störa människohandlares och människosmugglares affärsmodell, och har fått viktigt politiskt stöd genom FN:s säkerhetsråds resolution 2240 av den 9 oktober.

Under utrikesrepresentantens/vice ordförandens ledning antog rådet (utrikes frågor) slutsatser om krisen i Syrien den 12 oktober, enligt vilka EU ska öka sitt engagemang för att stödja FN-ledda internationella ansträngningar för att finna en politisk lösning på konflikten. Utrikesrepresentanten/vice ordföranden arbetar aktivt med alla viktiga regionala och internationella aktörer, bland annat Ryssland, USA, Saudiarabien, Iran, Turkiet och Irak. Europeiska utrikestjänsten har vidtagit åtgärder för att stärka stödet till den politiska oppositionen i och utanför Syrien, som är en part i en övergångsprocess, och för att fortsätta att underlätta att de olika politiska och militära grupperna närmar sig varandra och enas om en gemensam strategi. Den 7 och 9 september förde Europeiska utrikestjänsten tillsammans med FN:s särskilda sändebud Staffan de Mistura ingående samtal med medlare från bland annat Ryssland, Iran, Egypten och Saudiarabien, samt med medlemsstaternas Syriensändebud. EU är också aktivt i vissa arbetsgrupper som inrättats av den mindre gruppen i den globala koalitionen mot Daesh, närmare bestämt i fråga om stabilisering, utländska terroriststridande och motfinansiering. Genomförandet av EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Daesh pågår.

Migration var ett centralt tema som diskuterades av EU-institutionernas och medlemsstaternas företrädare vid Förenta nationernas 70:e generalförsamling i slutet av september. I detta sammanhang framhävdes behovet av en mer aktiv strategi och ökat engagemang från världssamfundets sida för att ta itu med utmaningarna i samband med migration och människors rörlighet, särskilt med beaktande av den syriska flyktingkrisen.

EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter, som lades fram i maj 33 , håller nu på att genomföras, parallellt med polisiära operationer i och utanför EU: exempelvis pågår kampanjer i Etiopien och Niger för att hejda smugglingen redan i ursprungslandet.

En viktig milstolpe i den nya migrationspolitiken blir migrationstoppmötet i Valletta den 11–12 november. Detta möte förbereds nu intensivt i samarbete med de afrikanska partnerländerna. Det blir ett tillfälle att visa att EU och dess afrikanska partnerländer kan genomföra kraftfulla åtgärder mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och garantera ordnad, säker, reguljär och ansvarsfull migration och människors rörlighet. Särskilt viktigt för sådana partnerskap är att EU måste ge stöd till sina partnerländer, ekonomiskt eller i form av experthjälp, i förvissning om att samarbetet fungerar och att alla drar åt samma håll. För att toppmötet ska lyckas krävs därför gemensamma insatser för avsevärda ekonomiska bidrag till EU:s förvaltningsfond för Afrika (se avsnitt III ovan).

Framsteg

En rad högnivåmöten där utrikesrepresentanten/vice ordföranden och kommissionärerna deltagit har fyllt den diplomatiska migrationsoffensiven med innehåll.

Eunavformed-Sophia har nått målen för fas 1.

Nästa steg

Färdigställa handlingsplanen med Turkiet.

Högnivådialoger planeras mellan utrikesrepresentanten/vice ordföranden och Etiopien, Afrikanska unionen och Somalia den 20–21 oktober

Eunavformed-Sophia genomför fas 2.

EU stöder en ny nationell samförståndsregering i Libyen.

EU ökar sitt engagemang för FN-ledda internationella ansträngningar för att finna en politisk lösning på konflikten i Syrien.

Vallettatoppmötet om migration.

VI.Slutsatser

De operativa och ekonomiska åtgärder som anges ovan är avsedda att ge det stöd som krävs för att få EU:s migrationssystem att fungera i ordnade former igen, så att reglerna tillämpas korrekt och systemet är tillräckligt robust för att hantera ofrånkomliga toppar i migrationen. En förutsättning för att återställa stabiliteten är en fungerande yttre gräns. Det står i centrum för kommissionens beslutsamhet att före årsslutet lägga fram förslag om att inrätta en helt operativ europeisk gräns- och kustbevakning, eftersom medlemsstaterna behöver mer stöd för att hantera EU:s yttre gränser.

Sammanfattning av slutsatserna

Medlemsstaterna bör snarast lämna in sina bidrag för att tillgodose byråernas behov för att genomföra systemet med utsatta områden.

Italien och Grekland bör öka sin mottagningskapacitet.

Medlemsstaterna bör uppge sin kapacitet att ta emot omplacerade personer.

Medlemsstaterna bör göra tydliga åtaganden när det gäller antalet människor som de kan omplacera fram till årsslutet.

Medlemsstaterna bör nu till kommissionen lämna information om hur många personer de kommer att vidarebosätta de närmaste sex månaderna och varifrån.

Medlemsstaterna bör snabbt genomföra EU:s handlingsplan för återvändande som föreslagits av kommissionen, för ett effektivt EU-system för återvändande.

Europeiska migrationssambandsmän bör skickas ut av EU till elva tredjeländer senast i slutet av 2015.

Medlemsstaterna bör stödja EU:s civilskyddsmekanism med betydande bidrag.

Medlemsstaterna bör lämna tillräckliga resurser till Frontex gemensamma insatser Triton och Poseidon.

Medlemsstaterna bör bidra till och matcha EU:s finansiering av stödet till UNHCR, Världslivsmedelsprogrammet och andra internationella organisationer, EU:s förvaltningsfond för Syrien och EU:s förvaltningsfond för Afrika:

Europaparlamentet och rådet bör anta den ändringsbudget för 2016 som föreslagits av kommissionen.

Kommissionen kommer att fortsätta att vid behov snabbt och effektivt driva överträdelseförfaranden för att se till att EU:s regelverk i fråga om asyl och återsändande iakttas helt och fullt.

Kommissionen kommer göra en bedömning senast den 30 november 2015 av om alla förutsättningar föreligger för att till Europeiska rådets möte i december 2015 eller mars 2016 lägga fram en rekommendation om att Dublinöverföringar till Grekland bör återupptas.

Kommissionen kommer att färdigställa sitt yttrande om Tysklands, Österrikes och Sloveniens förlängning av tillfälliga kontroller enligt kodexen om Schengengränserna.

Kommissionen kommer att färdigställa handlingsplanen med Turkiet.

Bilagor

Bilaga 1: Uppföljning av prioriterade åtgärder

Bilaga 2: Grekland – lägesrapport från den 11 oktober 2015

Bilaga 3: Italien – lägesrapport från den 11 oktober 2015

Bilaga 4: Karta över de utsatta områdena i Grekland

Bilaga 5: Karta över de utsatta områdena i Italien

Bilaga 6: Genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet

Bilaga 7: Medlemsstaternas utfästelser om finansiellt stöd

Bilaga 8: Finansiellt stöd till medlemsstater ur asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) samt ur fonden för inre säkerhet (ISF) i euro

Bilaga 9: Tillämpningen av avtalet mellan EU och Pakistan om återtagande 2012-2014

(1)

Frontex uppgifter från den 13 oktober 2015.

(2)

COM(2015) 240 final.

(3)

COM(2015) 490 final.

(4)

Uttalandet finns på http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2015/09/23-statement-informal-meeting .

(5)

Med utsatt område menas ett avsnitt av EU:s yttre gräns eller en region med extraordinärt migrationstryck som behöver stärkt, samordnat stöd från EU:s byråer.

(6)

Personal från de här byråerna arbetar tillsammans i gemensamma kontor i hamnar eller mottagningsanläggningar för att samordna EU:s stöd till de nationella myndigheterna när det gäller identifiering, registrering och återsändande av personer samt inhämtning, spridning och analys av information och underrättelser som underlag för polisiära utredningar av människosmugglarnätverk.

(7)

Österrike, Belgien, Nederländerna, Rumänien, Slovakien och Spanien.

(8)

Belgien, Tjeckien, Litauen, Portugal, Rumänien och Sverige.

(9)

Insatsstyrkan omfattar Frontex, Easo, Europol, EU:s marininsats Eunavformed-Sophia samt de italienska myndigheterna.

(10)

Exempelvis med en tillfällig anläggning med 300–400 platser på Kos som ska bli färdig till årsslutet.

(11)

Rådets beslut (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (EUT L 239, 15.9.2015, s. 146).

(12)

Rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (EUT L 248, 24.9.2015, s. 80).

(13)

Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien samt Sverige.

(14)

Från Österrike, Belgien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Italien och Slovenien till både Italien och Grekland.

(15)

Österrike, Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Sverige och Spanien.

(16)

132 syrier som vistats i angränsande länder har redan vidarebosatts enligt det system som överenskoms den 20 juli 2015 till Tjeckien (16), Italien (96) och Liechtenstein (20).

(17)

COM(2015) 453 final.

(18)

Rådets slutsatser den 8 oktober 2015: ”Samarbete med ursprungsländer och transitländer är avgörande för framgångsrika återvändandeinsatser. På kort sikt kommer EU att utforska synergieffekterna med EU:s diplomati på plats via EU:s delegationer, i synnerhet via de europeiska sambandsmännen för migration, som ska placeras ut senast i slutet av 2015 i Egypten, Marocko, Libanon, Niger, Nigeria, Senegal, Pakistan, Serbien, Etiopien, Tunisien, Sudan, Turkiet och Jordanien.”

(19)

Mekanismen kan ge bidrag in natura från medlemsstaterna i form av bl.a. experter, utrustning, logi och medicinska förnödenheter.

(20)

Belgien, Cypern, Finland, Sverige, Slovakien, Tjeckien, Litauen och Lettland.

(21)

Dessa insatser är nu över.

(22)

Denna insats pågår fortfarande.

(23)

Malta, Portugal, Nederländerna, Frankrike, Norge, Spanien, Grekland, Polen, Rumänien, Förenade kungariket, Tyskland, Danmark, Tjeckien, Bulgarien och Lettland till Triton, respektive Danmark, Tjeckien, Norge, Sverige, Portugal, Polen, Lettland, Tyskland, Kroatien, Nederländerna, Finland, Italien, Frankrike, Spanien, Belgien, Förenade kungariket och Rumänien till Poseidon.

(24)

Fyra medlemsstater – Förenade kungariket, Tyskland, Nederländerna och Sverige – återfinns bland de tio största givarna till Världslivsmedelsprogrammet 2015 (källa: Världslivsmedelsprogrammet, 6 oktober 2015).

(25)

Cypern, Tjeckien, Finland, Tyskland, Italien, Lettland, Luxemburg, Polen, Spanien och Förenade kungariket.

(26)

Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Malta och Förenade kungariket.

(27)

Österrike, Nederländerna, Finland och Sverige.

(28)

Tjeckien, Estland, Lettland och Grekland.

(29)

Norge och Schweiz.

(30)

Italien.

(31)

JOIN(2015) 40, 9 september 2015.

(32)

Finns på: http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2015/10/08-western-balkans-route-conference-declaration/

(33)

COM(2015) 285 final.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

BILAGA 1

UPPFÖLJNING AV PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Lägesöversikt per den 14 oktober 2015

OPERATIVA ÅTGÄRDER INOM EU

Åtgärder av kommissionen och EU-byråerna

Åtgärder av medlemsstaterna

Nästa steg

Genomförandet av strategin för de utsatta områdena och omplaceringsbesluten

-Samordning på plats:

-Tekniska möten organiserade av kommissionen mellan EU-byråerna och Italien/Grekland

-Samordning med internationella organisationer med verksamhet på fältet (IOM och UNHCR). Kommissionens särskilda sändebud till Italien och Grekland: samordna strategin för de utsatta områdena och omplaceringsarbetet.

-Inrättade Stödgrupper för migrationshantering:

-Italien: EU:s regionala insatsstyrka (EURTF) inrättad i Catania, Frontex gemensamma insats Triton, inbegriper screening- och utfrågningsspecialister till Sicilien och Lampedusa, Easo-experter biträder på plats med information och omplaceringsprocess.

-Grekland: inrättande av EURTF, Frontex gemensamma insats Poseidon, som inbegriper screening- och utfrågningsspecialister till Egeiska öarna. Easo-experter: sättas i arbete inom kort med att informera och handlägga ansökningar.

EU-byråer

-Frontex-grupper med screening- och utfrågningsuppgifter sköter sitt arbete inom ramen för den gemensamma insats som medlemsstaten ansvarar för i de utsatta områden där strategin genomförs.

-Den 2 oktober 2015 begärde både Frontex och Easo fler experter och mer utrustning för att ytterligare stärka stödgrupperna för migrationshantering i både Italien och Grekland.

– I Italien stödjer Eurojust den operativa, regionala Frontex-gruppen i Catania genom att underlätta ömsesidig rättslig hjälp och samordna mellan medlemsstaterna. I Grekland har två grekiska åklagare från appellationsdomstolen i Pireus utsetts till kontaktpersoner för Eurojust och kommer att informera Eurojust kontinuerligt om eventuella behov av rättslig uppföljning och samordning på EU-nivå.

-Kontakter med medlemsstaterna om praktiska frågor inför omplaceringsprocessen:

-Kommissionen skrev till alla medlemsstaterna och upprepade att det behövs sambandspersoner och att medlemsstaterna måste ange ett antal ansökningar för omplacering inom en nära framtid.

-Bilaterala kontakter inför den första omplaceringen från Italien och Grekland.

-Forum för omplacering och vidarebosättning den 1 oktober 2015:

-Information till medlemsstaterna om hur genomförandet av rådets beslut om omplacering framskrider.

-Italien och Grekland presenterade sina färdplaner och medlemsstaterna bad om klargöranden.

-Enighet om att använda flödesschemat och slutsatserna från omplaceringsworkshoppen den 21 september 2015 som metod för genomförandet av omplaceringsplanen.

-Kommissionen förklarade omplacerings- och vidarebosättningsplanernas ekonomiska aspekter.

De första omplaceringarna genomfördes den 9 oktober 2015.

Italien

Den färdplan som presenterades den 1 oktober 2015 på forumet för omplacering och vidarebosättning håller på att genomföras.

De första stödgrupperna är på plats i Lampedusa.

Mottagandecenter på tre andra ställen på Sicilien är färdiga och stödgrupperna kan förväntas sköta sina uppgifter därifrån inom kort.

Kontorsutrymme anvisat i Villa Sikania och Catania.

Sambandskontor utsedda i alla relevanta nationella och lokala offentliga organ.

En uppskattning av personalbehoven för stödgrupperna för migrationshantering ingick i färdplanen.

Italien har bett Frontex om tio fingeravtrycksspecialister.

Grekland

Den färdplan som presenterades den 1 oktober 2015 på forumet för omplacering och vidarebosättning är startklar.

Stödgrupper är verksamma på Lesbos och kommer att sättas in på fyra andra öar (Chios, Samos, Kos och Leros). Frontex är på plats på fem öar och Easo-experter kommer att rycka in inom kort.

Kontorsutrymme för EURTF har anvisats i Piraeus i lokalerna där Frontex sambandsperson arbetar.

Sambandskontor utsedda i alla relevanta nationella och lokala offentliga organ.

En uppskattning av personalbehoven för stödgrupperna för migrationshantering lämnades till Scifa den 5 oktober 2015 och vidarebefordrades till kommissionen via kommissionens sändebud i Grekland.

Andra medlemsstater

Tillsättning av nationella kontaktpersoner och avdelning av sambandspersoner till Italien och Grekland.

20 medlemsstater har tillsatt kontaktpersoner, 22 medlemsstater har hitintills tillsatt sambandspersoner i Italien, varav en har tillsatt en sambandsperson för både Italien och Grekland.

Några medlemsstater har informerat IT/EL/Easo om hur många personer de snabbt kan omplacera.

Svar på EU-byråernas begäran om personal och utrustning

Nationella experter till stödgrupper för migrationshantering som svar på begäran från Frontex (670 experter fram till slutet av januari 2016) och Easo (370 experter fram till tredje kvartalet 2017):

Finns för Italien: 1. Frontex – 18 enheter teknisk utrustning (fartyg, fordon, etc.) och 42 gästande tjänstemän.

Finns för Grekland: 1. Frontex – 27 enheter teknisk utrustning och 53 experter (det totala antalet experter verksamma vid land- och sjögränser är 95 inklusive grekiska tjänstemän)

-Omplacering, medlemsstaterna: ange hur många omplaceringar de kan ta emot före årsskiftet.

-Anpassning av de nationella programmen enligt asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) så att extra medel motsvarande engångsbeloppen för omplacerade personer tilldelas medlemsstaterna så snart utfästelserna från den 20 juli 2015 har bekräftats officiellt senast den 30 oktober 2015.

-Stöd till Grekland genom nödfinansiering ur Amif för att täcka kostnaderna för inhemsk transport av registrerade personer från de östra Egeiska öarna till det grekiska fastlandet (nödfinansiering ur Amif på 5,99 miljoner euro är på väg, bidragsavtal under beredning)

-Bedömning av Italiens behov av stöd för att täcka kostnaderna för inhemsk transport av registrerade personer från Lampedusa till det italienska fastlandet.

-Medlemsstaterna: regelbundet uppdatera informationen om antal personer som kan omplaceras snabbt.

-Medlemsstaterna: fullfölja proceduren för tillsättning av nationella kontaktpersoner och sambandspersoner.

-Frontex och Easo:s begäran om experter:

Svar från medlemsstaterna på begäran från Frontex väntas senast den 16 oktober 2015.

Stöd för Frontex gemensamma insatser Triton och Poseidon

-De gemensamma insatserna Triton och Poseidon stärktes successivt parallellt med att strategin för de utsatta områdena i Italien och Grekland genomfördes.

-Den gemensamma insatsen Triton: både antalet patrullerande enheter och antalet screening- och utfrågningsgrupper ökade (18 enheter teknisk utrustning (fartyg, fordon, etc.) och 42 gästande tjänstemän.

-Den gemensamma insatsen Poseidon (hav): Frontex har ökat både antalet enheter och antalet utfrågnings- och screeningsspecialister samt tolkar (27 enheter teknisk utrustning och 53 experter) som sattes in. Frontex har erbjudit ytterligare 104 gästande tjänstemän och samfinansiering av 31 gruppledare från den grekiska polisen.

-En öppen inbjudan att bidra ytterligare och därmed även täcka behov för de gemensamma insatserna Triton och Poseidon lanserades av Frontex den 2 oktober 2015.

-Det stärkta operativa stödet till Italien och Grekland inom ramen för de gemensamma insatserna Triton och Poseidon, särskilt ökad screening och utfrågning, var möjligt tack vare resurser från medlemsstaterna.

-Den gemensamma insatsen Triton: 26 medlemsstater och Schengenanslutna stater deltar: Österrike, Belgien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Island, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovenien, Spanien, Sverige, Förenade kungariket. Nu bidrar 17 av dem med resurser och/eller gästande tjänstemän: MT, PT, NL, FR, NO, ES, EL, PL, RO, UK, DE, DK, CZ, BG, LV

-Den gemensamma insatsen Poseidon: 25 medlemsstater deltar (Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Förenade kungariket). Nu bidrar 18 av dem med resurser och/eller gästande tjänstemän (DK, CZ, NO, SE, PT, PL, LV, DE, HR, NL, FI, IT, FR, ES, BE, UK, BG, RO).

-Medlemsstaterna: åta sig att bibehålla eller öka stödet till de pågående gemensamma insatserna i Italien och Grekland. Därför bör alla medlemsstater svara positivt på Frontex begäran från den 2 oktober 2015.

-Frontex och Grekland: verkställa utplaceringen av de extrainsatta gästande tjänstemännen.

Mottagande (kapacitet och förhållanden)

-Övervakning och vid behov överträdelseförfaranden om mottagandevillkor och kapacitet.

-Italien och Grekland gör ansträngningar för att öka kapaciteten i mottagandet. Italien på god väg att klara en kapacitet för första mottagande på 2 500 platser vid årsskiftet, Greklands 2 000 platser kommer också att öka.

-Ytterligare vägledning för att förbättra standarden på mottagandet (Easo).

-Alla medlemsstater som påverkas av krisen, särskilt Grekland: börja använda väsentlig finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna/Europeiska regionala utvecklingsfonden/Europeiska investeringsbanken för att öka kapaciteten i mottagandet.

Återsändande

-De första återsändandena under överinseende av stödgrupperna för migrationshantering skedde den 10 oktober 2015.

-Utvärdering av Schengens informationssystem i avsikt att föra in alla återsändandebeslut och inreseförbud i det SIS som startade den 5 oktober 2015.

-Europeiska sambandsmän på migrationsområdet, det koncept som lades fram den 15 september 2015 inbegrep särskilda återsändandefunktioner.

-Inrättande av ett system för integrerat återsändande, process påbörjad mellan kommissionen, EU-byråerna (Frontex och Easo) och relevanta nätverk den 15 september 2015.

-Schengenutvärderingar av återsändandesystem i AT, BE, DE, NL under 2015 och en enkätbaserad utvärdering (LI).

-Reaktioner från medlemsstaterna bekräftar betydelsen av återsändanden.

-Medlemsstater (och anslutna stater) som inte ingår i existerande nätverk inbjuds att överväga deltagande eller associering.

-Rekrytering och insättning av de första europeiska sambandsmännen på migrationsområdet senast i slutet av 2015.

-Operativt uppföljningsmöte anordnat av Frontex den 28 oktober 2015.

-Återsändandesystem i sex medlemsstater: utvärdera under 2016 (IT, EL, LU, FR, MT, HR).

Vidarebosättning

Forum för vidarebosättning och omplacering den 1 oktober 2015:

-UNHCR presenterade möjligheter för vidarebosättning och prioriteringar för 2016 samt angav samarbetsområden med vidarebosättningsstaterna.

-IOM informerade om sin expertis i vidarebosättningsprocessen och det stöd organisationen kan erbjuda vidarebosättningsstaterna.

-Kommissionen presenterade en vägledning om finansiellt stöd.

Easo:s vidarebosättningsworkshop den 2 oktober 2015:

-UNHCR informerade om olika steg i vidarebosättningsprocessen som låg inom dess arbetsområde.

-IT, NL och SE presenterade olika aspekter av sina program för vidarebosättning i syfte att sprida god praxis.

-Presentation av vidarebosättningsprojektet EU-FRANK som syftar till att underlätta vidarebosättning och tillträde för flyktingar genom utbyte av kunskap.

-Presentation av ICMC om integrationspraxis.

-Kartläggning av medlemsstaternas operativa behov när det gäller vidarebosättning och fastställelse av operativa stödåtgärder för att tillgodose dessa behov.

-Forum för vidarebosättning och omplacering den 1 oktober 2015:

-Alla medlemsstater har bekräftat sina åtaganden från den 20 juli 2015 och många av dem anger uttryckligen att de kommer att samarbeta nära med UNHCR och IOM.

-Alla stater har bekräftat sitt stöd för de överenskomna prioriteringarna när det gäller regioner för vidarebosättning. De flesta kommer att koncentrera sig på de syriska flyktingarna i Libanon, Jordanien och Turkiet. Vissa har också meddelat att de kommer att vidarebosätta från andra regioner, exempelvis Afrikas horn (Sudan) eller Nordafrika (Egypten).

-Några medlemsstater har redan börjat begränsad vidarebosättning enligt planen (IT, CZ), medan Liechtenstein meddelade att landet redan har uppfyllt sitt åtagande genom att vidarebosätta 20 syrier från Turkiet.

-Vissa medlemsstater angav hur många personer av deras totala åtagande de räknade med att vidarebosätta under 2016 respektive 2017.

-Medlemsstaterna: lämna en officiell bekräftelse senast den 30 oktober 2015 till kommissionen på hur många personer de kommer att vidarebosätta i överensstämmelse med det antal de åtog sig enligt vidarebosättningsprogrammet från den 20 juli 2015.

-Kommissionen: på basis av bekräftelsen, se över medlemsstaternas nationella program inom ramen för Amif.

-Medlemsstaterna i samarbete med UNHCR: ange kandidater för vidarebosättning.

Smuggling av migranter

-Inrättande av den gemensamma insatsgruppen Mare som främsta samlingspunkt för information om smuggling av migranter, för stöd till medlemsstaternas utredningar och åtal av människosmugglare.

-Stöd till XX utredningar och XX gemensamma insatser mot smuggling av migranter i XX medlemsstater.

-Tillsättning av XX per XX medlemsstater till den gemensamma insatsgruppen Mare.

-Ytterligare förstärkning av samarbetet mellan EU-byråerna om migrantsmuggling.

-Ytterligare användning av gemensamma utredningsgrupper och gemensamma insatser på området smuggling av migranter.

Civilskydd

-Kommissionen skrev till alla medlemsstater den 24 september 2015 och bad dem ange vilka tillgångar de skulle kunna frigöra om skyddsmekanismen aktiveras under flyktingkrisen.

-Det senaste samordningsmötet hölls den 8 oktober 2015.

-19 medlemsstater har svarat på skrivelsen, åtta av dem positivt (BE, CY, FI, LT, SE, SK, CZ, LV). Fyra andra (AT, BG, SI, UK) skulle kunna bidra på begäran från fall till fall.

-Ungern utlöste civilskyddsmekanismen den 18 juni 2015 och den 11 september 2015.

-Serbien utlöste civilskyddsmekanismen den 21 september 2015.

-Medlemsstater som behöver hjälp kan utlösa mekanismen.

-Medlemsstaternas beredskapsplaner för vilken typ av civilskydd som skulle kunna behövas i olika scenarier, och vilka tillgångar som skulle kunna ställas till förfogande.

Snabba gränsinsatsenheter (Rabit)

-Frontex skickade en skrivelse till EU-byråns styrelse den 18 september 2015 och dels betonade sin beredskap att svara på varje begäran om snabba insatser från en medlemsstat som stod inför ett plötsligt och väsentligt tryck från irreguljär invandring vid de yttre gränserna, dels uppmanade till stöd för varje sådant ingripande liksom för verkställandet av pågående intensifierade gemensamma insatser.

-I sitt meddelande om hanteringen flyktingkrisen påpekade kommissionen att Rabit-mekanismen kunde utlösas.

-13 medlemsstater svarade på skrivelsen från den verkställande direktören.

-Ingen medlemsstat har än så länge (per den 7 oktober 2015) meddelat Frontex att man tänker be om snabba gränsinsatser.

-6 medlemsstater förklarade sig beredda att sända personal eller tekniska resurser som skulle kunna sättas in under innevarande år [om det kom en förfrågan].

-Varje medlemsstat som befinner sig i en situation av akut och exceptionellt tryck från stora mängder migranter som försöker ta sig in på territoriet illegalt, vilket övergår den berörda medlemstatens förmåga att hantera får utlösa en snabb gränsinsats samordnad av Frontex.

-Frontex: ständigt tillsammans med medlemsstaterna bevaka utvecklingen vid EU:s yttre gränser, särskilt i de medlemsstater där särskilt och oproportionerligt tryck uppstår.

BUDGETSTÖD FÖR ÅTGÄRDER INOM EU

EU-åtgärder

Åtgärder av medlemsstaterna

Nästa steg

Stärkt finansiellt stöd till migrationshantering: gränskontroller, asylsystem, mottagande, återsändande (enligt ändringsbudget nr 7 2015 och ändringsskrivelse nr 2 2016)

Ytterligare 100 miljoner euro till nödfinansieringen ur Amif och ISF 2015, en ändring föreslagen av kommissionen och behandlad med förtur av budgetmyndigheten.

-Budgetkonsekvenserna av det andra omplaceringsförslaget för 120 000 flyktingar (inklusive resekostnader) på sammanlagt 780 miljoner euro under 2016 enligt ändringsskrivelse 2 som kommer att antas av kommissionen den 14 oktober 2015.

-Ytterligare ett förslag från kommissionen på sammanlagt 600 miljoner euro extra finansiering för 2016 också enligt ändringsskrivelse 2 inbegripet följande:

-310 miljoner euro för mer strukturella åtgärder på medellång sikt och första mottagandeverksamhet i de mest påverkade medlemsstaterna.

-Ytterligare 94 miljoner euro i nödfinansiering.

-110 miljoner euro för budgetanpassning av det första omplaceringspaketet (40 000 flyktingar) med det andra.

-Ytterligare resurser för EU-byråerna (se nedan).

Pågående nödfinansiering:

-Ur Amif beviljades Österrike nödfinansiering på 6,3 miljoner euro den 5 oktober, medan ansökningar från Ungern, Grekland, Tyskland och Kroatien på sammanlagt över 60 miljoner euro bereds.

-Ur ISF (gränser) beviljades Grekland 10,7 miljoner euro och Frankrike 1,7 miljoner euro i början av oktober. Ytterligare ansökningar om finansiering på sammanlagt mer än 8 miljoner euro för Grekland och Kroatien bereds.

-Medlemsstaterna (plus tre Schengenanslutna stater) har utsett ansvariga myndigheter.

-75 % av medlemsstaterna har upprättat genomförandestruktur och börjat genomföra de nationella programmen.

-Anslaget ur Amif och ISF för de nationella programmen i Italien uppgår till ca 560 miljoner euro för perioden 2014–2020. Första förfinansieringsbetalningar på ca 39 miljoner euro gjordes i augusti 2015. Dessutom har 19,12 miljoner euro beviljats Italien i nödfinansiering 2015.

Anslaget ur Amif och ISF för de nationella programmen i Grekland uppgår till ca 474 miljoner euro för perioden 2014–2020. Första förfinansieringsbetalningar på ca 33 miljoner euro gjordes i mitten av september 2015. Dessutom har 19,5 miljoner euro (inklusive bidrag till UNHCR) beviljats Italien i nödfinansiering 2015.

-Medlemsstaterna bör använda tillgänglig finansiering via de nationella programmen inom ramen för Amif och ISF. För detta ändamål behöver vissa medlemsstater fortfarande utse sina ansvariga myndigheter.

-Kommissionen: bedöma om det behövs en översyn av medlemsstaternas program inom ramen för Amif och ISF (gränser) och kontrollera att de svarar mot den rådande situationen när det gäller t.ex. kapacitet för mottagande.

-Kommissionen: stå i nära kontakt med de mest utsatta medlemsstaterna och se till att behovsanalysen slutförs och att en strukturerad metod (verksamhet, tidsplanering) används för att lösa nuvarande akuta problem genom de nationella programmen och nödfinansiering.

-Nio återstående ännu ej godkända nationella program kommer att antas i slutet av november.

-Europeiska investeringsbankens styrelsemöte i november: diskutera särskilda villkor för flyktingprojekt, behovsanalys i slutet av november.

Stöd till EU-byråerna

-Mer personal till EU-byråerna 2015 och 2016,

-60 tjänster för Frontex,

-30 för Easo,

-30 för Europol.

-50 miljoner euro för att stödja Frontex verksamhet under 2016 på området återsändande och 20 miljoner euro för att stärka Frontex insatser i de utsatta områdena.

-Stöd från medlemsstaterna till Frontex och Easo:s arbete.

-Föreslaget stöd i 2016 års budget.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA ÅTGÄRDER: EXTERNT

	EU-åtgärder	Åtgärder av medlemsstaterna	Nästa steg
Diplomatisk offensiv om migration	-Högnivåkonferens om östra Medelhavs- och västra Balkanrutten i Luxemburg den 8 oktober 2015. Fem viktiga insatsområden angivna i en förklaring: 1. stöd till Jordanien, Libanon, Turkiet; 2. stöd till transitländer; 3. bekämpning av organiserad brottslighet/smuggling av migranter, 4. insatser mot bakomliggande orsaker; 5. samarbete med de irreguljära migranternas ursprungsländer. -Turkiet – en gemensam handlingsplan om migration för EU och Turkiet, som ska omfatta åtgärder för att stödja Turkiet i flyktingkrisen och begränsa antalet irreguljära avresor. -.	-Tyskland har meddelat att en högnivådialog om migration kommer att inledas med Turkiet.	Högnivåkonferens – Användning av befintliga bilaterala och regionala fora för dialog och samarbete. – Överenskommelser om handlingsplaner för genomförandet. – Samarbete med FN och andra internationella organisationer. – Ministerforum EU-västra Balkan (senast slutet av 2015). Övervakning: Möte mellan högre tjänstemän i början av 2016 om genomförandet av förklaringen från konferensen. Toppmötet i Valletta 11–12 november 2015 -Politisk förklaring och handlingsplan -Uppföljning av åtgärder på områdena riktat bistånd, laglig migration, bekämpning av smuggling och konkreta framsteg när det gäller återsändande/återtagande. -Medlemsstaterna: bidra till förvaltingsfonden för nödåtgärder inriktad på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna i Afrika till irreguljär migration och fördrivna personer. EU – Afrika: – Den höga representanten/kommissionens vice ordförande: besöka Etiopien och Afrikanska unionens kommission den 20 oktober 2015 för att inleda en dialog på hög nivå om migration. Då bör ett åtagande göras att inleda en gemensam agenda för migration och rörlighet, särskilda migrationsåtgärder för Etiopien, ökat samarbete om återvändande. -Den höga representanten/kommissionens vice ordförande: delta i nästa ministermöte i Sahelländerna. -Genomförandet av migrationsavsnittet i EU:s regionala handlingsplan för Sahel 2015–2020. Turkiet: -Handlingsplan – måste färdigställas.
Återtagande i tredjeländer	-Inrättande av en fond för uppbyggnad av återtagandekapacitet (inom ramen för Amif:s årliga arbetsprogram 2015).	-	-Medlemsstaterna: föreslå projekt för eventuell finansiering via fonden, även anslå medel för hjälp till återvändande. -Identifiering av särskilda projekt för att stärka samarbetet med viktiga partner om återtagande. Se till att det finns tillräckligt finansiellt stöd för återanpassning och återvändande i tredjeländer.
	-Återtagandeworkshoppar med AVS-länderna organiserades i Bryssel (28–29 september 2015).	-Medlemsstaterna deltog i workshoppen.	-Inrättandet av nationella kontaktpunkter för återtagande i EU-AVS-länderna.
	-Tillsättning av europeiska sambandsmän för migration.	-Allmän överenskommelse om ansvarsområde för de europeiska sambandsmän för migration som snart ska placeras ut på EU:s delegationer i centrala länder.	-Förberedelser inför eventuell utplacering av europeiska sambandsmän för migration i Egypten, Libanon, Niger, Nigeria, Pakistan, Senegal, Serbien, Sudan, Etiopien, Tunisien, Turkiet och Jordanien (annons om ledig tjänst, urvalsförfarande,
			faktisk utplacering).
	-Bilaterala möten om återtagande med ursprungsländer bl. a. i Afrika söder om Sahara. -G5 Sahel – 17 juni 2015. -Möten med utrikesministrarna i Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger och Tchad. -Besök av den höga representanten/vice ordföranden i Algeriet den 17 september 2015, efter kommissionens informationsmöte i Alger, 9–10 september 2015. -Besök av den höga representanten/vice ordföranden i Niger den 18 september 2015.	-Italien – ledare för konsortiet för det regionala utvecklings- och skyddsprogrammet för Nordafrika. Behöver mer stöd från kommissionen i dialogen med de algeriska myndigheterna.	-Dialoger på hög nivå planeras. Kommande möten: -Senegal, den 19–21 oktober 2015. -Etiopien, den 20 oktober 2015. – Uppföljning av den höga representanten/vice ordförandens besök i Niger: Niger kommer att lägga fram en uppsättning åtgärder på toppmötet i Valletta. -Skapa skräddarsydda ”påtrycknings- och incitamentpaket” för användning mot relevanta tredje länder som inte samarbetar fullständigt om återtagande. -Uppföljning och återupptagna förhandlingar för att sluta återtagandeavtal med de nordafrikanska länderna. -Eventuell inledning på nya förhandlingar med andra länder.
	- Pakistan: Möte om återtagande mellan Grekland, Pakistan och kommissionen. Tre möten i den gemensamma kommittén för återtagande under 2014 och 2015 omfattade en handlingsplan som skulle hjälpa Pakistan att fullgöra sina åtaganden från juni 2015. -Vid möten i Aten den 8 oktober 2015 med de grekiska myndigheterna och Pakistans ambassad uppdagades specifika problem och man nådde en överenskommelse om en lösning.	-	– Pakistan: Uppföljning av möten, fullfölja ytterligare åtaganden från mötena i den gemensamma kommittén för återtagande under 2014 och 2015. Eventuell gemensam handlingsplan för migration för EU och Pakistan som ska omfatta återtagande, åtgärder mot migrantsmuggling, stöd som kommer att diskuteras den 29 oktober under kommissionsledamot Avramopoulos besök. -Nästa möte i den gemensamma kommittén för återtagande första halvåret 2016, Bryssel.
Humanitärt bistånd	-Åtagande från Europeiska rådet att tillhandahålla minst ytterligare 1 miljard euro från EU:s budget och de nationella budgetarna för att hantera flyktingarnas akuta behov via stöd till UNHCR, Världslivsmedelsprogrammet och andra humanitära organisationer. -Kommissionen har redan föreslagit 200 miljoner euro till humanitärt bistånd till flyktingar i år, därpå ytterligare 300 miljoner euro till humanitärt bistånd under 2016. -Budgetmyndigheten: Europaparlamentet och rådet har påskyndat -Kontrakt värda 50 miljoner euro med FN-organ och andra humanitära organisationer (t.ex. Rödakorskommittén osv.) är undertecknade, vilket möjliggör förfinansiering.	-Nästan 275 miljoner euro har utlovats sedan den 23 september.	-Medlemsstaterna: matcha EU-stödet för humanitärt bistånd. -Kontrakt på 200 miljoner euro i humanitärt bistånd ska förhandlas fram senast i slutet av november.
Förvaltningsfonder	Förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika -Kommissionens förslag om att anslå 1,8 miljarder euro (EU:s budgetinstrument + EUF) till att främja stabilitet och ta itu med de underliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer i Afrika. Det geografiska området omfattar nio länder i Sahelregionen och kring Tchadsjön, nio länder i Afrikas horn och fem länder i Nordafrika.	– För närvarande har tre medlemsstater utlovat totalt 9 miljoner euro (ES, DE och LU). Andra medlemsstater har uppgett sig villiga att bidra, även NO och CH. – Positivt yttrande från EUF-kommittén.	-Kommissionens beslut om förvaltningsfonden måste antas före toppmötet i Valletta. -Se till att EU-medlemsstaterna bidrar massivt och systematiskt till fonden och matchar finansieringen från EU och andra internationella partner.
	EU:s regionala förvaltningsfond för insatser mot den syriska krisen: -500 miljoner euro från EU:s budget	– Två medlemsstater har utlovat totalt 8 miljoner euro i ytterligare stöd (Italien 3 miljoner euro och Tyskland 5 miljoner euro).
Uppbyggande av kapacitet	-Turkiet – Handlingsplan (se ovan) -Serbien/Fyrom: särskild åtgärd på 10 miljoner euro. Stöd till kapacitetsuppbyggnad i båda länderna (inbegripet utrustning) och humanitärt bistånd till flyktingar. -Ett program på 8 miljoner euro från IPA:s regionala program håller på att utarbetas. Syftet är att stärka kapaciteten (inbegripet registrering av flyktingar) i västra Balkan. – Afrika, Niger: förstärkning pågår av multifunktionscentret i Agadez som ger migranter direkt assistans och information samt registrerar dem och som erbjuder möjlighet till tryggt och frivilligt återvändande och återanpassning i samarbete med ursprungsländerna. Det omfattar stöd till lokalsamhällen (fas 1 finansieras genom stabilitetsinstrumentet – 1,5 miljoner euro).	- -Lansering av en gemensam utredningsgrupp i Niger (EU-finansierad, genomförande av Spanien och Frankrike) för att stärka Nigers kapacitet att bekämpa irreguljär migration.	-Turkiet – Handlingsplan (se ovan) -. -Serbien/Fyrom: Kontrakt under beredning, utbetalningar och genomförande under de kommande veckorna. -Lansering av projekt för att stärka kapaciteten hos östafrikanska länder att bekämpa människohandel och smuggling av migranter, planerad start i januari 2016. -Beredning av EU:s regionala utvecklings- och skyddsprogram i Afrikas horn för att stärka kapaciteten i Kenya, Etiopien och Sudan när det gäller skydd av flyktingar och mottagandekapacitet. -Lansering av projekt för att stärka myndigheternas kapacitet för återsändande och hållbar återanpassning längs större migrationsleder (med fokus på Afrika), planerad start i januari 2016. -Lansering av stödprojekt för AU–EU-dialogen om migration och rörlighet, Rabatprocessen och Khartoumprocessen, planerad start i december 2015. -Lägga fram förslag till förklaring om partnerskap för rörlighet som inledning till en dialog med Libanon. Mer proaktiv hållning från medlemsstaterna när det gäller genomförandet av det befintliga partnerskapet för rörlighet mellan EU och Jordanien och det framtida avtalet mellan EU och Libanon. -Utforma och genomföra de nya regionala utvecklings- och skyddsprogrammen i Nordafrika och Afrikas horn i början av 2016.

GENOMFÖRANDET AV EU-LAGSTIFTNINGEN

Rättsakt	EU-åtgärder	Åtgärder av medlemsstaterna	Nästa steg
Direktivet om asylförfaranden 2013/32/EU	-Arton pågående överträdelseförfaranden för utebliven eller partiell anmälan av införlivandeåtgärderna. Medlemsstaterna har fått formella underrättelser. -Sex pågående överträdelseförfaranden för bristande överensstämmelse eller felaktig tillämpning befinner sig i etappen formell underrättelse. -En administrativ skrivelse om eventuellt bristande överensstämmelsen med bestämmelserna i denna rättsakt hos nyligen antagen lagstiftning.	En medlemsstat har anmält att direktivet är fullständigt införlivat. Anmälan är under bedömning (FR).	-Om medlemsstaterna inte införlivar direktivet fullständigt, kan motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen följa. -Om medlemsstaterna inte efterlever direktivet, kan motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen följa.
Direktivet om mottagningsvillkor 2013/33/EU	-Nitton pågående överträdelseförfaranden för utebliven eller partiell anmälan av införlivandeåtgärderna. Medlemsstaterna har fått formella underrättelser. -Åtta pågående överträdelseförfaranden för bristande överensstämmelse eller felaktig tillämpning i etappen formell underrättelse. -En administrativ skrivelse om eventuellt bristande överensstämmelsen med bestämmelserna i denna rättsakt hos nyligen antagen lagstiftning.	Två medlemsstater har anmält att direktivet är fullständigt införlivat. Anmälningarna är under bedömning (FR/ES).	-Om medlemsstaterna inte införlivar direktivet fullständigt, kan motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen följa. -Om medlemsstaterna inte efterlever direktivet, kan motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen följa.
Skyddsdirektivet 2011/95/EU	-Tretton pågående överträdelseförfaranden för utebliven eller partiell anmälan av införlivandeåtgärderna. -Elva medlemsstater har fått formella underrättelser. -Två medlemsstater har fått motiverade yttranden. -En pågående överträdelseförfarande för bristande överensstämmelse eller felaktig tillämpning.		-Om medlemsstaterna inte införlivar direktivet fullständigt, kan motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen följa. -Om medlemsstaterna inte efterlever direktivet, kan motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen följa.
Dublinförordningen EU/604/2013	-En pågående överträdelseförfarande för bristande efterlevnad. Medlemsstaten har fått en formell underrättelse.		-Om medlemsstaten inte efterlever direktivet, kan ett motiverat yttrande och därefter ett hänskjutande till domstolen följa.
Eurodacförordningen EU/603/2013	Fem administrativa skrivelser till medlemsstater om klargöranden av hur reglerna om överföring av fingeravtryck följs.	Medlemsstaterna har svarat på de administrativa skrivelserna.	-Efter bedömning av svaren på de administrativa skrivelserna, kan formella överträdelseförfaranden inledas.
Direktivet om varaktigt bosatta 2011/51/EU	-Sju pågående överträdelseförfaranden för utebliven eller partiell anmälan av införlivandeåtgärderna. Medlemsstaterna har fått formella underrättelser.		-Om medlemsstaterna inte införlivar direktivet fullständigt, kan motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen följa.
Återvändandedirektivet 2008/115/EG	-Fyra pågående överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad. Medlemsstaterna har fått formella underrättelser. Tre administrativa skrivelser till medlemsstater om klargöranden av hur beslut om återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas i landet olagligt utfärdas. -Sju administrativa skrivelser till medlemsstater om klargöranden av hur beslut om återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas i landet olagligt verkställs. En administrativ skrivelse om eventuellt bristande överensstämmelse med denna rättsakt hos nyligen antagen lagstiftning.	-	-Om medlemsstaterna inte efterlever direktivet, kan de formella underrättelserna följas av motiverade yttranden och därefter hänskjutanden till domstolen. -Efter bedömning av svaren på de administrativa skrivelserna, kan formella överträdelseförfaranden inledas.
Kodex om Schengengränserna – förordning (EG) nr 562/2006	-En administrativ skrivelse om eventuellt bristande överensstämmelsen med bestämmelserna i denna rättsakt hos nyligen antagen lagstiftning.	-	-Efter bedömning av svaren på den administrativa skrivelsen, kan formella överträdelseförfaranden inledas.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Bilaga 2: Grekland – lägesrapport från den 11 oktober 2015

I. Utsatta områden

Resultat hittills

1.De grekiska myndigheterna och Frontex har satt in mer extra personal på de utsatta öarna Lesbos, Chios, Samos, Kos och Leros.

2.På Lesbos har kapaciteten för första mottagande ökat väsentligt (1480 platser i det första mottagandecentret, screeningcentret och den tillfälliga anläggningen i Karatepe), anläggningarna väntas vara fullt operativa inom kort.

3.Inbjudningar att bidra ytterligare med personal och utrustning har lanserats av Frontex och Easo på grundval av den grekiska färdplanen för omplacering och utsatta områden. Dessa inbjudningar är utöver den begäran om extra Eurodac-utrustning som lanserades i juli förra året.

4.Frontex och eu-LISA har inlett ett pilotprojekt för att förbättra registreringen och kapaciteten att överföra uppgifter.

5.Kommissionen och EU-byråerna är i ständig kontakt med medlemsstaterna om resurser (experter och utrustning). Hittills har [3 %] av det begärda stödet utlovats av medlemsstaterna [ska färdigställas före Europeiska rådets möte]. Allt stöd bör gå via EU:s för ändamålet angivna organ (EURTF).

6.Kommissionen har betalat ut förfinansiering ur relevanta EU-fonder (Amif och ISF), inbegripet nödfinansiering.

7.Grekland har ökat användningen av Eurodac, genom överföring av maskiner från fastlandet till de utsatta öarna.

8.Grekland har börjat lösa de interna problem som försvårar användning av avsatta EU-medel genom att inrätta en myndighet med ansvar för förvaltningen av medel från Amif och ISF.

Detta återstår

1.Grekland måste genomföra handlingsplanen för övriga utsatta områden före slutet av november 2015.

2.Grekland bör ytterligare förbättra kapaciteten att registrera i Eurodac-systemet genom tillämpning av resultaten från Frontex/eu-LISA:s pilotprojekt.

3.Medlemsstaterna bör svara på Frontex begäran om att bidra med maskiner till Eurodac.

4.Grekland bör ytterligare stärka möjligheterna till tillfällig inkvartering i de utsatta områdena.

5.Grekland: se till att det finns tillräckligt med personal i de utsatta områdena, undersöka möjligheterna att omfördela personal inom den offentliga förvaltningen.

6.Grekland: förbättra effektiviteten vid första mottagande och registrering på Lesbos genom att sätta in extra registreringsenheter i närheten av anlöpningsplatserna.

7.Grekland: skapa en ledningsgrupp för hantering av krisen så att de utsatta områdena och omplaceringsarbetet kan övervakas löpande.

8.Kommissionen: se till att medlemsstaternas bidrag går via EU:s för ändamålet angivna organ (t.ex. EURTF).

9.Medlemsstaterna bör utan dröjsmål svara på Frontex och Easo:s begäran om extra personal till de utsatta områdena.

II. Återsändande

Resultat hittills

1.Frontex har organiserat ett gemensamt återsändandeflyg som avgår till Nigeria den 15 oktober. Det är det första återsändandet efter avbrottet i programmet den 30 juni 2015.

2.Kommissionen har biträtt Grekland med uppgiften att nå en uppgörelse med Pakistans ambassad i Aten som klargör och rationaliserar återsändandeförfarandena enligt återtagandeavtalet mellan EU och Pakistan.

3.En anbudsinfordran för återupptagandet av handlingsprogrammet för återvändande, som finansieras av ISF, kommer att lanseras i slutet av denna vecka.

4.Ytterligare ett gemensamt återsändandeflyg organiserat av Frontex planeras till Pakistan. Pakistans ambassad har åtagit sig att utfärda relevanta resehandlingar för 26 medborgare.

5.Grekland har för närvarande tillräcklig kapacitet för förvar före avresa för att kunna genomföra ett återsändandeprogram.

Detta återstår

1.Grekland: snabbt slutföra anbudsförfarandet för återsändande och återuppta programmet för återsändande utan dröjsmål.

2.Kommissionen och medlemsstaterna: biträda Grekland med uppgiften att nå uppgörelser med ursprungsländerna inom ramen för återtagandeavtal.

III. Omplacering

Resultat hittills

1.Kommissionen har biträtt Grekland med att inrätta de administrativa förfaranden som behövs för att genomföra besluten om omplacering effektivt.

2.Grekland har börjat informera de asylsökande som svarar mot kriterierna för omplacering om fördelarna med programmet.

3.Det första omplaceringsflyget till Luxemburg för 30 syriska medborgare håller på att organiseras.

4.Grekland har ökat personalen på asylmyndigheten med 30 % sedan juni 2015, främst med hjälp av tidsbegränsade anställningar finansierade genom EES-bidragen.

5.Grekland har skapat en särskild enhet för omplaceringsförfarandena på asylmyndigheten.

6.Asyltjänsten och Easo har enats om en operativ plan för samarbetet i de utsatta områdena och inom omplaceringsprogrammet.

Detta återstår

1.Grekland måste intensifiera informationsinsatserna för omplaceringsprogrammet.

2.Medlemsstaterna måste avdela sambandsmän till Grekland utan dröjsmål.

3.Medlemsstaterna bör sammanställa lämpliga informationspaket för att informera om programmet hos dem som kan komma i fråga.

4.Medlemsstaterna: skapa goda förutsättningar för mottagande och integration (bostäder, sjukvård, utbildning, språkkurser osv.) genom att till fullo utnyttja de instrument med delad förvaltning som stöder dessa ansträngningar (Amif, ESF, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Ejflu, Eruf).

5.Grekland bör öka kapaciteten i de öppna mottagandeanläggningarna.

6.Grekland: ytterligare öka handläggningskapaciteten hos asylmyndigheten genom personalförstärkning från Easo och UNHCR.

IV. Åtgärder på medellång sikt

1.Med hjälp av tekniskt stöd från kommissionen och medlemsstaterna bör Grekland se till att system- och strukturbristerna i landets migrations- och asylsystem åtgärdas långsiktigt inom de närmaste sex månaderna.

2.Grekland: förbättra samordningen av styrningen på alla förvaltningsnivåer, inbegripet den decentraliserade förvaltningen.

3.Grekland bör bli ännu bättre på att använda öronmärkta EU-medel effektivt.

4.Grekland: ytterligare öka möjligheterna till inkvartering i de utsatta områdena och på fastlandet för att föregripa framtida toppar.

5.Kommissionen och medlemsstaterna: hjälpa Grekland att stärka kapaciteten hos de berörda ministerierna och förvaltningarna, inklusive omsättning av fondmedlen, där kommissionen kan erbjuda tekniskt bistånd.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Bilaga 3: Italien – lägesrapport från den 11 oktober 2015

I. Utsatta områden

Resultat hittills

1.De italienska myndigheterna öppnade en första anläggning för utsatta områden i Lampedusa för två veckor sedan. Anläggningen är igång och har personal från både Easo och Frontex. Fingeravtryck tas i ökande utsträckning vid anläggningen, trots att många migranter fortfarande motsätter sig att deras fingeravtryck tas.

2.Alla de andra utsatta områdena har redan angetts. De flesta kan starta under de kommande veckorna. Två av dem, Taranto och Augusta, kommer att vara igång senast i slutet av 2015.

3.I alla de utsatta områdena planerar man för tio fingeravtrycksspecialister från Frontex, två utfrågningsgrupper och två screeninggrupper tillsammans med en Easo-grupp på tre personer för informationsspridning. De ansökningsomgångar från Frontex och Easo som nu pågår bör fylla alla behoven i alla de utsatta områden som omfattas, förutsatt att medlemsstaterna bidrar med ett tillräckligt antal experter.

4.EU:s regionala insatsstyrka (EURTF) arbetar redan i Catania sedan i juli och är fullt operationell med närvaro av samtliga EU-byråer. Men bättre integration mellan Europols arbete och strategin för de utsatta områdena behövs, i synnerhet stärkt informationsutbyte mellan italienska åklagar- och polismyndigheter och Europol.

5.För att ge strategin för de utsatta områdena bästa möjliga verkan undersöker de italienska myndigheterna för närvarande sina behov och samlar dem i en heltäckande behovsanalys som ska ligga till grund för en ansökan om ett stödpaket ur EU-fonderna. Ett för ändamålet tekniskt möte med kommissionen är planerat till den 16 oktober.

Detta återstår

1.Övriga utsatta områdena måste få fungerande anläggningar enligt tidsplanen så att hela systemet är operationellt och kan minska trycket på Lampedusa. In- och utflöde av flyktingar måste följas kontinuerligt för att bedöma om det eventuellt uppstår fler utsatta områden med behov av anläggningar.

2.Italien bör se till att befintlig kapacitet att ta personer i förvar används så att reglerna om identifiering följs och bör skapa mer plats i förvarsanläggningar så att förutsättningar skapas för effektiv identifiering och återsändande.

3.Medlemsstaterna bör se till att de experter Frontex och Easo har efterfrågat görs tillgängliga omedelbart. Experterna bör vara tillgängliga för insatser under en längre tid för att vara till så stor nytta som möjligt.

4.Italien bör överväga reformer av de befintliga reglerna för hur länge man får ta personer i förvar, så att förvar under längre tid blir möjligt i svåra fall om det krävs för identifieringen.

5.De italienska myndigheterna bör ge ytterligare vägledning grundad på instruktioner från kommissionen om proportionerlig användning av tvång när migranter vägrar att låta sig identifieras.

6.För att migranterna ska kunna transporteras snabbt från de utsatta områdena till mottagande- eller förvarsanläggningar längre in i landet kommer Italien sannolikt snart att be kommissionen om logistiskt stöd, närmare bestämt charterflyg med hjälp av ett särskilt Echo-ramavtal.

II. Återsändande

Resultat hittills

1.De italienska myndigheterna har lagt stora resurser på återsändande, och förfarandet är nu väl etablerat i många fall (egyptier, tunisier). Sedan början av året har 72 flyg avgått.

2.Italien förhandlar för närvarande med flera länder söder om Sahara om operativa överenskommelser för att säkerställa snabbt återsändande för tredjelandsmedborgare (särskilt i västra Afrika). En överenskommelse har redan nåtts med Gambia, medan förslag har lagts fram till andra tredjeländer. Samarbetet med Nigeria har också förstärkts.

3.Italien deltar i gemensamma flygningar som organiseras regelbundet av Frontex.

Detta återstår

1.Italien bör öka sina ansträngningar för att återsända irreguljära migranter från länderna söder om Sahara. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör biträda de italienska myndigheterna med uppgiften att nå operativa överenskommelser med länderna söder om Sahara för effektivt återsändande av irreguljära migranter. Detta kan inbegripa finansiellt stöd till samarbete om återtagande mellan Italien och länderna söder om Sahara.

2.Italien bör upprätta ett ramavtal för långflygningar (länderna söder om Sahara), vilket kräver upphandling på över 250 000 euro. Kommissionen kommer eventuellt att stödja flygningarna, och Frontex återsändandeflyg skulle också kunna användas för ändamålet.

3.Italien bör garantera snabb handläggning av de asylansökningar som är uppenbara försök att hindra återsändande. Detta kan ske genom att särskild handläggningskapacitet avsätts för sådana fall. En eventuell reform av reglerna om överklaganden som hindrar verkställighet kan också övervägas för fall som uppenbart saknar grund för överklagande.

4.I tid för det tekniska mötet den 16 oktober 2016 bör Italien ge Frontex och kommissionen en tydlig behovsanalys när det gäller återsändande.

5.Frontex gemensamma återsändandeflyg bör alltid när det passar mellanlanda i Italien, särskilt vid flygningar till länder söder om Sahara.

III. Omplacering

Resultat hittills

1.Ett första omplaceringsflyg med 19 eritreaner till Sverige ägde rum den 9 oktober. Flygningen visar på ett konkret sätt att förfarandena för genomförandet av omplaceringssystemet nu är etablerade.

2.Italien har inrättat särskilda center för personer som passar för omplacering. Ett i Villa Sikania är redan igång med Easo-personal på plats för omplaceringsintervjuerna. Två andra i Crotone och Bari måste starta så snart som möjligt.

3.Möten med sambandsmän i Rom och med andra europeiska Dublinenheter har organiserats tillsammans med kommissionen i syfte att underlätta förfarandet och förklara de tekniska aspekterna för alla medlemsstater.

4.För att hämta in eftersläpningen har Easo-grupper satts in i de viktigaste transitstäderna (Rom och Milano) för att hjälpa de italienska myndigheterna med registrering av sökandena till omplacering.

5.Easo har lanserat en inbjudan till experter för förstärkning av den italienska Dublinenheten (begäran om tio experter: tre redan på plats, två kommer att rycka in snart).

6.Ett särskilt cirkulär har skickats till samtliga italienska Prefecturas för att informera om att omplaceringarna har startat och säkerställa att hela Italien har fått informationen innan personer börjar vända sig till myndigheterna.

Detta återstår

1.Alla medlemsstater bör lämna information om hur många omplacerade migranter de kan ta emot fram till årsskiftet. Utfästelserna bör inledningsvis vara begränsade, därefter gradvis öka tills omplaceringarna når en jämn ström.

2.Italien bör se till att det omplaceringsförfarande som först tillämpades med Sverige nu permanentas till en standardrutin som kan användas i hela EU och bör förstärka sin Dublinenhet så att förfarandet kan spridas snabbt.

3.Italien bör skapa en särskild databas i Dublinenheten som kan användas för matchningen och se till att nödvändiga uppdateringar sker snabbt.

4.Italien bör öppna de återstående två centren för omplacering och Easo bör snabbt skicka experter dit.

5.Med stöd av Easo och UNHCR bör Italien utarbeta informationspaket riktade till personer som passar för omplacering. Kommissionen skulle kunna stödja arbetet, t.ex. genom att finansiera en pool av särskilda kulturtolkar.

6.Medlemsstaterna bör överväga att utarbeta särskilda informationspaket för personer som passar för omplacering.

IV. Åtgärder på medellång sikt

Italien bör snarast överväga hur den allmänna effektiviteten i asylförfarandet kan höjas för att säkerställa snabb handläggning av personer som inte är berättigade till omplacering och garantera samstämmiga beslut. Detta skulle även kunna inbegripa systemet för överklaganden för att rationalisera det och få snabbare beslut i andra instans.

Italien bör också överväga hur mottagandet kan ges mer enhetlig kvalitet i hela landet genom att bygga på den goda praxis som redan finns i flera regioner och sprida den till andra områden.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Bilaga 4 – Karta över de utsatta områdena i Grekland

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Bilaga 5 – Karta över de utsatta områdena i Italien

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Bilaga 6 – Genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet

	Direktivet om asylförfaranden 2013/32/EU	Direktivet om mottagningsvillkor 2013/33/EU	Skyddsdirektivet 2011/95/EU	Eurodacförordningen EU/603/2013	Återvändandedirektivet 2008/115/EG
	Etapp i förfarandet	Etapp i förfarandet	Etapp i förfarandet	Etapp i förfarandet	Etapp i förfarandet
Österrike		Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder Anmälan om införlivande av delar
Belgien	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder			Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Bulgarien	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Motiverat yttrande: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder		Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Cypern	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder Anmälan om införlivande av delar	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder Anmälan om införlivande av delar		Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen Svar erhållet
Kroatien
Tjeckien	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder			Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Danmark	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Estland	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Finland
Frankrike	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder Fullständigt införlivande anmält – bedömning pågår	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder Fullständigt införlivande anmält – bedömning pågår			Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Tyskland	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder		Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen Svar erhållet	Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Grekland	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder		Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen Svar erhållet	Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
	Andra kompletterande formell underrättelse: bristfällig tillämpning
Ungern	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder		Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen Svar erhållet
	Administrativ skrivelse om överensstämmelsen hos nyligen antagen lagstiftning
Irland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt		Ej tillämpligt
Italien				Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen Svar erhållet	Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen Svar erhållet
Lettland	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Litauen	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Luxemburg	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Malta	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder			Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Nederländerna					Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Polen	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Portugal					Administrativ skrivelse med begäran om förklaring av tillämpningen
Rumänien	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Slovakien
Slovenien	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Spanien	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder Fullständigt införlivande anmält – bedömning pågår	Motiverat yttrande: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder Anmälan om införlivande av delar
Sverige	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder	Formell underrättelse: utebliven anmälan av införlivandeåtgärder
Förenade kungariket	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt		Ej tillämpligt

40 nya beslut från den 23 september 2015 och framåt

Anm.: uppdateringarna gäller perioden mellan den 24 september och den 10 oktober 2015

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Bilaga 7: Medlemsstaternas utfästelser om finansiellt stöd sedan den 23 september 2015, miljoner euro

	Medlemsstater	Förvaltningsfonden Syrien	Förvaltningsfonden Afrika	Utfästelser om humanitärt bistånd sedan den 23 september 2015					Totalt
				Världslivsmedelsprogrammet	UNHCR		Övrigt
	CY			0,02					0,02
	CZ			0,20					0,20
	DE	5,00	3,00	40,00		60,00			108,00
	ES		3,00	3,50					6,50
	FI							7,60	7,60
	IT	3,00		1,00				22,21	26,21
	LU		3,00	0,20		0,10		0,76	4,06
	LV			0,05					0,05
	PL			1,00		1,00			2,00
	UK			137,00					137,00
Totalt utlovat		8	9	274,64					291,64
Ytterligare bidrag från EU		500	1800	500,00
Totalt behov		1000	3600	1000,00
Brist		492	1791	225,36

Anm.: Särskilda åtaganden per den 12 oktober 2015

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

BILAGA 8

Finansiellt stöd till medlemsstater ur asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) samt ur fonden för inre säkerhet (ISF) i euro

	Långsiktig finansiering 2014–2020				De första utbetalningarna 2015 på den långsiktiga finansieringen		Nödfinansiering
	Anslag ur Amif	Anslag (gränser) ur ISF	Anslag (polis) ur ISF	Totalt ur Amif och ISF	Första förfinansieringsbetalningen ur Amif (grön = betalt)	Första förfinansieringsbetalningen ur ISF (grön = betalt)	Nödfinansiering ur Amif	Nödfinansiering ur ISF (gränser)
Österrike	70 533 977	14 383 227	12 162 906	97 080 110	4 937 378,39	1 858 229,31	6 280 000
Belgien	98 264 742,12	21 317 321	17 903 270	137 485 333,12	6 878 531,95	2 745 441,37
Bulgarien	10 006 777	40 757 630	32 002 293	82 766 700	700 474,39	5 093 194,61	4 100 000
Kroatien	17 133 800	35 609 771	19 095 426	71 838 997	1 199 366,00	3 829 363,79	Fler ansökningar bereds	Fler ansökningar bereds
Cypern	32 308 677	34 507 030	8 117 257	74 932 964	2 261 607,39	2 983 700,09	940 000
Tjeckien	27 685 177	15 155 484	17 029 012	59 869 673	1 937 962,39	2 252 914,72
Danmark	Ej tillämpligt	10 322 133	Ej tillämpligt	10 322 133	Ej tillämpligt	722 549,31
Estland	10 156 577	21 781 752	13 480 269	45 418 598	710 960,39	2 468 341,47
Finland	44 138 777	37 294 528	15 682 348	97 115 653	3 089 714,39	3 708 381,32
Frankrike	286 590 577	107 049 342	70 114 640	463 754 559	20 061 340,39	12 401 478,74	8 980 000	1 730 000
Tyskland	221 416 877	54 948 437	79 504 401	355 869 715	15 499 181,39	9 411 698,66	7 030 000 Fler ansökningar bereds
Grekland	259 348 877	194 354 388	20 489 650	474 192 915	18 154 421,39	15 039 082,66	1 180 000 Fler ansökningar bereds	18 300 700 Fler ansökningar bereds

	Långsiktig finansiering 2014–2020				De första utbetalningarna 2015 på den långsiktiga finansieringen		Nödfinansiering
	Anslag ur Amif	Anslag (gränser) ur ISF	Anslag (polis) ur ISF	Totalt ur Amif och ISF	Första förfinansieringsbetalningen ur Amif (grön = betalt)	Första förfinansieringsbetalningen ur ISF (grön = betalt)	Nödfinansiering ur Amif	Nödfinansiering ur ISF (gränser)
Ungern	24 113 477	40 829 197	20 663 922	85 606 596	1 687 943,39	4 304 518,33	5 210 000 Fler ansökningar bereds	1 490 000
Irland	22 679 077	Ej tillämpligt	9 243 080	31 922 157	1 587 535,39	647 015,60
Italien	315 355 777	188 256 897	56 631 761	560 244 435	22 074 904,39	17 142 206,06	13 660 000	5 460 000
Lettland	13 751 777	15 971 704	16 941 431	46 664 912	962 624,39	2 303 919,45
Litauen	9 632 277	179 829 873	16 120 656	205 582 806	674 259,39	13 716 537,03
Luxemburg	7 960 577	5 400 129	2 102 689	15 463 395	557 240,39	525 197,26
Malta	17 178 877	65 698 597	8 979 107	91 856 581	1 202 521,39	5 227 439,28
Nederländerna	127 724 077	34 119 543	31 540 510	193 384 130	8 940 685,39	4 596 203,71	2 090 000
Polen	69 393 621,20	73 268 980	39 294 220	181 956 821,20	4 857 553,48	6 188 514,71
Portugal	33 856 377	19 956 048	18 693 124	72 505 549	2 369 946,39	2 631 520,29
Rumänien	24 430 877	61 331 568	37 150 105	122 912 550	1 710 161,39	6 893 717,11
Slovakien	13 076 477	10 092 525	13 891 478	37 060 480	915 353,39	1 678 880,21
Slovenien	14 725 477	31 304 143	9 882 037	55 911 657	1 030 783,39	2 883 032,60
Spanien	259 701 877	207 894 875	54 227 207	521 823 959	18 179 131,39	18 348 545,74
Sverige	154 146 877	11 518 706	21 057 201	186 722 784	10 790 281,39	2 280 313,49
Förenade kungariket	392 625 577	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	392 625 577	27 483 790,39	Ej tillämpligt
TOTALT	2 577 937 911,32	1 532 953 828	662 000 000	4 772 891 739,32	180 455 653,79	151 881 858,67	49 470 000	26 980 700

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2015

COM(2015) 510 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Bilaga 9: Tillämpningen av avtalet mellan EU och Pakistan om återtagande 2012-2014

	Beslut om återsändande för pakistanska medborgare				Faktiskt återsändande av pakistanska medborgare				Återsändandekvot för pakistanska medborgare
	2012	2013	2014	Totalt	2012	2013	2014	Totalt	2012	2013	2014	Medeltal
EU totalt	35 460	25 360	19 945	80 765	13 565	13 705	10 725	37 995	38,3	54,0	53,8	47,0
Förenade kungariket	7 125	8 240	9 790	25 155	5 625	6 210	5 605	17 440	78,9	75,4	57,3	69,3
Grekland	18 010	7 620	3 525	29 155	5 135	4 835	3 565	13 535	28,5	63,5	101,1	46,4
Frankrike	1 915	2 180	2 240	6 335	505	555	590	1 650	26,4	25,5	26,3	26,0
Belgien	1 420	1 535	1 005	3 960	125	175	145	445	8,8	11,4	14,4	11,2
Spanien	2 540	1 370	1 800	5 710	220	155	125	500	8,7	11,3	6,9	8,8
Österrike	1 205	1 035	:	2 240	80	230	:	310	6,6	22,2	:	13,8
Ungern	790	665	90	1 545	690	585	95	1 370	87,3	88,0	105,6	88,7
Tyskland	375	545	810	1 730	220	185	170	575	58,7	33,9	21,0	33,2
Italien	400	520	330	1 250	35	30	25	90	8,8	5,8	7,6	7,2
Nederländerna	280	390	:	670	70	60	:	130	25,0	15,4	:	19,4
Cypern	295	330	240	865	415	290	165	870	140,7	87,9	68,8	100,6
Sverige	220	255	215	690	55	100	100	255	25,0	39,2	46,5	37,0
Kroatien	:	185	85	270	:	55	75	130	:	29,7	88,2	48,1
Portugal	235	105	100	440	25	5	10	40	10,6	4,8	10,0	9,1
Danmark	90	85	110	285	60	45	60	165	66,7	52,9	54,5	57,9
Irland	190	70	45	305	55	20	10	85	28,9	28,6	22,2	27,9
Bulgarien	60	65	220	345	25	30	40	95	41,7	46,2	18,2	27,5
Polen	95	45	45	185	45	20	35	100	47,4	44,4	77,8	54,1
Rumänien	100	35	30	165	90	50	30	170	90,0	142,9	100,0	103,0
Finland	15	30	25	70	10	5	5	20	66,7	16,7	20,0	28,6
Slovenien	50	25	45	120	55	45	30	130	110,0	180,0	66,7	108,3
Litauen	5	10	10	25	5	5	5	15	100,0	50,0	50,0	60,0
Tjeckien	5	5	5	15	-	-	-	-	-	-	-	-
Estland	10	5	-	15	5	5	-	10	50,0	100,0	saknas	66,7
Malta	25	5	-	30	-	5	-	5	-	100,0	saknas	16,7
Lettland	5	-	10	15	5	-	10	15	100,0	saknas	100,0	100,0
Slovakien	-	-	10	10	-	-	-	-	saknas	saknas		100,0

Källa: Eurostat, 2015.

Top