52011DC0786

1. Inledning

I Kreativa Europa som är det nya ramprogrammet för den kulturella och den kreativa sektorn inom den fleråriga budgetramen för 2014-2020[1], kommer man att sammanföra de pågående programmen Kultur, Media och Media Mundus i en gemensam ram och inrätta en helt ny möjlighet för bättre tillgång till finansiering.

Genom att särskilt fokusera på den kulturella och den kreativa sektorns behov att verka utanför det egna landet och med en stark koppling till främjandet av kulturell och språklig mångfald kommer programmet att komplettera andra EU-program, exempelvis stödet ur strukturfonderna till investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn, restaurering av kulturarvet, infrastruktur och tjänster inom kultur, medel till digitaliseringen av kulturarvet och instrumentet för utvidgning och yttre förbindelser. Medlemsstaterna stöder ett stort antal initiativ inom kultur av vilka flera omfattas av reglerna för statligt stöd.

För den fleråriga budgetramen för 2014–2020 föreslår kommissionen en avsevärd ökning av budgeten för den kulturella och den kreativa sektorn, sammanlagt 1,801 miljarder (i aktuella priser), vilket utgör en ökning med 37 % jämfört med den nuvarande utgiftsnivån. Denna ökning överensstämmer helt med tanken bakom och prioriteringarna i Europa 2020- strategin och dess flaggskeppsinitiativ, eftersom investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn direkt bidrar till strategins syfte att främja smart och hållbar tillväxt för alla. År 2008 bidrog den kulturella och den kreativa sektorn med uppskattningsvis 4,5 % till EU:s BNP och sysselsatte cirka 3,8 % av Europas arbetskraft[2]. Förutom detta direkta bidrag till tillväxt och sysselsättning ger sektorerna spridningseffekter på andra områden som turism, innehåll till informations- och kommunikationsteknik[3] och fördelar för utbildning, social integration och social innovation. De är därför av särskilt vikt vid en tidpunkt när Europa söker vägar ut ur den rådande ekonomiska krisen. Trots att man observerat en tillväxttakt över genomsnittet i många länder under de senaste åren står dessa sektorer inför specifika utmaningar och svårigheter. Om de ska förverkliga sin potential för ytterligare tillväxt behövs det ett konsekvent strategiskt tillvägagångssätt för att ta itu med dessa begränsningar och skapa de rätta förutsättningarna. Detta är huvudsyftet med förslaget om Kreativa Europa.

Det nya programmet kommer att utgöra en enkel, igenkännbar och lättillgänglig ingångspunkt för de yrkesverksamma inom den europeiska kulturella och kreativa sektorn oavsett konstnärlig specialisering och det kommer att erbjuda möjligheter till internationell verksamhet i och utanför Europeiska unionen

Vid utarbetandet av förslaget genomförde kommissionen ett brett samråd med berörda parter. Kommissionen har också tagit hänsyn till utvärderingen efter halva löptiden av de pågående programmen och till oberoende studier. Dessutom har man beaktat synpunkterna på kommissionens grönbok om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn[4] samt rekommendationer från sakkunniga inom ramen för den öppna samordningsmetoden inom kultur och den strukturerade dialogen med sektorn under åren 2008–2010.

2. Lärdomar från de pågående programmen, behov för framtiden

För att se till att den nya ökade budgeten används på bästa sätt bygger det nya programmet på de talrika resultaten från de pågående programmen alltmedan man angriper de största nackdelarna som kartlagts i utvärderingar eller genom direkt erfarenhet av programförvaltningen. Man föreslår också att en ny möjlighet inrättas för att ge den kulturella och den kreativa sektorn bättre tillgång till finansiering så att man kan svara på ett behov som det lagts stor tonvikt på, både i oberoende forskning och i samråden.

3. De pågående programmens resultat

Utvärderingen av de pågående EU-programmen för den kulturella och den kreativa sektorn pekar på att de bidragit till att förstärka sektorn och främja cirkulationen av yrkesverksamma och konstverk, vilket är ett betydande bidrag till kulturell och språklig mångfald.

Vad gäller programmet Kultur med en liten genomsnittlig årsbudget på 57 miljoner euro, vilket motsvarar den årliga budgeten för många enskilda nationella operor eller ensembler[5], är EU:s utgifter mycket kostnadseffektiva. EU-stödet har hjälpt tusentals konstnärer och yrkesverksamma inom kultur – uppskattningsvis 20 000 per år – att utveckla internationella karriärer genom bättre färdigheter och kunskaper som de fått tack vare informellt lärande av kolleger och genom att skapa nya yrkesbanor.

EU-stödet har gett tusentals kulturorganisationer – väl över 1 000 organisationer per år – möjligheten till samarbete över gränserna och till lärande av goda rutiner via partnerskap med operatörer i andra länder. För operatörerna har detta möjliggjort samproduktioner, nätverk och upptäckten av nya yrkesmöjligheter, och gjort deras arbete och perspektiv mer internationella. Detta har haft en positiv strukturerande effekt på sektorn och dess förmåga att vända sig till bredare marknader. Det har bidragit till utvecklingen av sektorer och konstformer, skapandet av nya verk och föreställningar, främjat tillträde och deltagande, forskning och utbildning på området samt information, rådgivning och praktiskt stöd.

Tusentals verk har kunnat cirkulera, inbegripet cirka 500 översatta skönlitterära verk per år. Stödet ur programmet uppfattas som en kvalitetsmärkning för kulturprojekt. Tack vare projekten har man både direkt och indirekt nått ut till många miljoner medborgare som kunnat njuta av kulturella verk från andra länder. Programmet har också bidragit till att man utarbetat en bättre evidensbas för politiken via undersökningar som har berikat den öppna samordningsmetodens arbete. Eftersom projekten är samfinansierade, för det mesta till högst 50 %, har programmet anskaffat en betydlig mängd ytterligare offentliga och privata investeringar.

Europeiska kulturhuvudstäder som får en EU-titel och stöd ur programmet (1,5 miljoner euro per huvudstad) har i vissa fall gett upphov till medel som motsvarar åtta gånger EU-stödet, anskaffat mellan 15 och 100 miljoner euro i investering i sina driftsprogram och fungerat som katalysator för ytterligare kapitalinvestering. De har för det mesta nått ut till miljoner människor, engagerat hundratals volontärer och lämnat ett långvarigt arv till städerna i form av bättre färdigheter, levande kultur med bättre kapacitet, samt infrastruktur och en förbättrad bild av staden.

Vad gäller programmet Media , som har haft en relativt liten årsbudget på cirka 100 miljoner euro på en marknad värd tusen gånger mer, har Media lett till betydande resultat tack vare riktade insatser med optimalt kostnads–nyttoförhållande och programmets hävstångseffekt. Verksamheten har varit inriktad på insatser med positiv inverkan på EU:s konkurrenskraft och på behov som man inte behandlar på nationell nivå, till exempel distribution över gränserna. Åtminstone delvis tack vare Mediastödet ökade andelen europeiska filmer bland alla filmpremiärer på europeiska biografer från 36 % år 1989 till 54 % år 2009. Nätverket Europa Cinema, som omfattar över 2 000 biografsalar i vanligtvis oberoende biografer i 32 länder och som utgör 20 % av alla premiärvisningssalonger, har ett brett och varierat filmutbud och främjar på så sätt kulturell mångfald i 475 städer. Deras kvalitetsprogram har lockat 59 miljoner biografbesökare (jämfört med 30 miljoner under 2000), vilket är 5,6 % av alla biografbesök i Europa (2,8 procent under 2000). Andelen icke-nationella europeiska filmer som visas i nätverket uppgår till 36%, jämfört med ett genomsnitt på 7–8 % i Europa. Inom Europa Cinema svarar europeiska filmer för 57 % av biografbesöken, jämfört med ett europeiskt genomsnitt på 27,7 %.

Media stärker sektorns konkurrenskraft genom att stödja uppbyggandet av kapacitet, till exempel via fortbildning och utveckling, vilket bidrar till sektorns professionalisering och verk av bättre kvalitet. Cirka 1 800 000 yrkesverksamma (producenter, distributörer, manusförfattare) får fortbildning varje år, vilket ger dem de relevanta kvalifikationerna och färdigheterna och möjligheter till nätverksarbete över gränserna. Stödet till utveckling gör det möjligt för 400 europeiska projekt av hög kvalitet att komma ut på marknaden varje år. Stöd till projektpaket (så kallad slate funding ) ger, i motsats till stöd till enstaka projekt, produktionsföretag (som ofta är små företag med dålig tillgång till eget kapital) ekonomisk soliditet och ett mer långsiktigt perspektiv, vilket har viktiga strukturerande effekter på sektorn.

Stödet till oberoende producenter för att producera audiovisuella verk inom specifika genrer, till exempel dokumentärer och animerad film för internationell TV-distribution, har visat sig vara avgörande med hänsyn till de specifika behoven inom dessa genrer. Nätverksverksamhet som forum för samproduktion, internationella marknader samt fortbildning har lett till en betydande ökning i transnationella samproduktioner (från 26 % europeiska filmer år 1989 till 34 % år 2009). Dessa filmer har en cirkulationspotential som är 2,3 gånger högre än nationella filmer[6]. Sådana nätverk som EAVE, ACE och Cartoon, som inrättats med stöd ur Media, utgör nu stommen i den europeiska filmindustrin.

Mediaprogrammets produktionsgarantifond, som startades 2010, underlättar tillgången till privata finansieringskällor endast för filmproducenter tack vare en garantimekanism som uppmuntrar banker till att bevilja lån genom att riskerna delas. Med en sammanlagd budget på 8 miljoner euro för en löptid på fyra år förväntas fonden generera över 100 miljoner euro i banklån tack vare garantimekanismens hävstångseffekt. Fonden öppnades för ansökningar i maj 2011 och fick ett positivt mottagande bland filmbranschen och banker, vilket ledde till över ett dussin garantier med ett belåningsvärde på cirka 15 miljoner euro i tio medlemsstater.

Trots de positiva resultaten för programmen Kultur och Media måste mer göras för att släppa loss hela potentialen i dessa sektorer som står inför liknande problem: marknadens fragmentering, utmaningar på grund av globaliseringen och övergången till digitalteknik, brist på jämförbara uppgifter och brist på privat finansiering.

4. Lärdomar för framtiden

Det nya programmet har utformats med beaktande av erfarenheterna av dess föregångare.

Programmet Kultur 2007–2013

Med ledning av erfarenheterna av de pågående programmen kommer de mål som föreslås för det framtida ramprogrammet att anpassas till de verkliga behoven hos projektförvaltare, däribland hos små och medelstora företag inom den kulturella och den kreativa sektorn. De kommer också att främja sektorernas potential för tillväxt och sysselsättning och samtidigt fortsätta att ha en stark koppling till främjandet av kulturell och språklig mångfald. Vad gäller verksamheten inom programmet kommer man att införa en lång rad förbättringar och förenklingar. Det stora antalet inbjudningar och kategorier som gör programmet mer komplext och mindre tydligt kommer att minskas från nio till fyra. Insatser som saknar kritisk massa eller ett långsiktigt perspektiv eller som på grund av sin utformning ger upphov till fler ansökningar än vad som kan finansieras kommer att upphöra. De nya insatserna kommer dock i princip att vara öppna för operatörer som för närvarande omfattas av de programområden som upphör, under förutsättning att dessa uppfyller de nödvändiga villkoren och kriterierna. En annan förenkling blir att driftsbidragen upphör eftersom de har visat sig vara otillräckligt resultatorienterade och komplicerade för sökande och mottagare. I alla framtida insatser kommer man att använda projektbidrag som är enklare och främjar ett mer långsiktigt synsätt. Vad gäller den internationella dimensionen, kommer man att frångå den nuvarande årliga inbjudan att lämna projektförslag ,där man i tur och ordning inriktar sig på olika länder, till förmån för ett program som är mer öppet för anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, länderna som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och EES-länderna. Programmet kommer även i fortsättningen att vara öppet för långsiktiga bilaterala eller multilaterala samarbetsinsatser riktade till utvalda länder eller regioner på grundval av ytterligare anslag.

Programmen Media 2007 (2007–2013) och Media Mundus (2011–2013)

Omfattningen av de pågående förändringarna i den audiovisuella landskapet (särskilt övergången till digitalteknik och globaliseringen) kräver en ingående analys av de aktuella stödmekanismerna, för att anpassa dem till de rådande förutsättningarna (och för att de ska kunna utvecklas i tiden). Man har kartlagt ett antal möjligheter till förenkling både på strategisk nivå och driftsnivå. Bland dessa ingår fokus på strukturerande insatser med maximala systemiska effekter, inrättandet av en finansieringsmöjlighet som successivt ersätter direkta bidrag där det är möjligt, en högre hävstångseffekt för EU-medlen, en rationalisering av den internationella dimensionen som tidigare ingick i det separata Media Mundus-programmet inom den enda rättsliga grunden, ett övergripande tillvägagångssätt med en värdekedja som stöder en rad filmprojekt med hög handels- och cirkulationspotential (”ledare”) genom hela värdekedjan, från fortbildning till distribution, övergripande projekt som täcker flera segment och aktörer inom värdekedjan, samt stöd till försäljningsagenter som kan nå ut till breda marknader och vars arbetssätt omfattar den globala marknaden.

Vad gäller Mediaprogrammets regianala räckvidd bör tillträdet förenklas och erbjuda möjligheten att delta i det större europeiska audiovisuella området, det vill säga med alla anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, länderna som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och EES-länderna. Vissa projekt kommer att vara öppna för deltagare i tredjeländer. I gengäld skulle dessa länder betala en deltagaravgift som motsvarar vikten av deras audiovisuella sektor, i likhet med Schweiz och Kroatien som nyligen gick med i Media 2007.

En ny finansieringsmöjlighet

Ett allvarligt problem som drabbar den kulturella och den kreativa sektorn och som man måste ta itu med men som inte kan lösas via bidrag, är de små företagens och organisationernas svårigheter att få finansiering.

Även om detta är ett problem för små och medelstora företag allmänt sett är situationen avsevärt svårare för den kulturella och den kreativa sektorn av fem skäl. För det första är många av deras tillgångar immateriella, till exempel upphovsrätt, och vanligtvis återspeglas de inte i bokföring (till skillnad från patent). För det andra är verk inom den kulturella och den kreativa sektorn till skillnad från andra industriprojekt för det mesta inte massproducerade. Varje bok, opera, pjäs, film och videospel är en unik prototyp, och företagen brukar vara projektbaserade medan investeringar ofta måste vara långsiktiga för att ge vinster. För det tredje är investeringsfärdigheten i sektorn mycket låg, eftersom företagare i den kulturella och den kreativa sektorn ofta saknar de företagarfärdigheter som behövs för att marknadsföra sina projekt inför finansinstitut. För det fjärde finns det ett närliggande problem med investerare, eftersom finansinstitut å sin sida saknar kunskap om sektorerna, ofta inte förstår riskprofilerna och inte är redo att investera i uppbyggandet av den nödvändiga sakkunskapen. Slutligen råder det ofta brist på tillförlitliga uppgifter vilket begränsar de små och medelstora företagens möjligheter till kreditfinansiering, eftersom finansinstituten i sina analys av låneansökningar ofta litar på statistik.

Små företag med dålig tillgång till eget kapital har därför stora svårigheter att finansiera sin verksamhet, växa och behålla sin konkurrenskraft. Man uppskattar att det råder ett likviditetsgap på mellan cirka 2,8 miljarder och 4,8 miljarder euro i banklån för dessa små och medelstora företag. Problemet är mer akut i vissa medlemsstater än i andra, och en välutvecklad sakkunskap hos finansinstitut finns bara i ett begränsat antal länder.

Därför kommer man i programmet att för första gången inrätta en finansieringsmöjlighet för den kulturella och den kreativa sektorn. Den kommer att komplettera andra EU-möjligheter inom strukturfonderna eller programmet för konkurrenskraft och innovation, som har ett övergripande tillvägagångssätt och en mycket begränsad effekt på att utvidga verksamhet i sektorer där finansinstitut inte är särskilt verksamma, till exempel den kulturella och den kreativa sektorn. Denna möjlighet kommer att tillhandahålla ett betydande europeiskt mervärde och möjliggöra värdefullt nätverksarbete och lärande av kolleger. Man kommer att eftersträva en effekt på hela systemet genom att öka antalet finansinstitut med sakkunskap i den kulturella och den kreativa sektorn, bredda deras geografiska omfattning och hjälpa till att anskaffa betydande privata investeringar. Man kommer också att sträva efter en förändring i attityder hos vissa delar av sektorn genom att främja en övergång från bidrags- till lånetänkande, och stärka sektorns konkurrenskraft och samtidigt minska beroendet av offentlig finansiering.

5. Programmets viktigaste insatser och prioriteringar

Ett enda ramprogram kommer att bli den mest konsekventa och kostnadseffektiva lösningen för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn och hjälpa till att göra PR på EU-nivå för deras viktiga bidrag. Ramprogrammet utgör den bästa grunden för att uppmärksamma de utmaningar som dessa sektorer nu står inför och för att rikta EU-stöd på de åtgärder som tillhandahåller EU-mervärde genom att hjälpa dem att på bästa sätt förverkliga sin potential till ekonomisk tillväxt, skapande av sysselsättning och social integration. Det kommer att finnas avsevärda vinster när det gäller lättare kunskapsdelning och korsbefruktning av idéer kring gemensamma problem. Vad gäller förvaltningen kommer ett enda ramprogram att ge fördelar med rationalisering, förenkling och kostnadseffektivitet, eftersom man slår samman informationspunkter och kommittéer och har färre arbetsprogram.

6. Strukturen i programmet Kreativa Europa

I programmets utformning tar man hänsyn till att den kulturella och den kreativa sektorn är komplexa och heterogena, och inbegriper organisationer som drivs med offentliga medel, ideella organisationer samt kommersiella företag. Dessutom har de olika undersektorerna mycket skiftande värdekedjor. Till exempel är värdekedjorna i de flesta kulturella undersektorerna mer sammankopplade än i den audiovisuella sektorn (med huvudundantagen förlags- och bokåterförsäljningskedjan samt kedjan för produktion, distribution och detaljförsäljning av populärmusik), eftersom ansvaret för utarbetande, produktion, distribution och försäljning av ett verk och de därtill kopplade relationerna mellan kunder eller publik vanligtvis vilar på producenten. Detta innebär att allmänna inbjudningar och insatser inom hela programmet inte skulle vara anpassade till de olika aktörernas behov och skulle sakna tydlighet samt i vissa fall även ge upphov till förvirring.

Av dessa skäl har man valt ett ramprogram som består av följande tre programområden:

- Ett övergripande programområde som vänder sig till alla kulturella och kreativa sektorer.

- Ett programområde, Kultur, som vänder sig till den kulturella och den kreativa sektorn.

- Ett programområde, Media, som vänder sig till den audiovisuella sektorn.

Det preliminära budgetanslaget är 15 % till det övergripande programområdet, 30 % till programområdet Kultur och 55 % till programområdet Media.

Programområdena Kultur och Media blir efterföljarna till de pågående programmen Kultur och Media/Media Mundus. Det nya övergripande programområdet kommer att ha två delar. I den första kommer man att inrätta en möjlighet för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag i den kulturella och den kreativa sektorn genom att tillhandahålla kreditriskskydd till finansförmedlare som sätter samman låneportföljer. Programområdet kommer också att stödja den nödvändiga kapaciteten och sakkunskapen för att kunna analysera riskerna. Programområdets andra del kommer att inbegripa åtgärder för att stödja följande: politiskt samarbete över gränserna och erfarenhetsutbyte mellan beslutsfattare och operatörer, nya metoder för uppbyggande av publik och företagsmodeller, kultur- och mediekunskap samt uppgiftsinsamling, inbegripet medlemskap i Europeiska audiovisuella observationsorganet. Man kommer även att ge bidrag till nätverket Kreativa Europa Desk (tidigare kulturkontaktpunkter och Media Desk). Åtgärderna inom denna del ingår till större del i de pågående programmen Kultur och Media, men med tanke på de sektorsövergripande inslagen finns det fördelar i ett gemensamt övergripande tillvägagångssätt både vad gäller kunskapsöverföring och administrativ effektivitet.

7. Förväntade effekter av programmet

Den inverkan som man eftersträvar för programmet är att stärka den kulturella och den kreativa sektorns anpassning till globaliseringen och övergången till digitalteknik. Den mer riktade fokuseringen på cirkulation av verk över gränserna torde allmänt sett leda till en ökad cirkulation av verken, mer handel inom den inre marknaden, mer internationell handel och högre inkomster för sektorn. Inom programområdet Kultur kommer detta att inbegripa en tydligare fokusering på uppbyggandet av kapacitet och cirkulation över gränserna, däribland internationella turnéer, nya europeiska plattformar med en storskalig struktureringseffekt, och mer strategiska stödpaket till översättning av skönlitteratur för förlagen, inbegripet stöd till marknadsföring.

Inom programområdet Media kommer man att öka resurserna för distribution, inbegripet ökade och mer riktade medel till försäljningsagenter för att möjliggöra starkare försäljningsagenter med högre köp- och försäljningskraft på den internationella marknaden. Starkare stöd till Europabaserade internationella samproduktionsfonder kommer att leda till fler samproduktioner mellan europeiska och icke-europeiska producenter med fler och bättre verk, vilket kommer att leda till ännu mer öppna internationell marknader. Oberoende utarbetare av videospel kommer att dra fördel av nya tillväxtmarknader via lättare tillträde till finansiering. Resultatet blir ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag, högre inkomster, större marknadsandelar och en bredare publik.

Förutom att de kommer att öka den globala konkurrenskraften för den kulturella och den kreativa sektorn i Europa kommer programområdena Kultur och Media att förbättra det innehåll som erbjuds konsumenterna, vilket kommer att ha positiva inverkningar på den kulturella mångfalden och den europeiska kulturella identiteten. Nytt direkt och riktat stöd till uppbyggande av publik förväntas leda till ny publik och på så sätt öka konsumenternas efterfrågan, även om det är osäkert hur stor denna effekt blir och ett långsiktigt tillvägagångssätt behövs för detta. Genom att nå ut till samhällsgrupper som tidigare varit uteslutna kan detta också få positiva effekter för den sociala sammanhållningen. Fördelarna med ökad efterfrågan torde gå igenom värdekedjan för att främja cirkulationen av verk, nya intäktskällor och förbättra sektorernas konkurrenskraft.

Genom att den kulturella och den kreativa sektorn får bättre tillgång till finansiering tack vare bättre beredskap vad gäller investering och investerare kommer den nya finansieringsmöjligheten att stärka sektorernas förmåga att dra till sig privat finansiering, stärka deras ekonomiska kapacitet och verkens kommersiella potential och på så sätt stärka sektorernas konkurrenskraft och öppna nya möjligheter till tillväxt och sysselsättning. Den kommer också att minska de små och medelstora företagens beroende av offentligt stöd i vissa fall, alltmedan den i andra fall kommer att öppna nya inkomstkällor.

Stödet till politiskt samarbete över gränserna kommer att göra jämförbara uppgifter mer tillgängliga, vilket kommet att underlätta mer effektivt evidensbaserat beslutsfattande. Detta kan stärka den nationella politiska miljön för den kulturella och den kreativa sektorn och bidra till förändringar i hela systemet. Möjligheten att testa och dela erfarenheter och kunskaper om nya företagsmodeller kommer att bidra till att hjälpa sektorerna anpassa sig till övergången till digitalteknik och föra med sig nya möjligheter till sysselsättning och tillväxt.

8. EU-mervärde

Syftet med EU:s intervention är att få till stånd effekter på hela systemet och stödja utarbetandet av politiken. I detta hänseende kommer det europeiska mervärde att bestå i följande:

- Verksamhetens transnationella natur och dess inverkan som kommer att komplettera nationella och internationella program samt andra EU-program.

- Skalfördelar och kritisk massa som EU-stödet kan främja och på så sätt skapa hävstångseffekter för ytterligare finansiering.

- Samarbete över gränserna som kan främja mer omfattande, snabba och effektiva reaktioner på globala utmaningar och få långsiktiga systemeffekter på hela sektorn.

- Säkerställande att det finns mer rättvisa spelregler inom den europeiska kulturella och kreativa sektorn genom att man tar hänsyn till länder med låg produktionsförmåga och/eller länder eller regioner med begränsat geografiskt eller språkligt område.

- De viktigaste elementen i genomförandet av programmet

- Förvaltning

De flesta bidragen inom programområdena Kultur och Media kommer även i fortsättningen att förvaltas av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur via inbjudningar att lämna projektförslag. Det har bekräftats i olika utvärderingar att detta är ett kostnadseffektivt förvaltningssätt för gränsöverskridande projekt. Ett nätverk av informationspunkter (de nuvarande Kulturkontaktpunkterna och Media Desk) kommer även i fortsättningen att tillhandahålla information och råd om hur man ansöker till programmet. De kommer inte att fördela medel.

Kommissionen kommer att direkt förvalta vissa av programmets inslag, bland annat särskilda insatser inbegripet priser, samarbete med internationella institutioner, däribland internationella audiovisuella fonder för samproduktion och finansieringen av Europeiska kulturhuvudstäder och Europeiska kulturarvsmärket.

Förvaltningen av finansieringsmöjligheten för den kulturella och den kreativa sektorn kommer att anförtros en tredje part som är ett finansinstitut, mest sannolikt Europeiska investeringsfonden, på grund av den sakkunskap som krävs för att förvalta en sådan möjlighet.

9. Budgetfördelning

Programkommittén kommer att bistå vid utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet. I enlighet med aktuell praxis kommer man efter samråd med kommittén att utfärda mer detaljerade inbjudningar att lämna projektförslag med uppgift om exakta kriterier, förväntade resultat, målgrupper och förutsedd budget.

10. Förenkling

En rad förenklingar infördes redan i förvaltningen av de pågående programmen Kultur och Media. Dock kommer ytterligare förenklingar att införas i Kreativa Europa.

Som nämnts ovan kommer antalet inbjudningar att lämna projektförslag som hanteras av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur inom programområdet Kultur att minskas från nio till fyra. Man kommer att i större utsträckning använda sig av klumpsummor, beslut om bidrag och ramavtal om partnerskap, elektronisk ansökning och rapportering samt en elektronisk portal för att minska pappersexercisen för sökande och mottagare.

Ytterligare en viktig förenkling blir sammanslagningen av de två informationsnätverken för att man ska få skalfördelar, bättre synlighet för allmänheten genom att det bara finns en EU-ingångspunkt, och en bättre service.

Inrättandet av en enda programkommitté kan också bidra till en mer kostnadseffektiv och smidig ledningsstruktur för programmet, inte bara genom att spara genomförandekostnader utan också via mer resurseffektivitet, tack vare bättre synergieffekter mellan relevanta åtgärder och sektorer.

Finansieringsmöjligheten kommer att leda till bättre användning av EU-medel genom sin hävstångseffekt och återanvändningen av revolverande fonder, vilket kommer att ge kommissionen bättre resurseffektivitet än de vanliga bidragen.

***

I utarbetandet av förslaget till det nya programmet har kommissionen genomfört ett omfattande samråd. Kommissionen kommer att fortsätta samarbetet med dessa intressenter, och först och främst med medlemsstaterna och Europaparlamentet för att föra vidare denna nya vision och strategi för den kulturella och den kreativa sektorn i Europa.

[1] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, ”En budget för Europa 2020”, KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[2] Building a Digital Economy: The importance of saving jobs in the EU's creative industries , TERA Consultants, mars 2010

[3] Kommissionens rekommendation om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande, C(2011) 7579 slutlig, 27.10.2011

[4] Grönboken om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn, KOM(2010) 183; Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: analys av samrådet kring grönboken om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn, SEK(2011) 399 slutlig, 24.3.2011

[5] Dessa 57 miljoner euro ligger också mycket under de nationella offentliga bidragen till konst och kultur i Förenade kungariket, Frankrike eller Tyskland (590 miljoner pund, 7,5 miljarder euro respektive 8,5 miljarder euro).

[6] Källa: Europeiska audiovisuella observationsorganet, 2008