52011DC0220

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 20.4.2011

KOM(2011) 220 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Utvärdering efter halva löptiden av programmet ”Aktiv ungdom/Ung och aktiv i Europa”

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Utvärdering efter halva löptiden av programmet ”Aktiv ungdom/Ung och aktiv i Europa”

INLEDNING

Programmet Aktiv ungdom/Ung och aktiv i Europa (nedan kallat programmet ) syftar till att utveckla EU-samarbetet på ungdomsområdet och löper från 2007 till 2013. Enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/2006/EG av den 15 november 2006 om inrättande av programmet[1] ska kommissionen överlämna (…) ”en delutvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet”.

Detta är föremålet för denna rapport som bygger på en oberoende extern utvärdering och på rapporter om genomförandet av programmet som lämnats in till kommissionen av de deltagande länderna.

Utvärderingen finns på följande adress: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/evalreports

PROGRAMMETS MÅL

Sedan programmet började genomföras 2007 har man

- erbjudit ungdomar möjligheter till icke-formellt lärande för att höja nivån på deras färdigheter och kunskaper (anställbarhet) samt deras aktiva medborgarskap (medverkande),

- erbjudit ungdomsorganisationer och ungdomsledare möjligheter till fortbildning och samarbete för att stärka professionalismen och den europeiska dimensionen i den europeiska ungdomsverksamheten.

Detta är kopplat till programmets allmänna mål som är följande:

1. ”Främja ungdomars aktiva medborgarskap i allmänhet och deras europeiska medborgarskap i synnerhet.

2. Öka solidariteten och främja toleransen bland ungdomar, särskilt för att stärka den sociala sammanhållningen i EU.

3. Främja ömsesidig förståelse mellan ungdomar från olika länder.

4. Bidra till att förbättra kvaliteten på stödstrukturer för ungdomsverksamhet och öka resurserna för det civila samhällets organisationer på ungdomsområdet.

5. Främja europeiskt samarbete på ungdomsområdet”.

De allmänna målen ”kompletterar de mål som fastställts inom andra av gemenskapens verksamhetsområden, särskilt inom livslångt lärande, samt yrkesinriktad utbildning och icke-formellt och informellt lärande samt på andra områden, t.ex. kultur, idrott och sysselsättning”.

DE VIKTIGASTE SIFFERUPPGIFTERNA

Det huvudsakliga kvantitativa resultaten för programmet under de tre åren 2007–2009 (se bilaga) är som följer:

- Mer än 380 000 personer (278 000 ungdomar och 102 000 ungdomsledare) har deltagit i programmet.

- Av 42 700 inlämnade projekt valdes 21 800 ut (en ökning med 14 % mellan 2007 och 2008 och med 18 % mellan 2008 och 2009). Andelen utvalda projekt gick ner från 52 % år 2007 till 43 % år 2009.

- Cirka 20 000 projektansvariga har årligen deltagit i programmet (ungdomsorganisationer, informella grupper av ungdomar, offentliga organ osv.) vilket enligt en analys av 2009 års uppgifter, utgör en betydande andel nya deltagare varje år (bara 28 % av 2009 års bidragsmottagare hade redan 2008 fått bidrag ur programmet).

Driftsanslagen som beviljades programmet mellan 2007 och 2009 uppgick till 405,4 miljoner euro (360,9 miljoner ur den årliga budgeten för EU:s 27 medlemsstater och 44,5 miljoner euro som motsvarar ytterligare anslag, inbegripet bidrag från Efta/EES-länderna och kandidatländerna) och har använts i sin helhet.

Med hänsyn till det stora antalet projekt och behovet av att vara så nära bidragsmottagarna som möjligt förvaltas programmet till stor del (81 % av budgeten) på ett decentraliserat sätt av nationella kontor i de deltagande länderna. Åtta nationella kontor har, utöver sin roll som nationella kontor för sina länder, funktionen som Salto-resurscentrum ( Support, Advanced Learning and Training Opportunities ) som stöder alla nationella kontor då de täcker särskilda tematiska eller geografiska områden. Programmet stöder även centrum som informerar om möjligheter för ungdomar i hela Europa (nätverket Eurodesk).

Vissa inslag i programmet som fordrar ett centraliserat tillvägagångssätt på europeisk nivå förvaltas av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA - Education, Audiovisual and Culture Executive Agency ).

UTVÄRDERINGEN

Förfarande

Utvärderingen efter halva löptiden grundar sig på följande:

- Utvärderingsrapporter från medlemsstaterna och andra deltagande länder (de nationella rapporterna).

- En rapport av den externa oberoende utvärderaren som förutom de ovannämnda nationella rapporterna och resultaten av kommissionens ständiga övervakning använt sig av sina egna forskningsrön. Den externa utvärderingen utfördes av Ecorys enligt ett ramavtal som ingåtts med kommissionen 2006 efter ett anbudsförfarande.

Den externa utvärderingen byggde på följande:

- Dokumentationsundersökning,

- Intervjuer (bl.a. med bidragsmottagare, nationella myndigheter och nationella kontor).

- Fokusgrupper med ungdomar.

- Resultaten av en undersökning som kommissionen genomförde i januari 2010[2] bland ett stickprov på 4 550 deltagare (ungdomar, ungdomsledare och ungdomsorganisationer) som syftade till att mäta programmets effekter på läranderesultat och de unga deltagarnas aktiva medborgarskap.

- Ett frågeformulär på internet som skickades ut av Ecorys i juni 2010 till ett stickprov med 3 920 unga deltagare.

- Ett frågeformulär på internet som skickades till 2 000 icke-deltagande ungdomar (kontrollgrupp).

- De nationella rapporterna.

Utvärderarens slutsatser

Utvärderarnas slutsatser är mycket positiva beträffande ett antal aspekter som gäller hur relevant programmet är, hur det kompletterar annan verksamhet och vilket mervärde det tillför, samt beträffande dess genomslagskraft och kostnadseffektivitet. Deras bedömning bekräftas i allt väsentligt i de nationella myndigheternas rapporter.

Dessutom betonar utvärderarna en rad förbättringar i förhållande till det tidigare programmet, även om principerna bakom insatserna fortfarande uppvisar vissa svagheter och programmet förblir komplicerat.

De drar också slutsatsen att programmet utfaller väl i jämförelse med andra system vad gäller den ”kundnöjdhet” som deltagarna uttrycker. Den mycket positiva inställningen hos deltagarna bekräftas när man ser på nivån av tillfredsställelse hos de ”icke-deltagare” som deltagit i ungdomsprojekt inom andra stödsystem.

Relevans, komplementaritet och mervärde

I programmet har man sökt möta de problem som uppmärksammades när programmet antogs (till exempel låg medverkan i samhällslivet och anställbarhet). De unga deltagarna och andra intressenter anser att de olika programområdena är relevanta. I linje med aktuella problem vill vissa intressenter att man ännu mer inriktar sig på anställbarhet. Med ledning av problemanalysen skulle man kunna förstärka det inslaget utan att målet med medverkan försvinner och med beaktande av att verksamheten ska komplettera andra program. Stödet till ungdomsledare anses relevant eftersom det bidrar till kvaliteten på deras arbete och dess erkännande samt till kvaliteten på icke-formell utbildning. Ungdomsorganisationerna anser att programmet är relevant eftersom de kan testa innovativa tillvägagångssätt och bygga upp sin kapacitet.

Programmet är väl integrerat med de bredare EU-strategierna till förmån för ungdomar så som de fastställdes när programmet inrättades. Programmet kompletterar också mycket väl de strategier som nyligen antagits, till exempel de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010-2018)[3] och Unga på väg[4].

Programmet kompletterar programmet för livslångt lärande genom att fokusera på icke-formellt lärande och ungdomsledare som stöder ungdomar. Dessutom är programmets mål kopplade till programmen Europa för medborgarna och Kultur, även om detta program har en annan omfattning, eftersom det utmärker sig genom inriktningen på icke-formellt lärande och på ungdomar som målgrupp. Det faktum att programmet är inriktat på inkludering av ungdomar med färre möjligheter är en annan säregenskap jämfört med andra program.

Programmet kompletterar också i stor utsträckning nationella program. Situationen vad gäller åtgärder och programutbud varierar mycket i de olika deltagande länderna. I somliga länder finns det nationell verksamhet som kan jämföras med programmets, särskilt vad gäller stöd till ungdomsinitiativ och frivilligverksamhet. I andra länder är programmet främst ett komplement med sitt fokus på icke-formellt lärande, utbyte av kunskap och erfarenheter mellan de deltagande länderna, möjligheter till gränsöverskridande utbyte och tonvikt på det civila samhället och social inkludering. I ännu en grupp länder finns det knappast några program riktade till ungdomar och programmet kompenserar bristen på medel för denna målgrupp i dessa länder.

Vad beträffar mervärde är programmets huvudsakliga bidrag att det underlättar internationellt samarbete på ungdomsområdet. Vidare uppskattas positivt vissa aspekter som det icke-formella lärandet, ungdomars aktiva medverkan och möjligheterna att lära sig mer om Europa, samt att ungdomar med färre möjligheter utgör en särskild målgrupp. Ungdomsorganisationer och ungdomsledare betonar att det internationella utbytet av erfarenheter, interkulturellt och internationellt lärande samt möjligheter till nätverksarbete och fortbildning tillför mervärde. Ungdomarna själva betonar samarbetet, det internationella inslaget och det breda utbudet av aktiviteter som ett viktigt mervärde i programmet.

Utbytet av erfarenheter och samarbete är några av de inslag som värdesätts mest i programmet, och något som inte är så lätt att åstadkomma i ett nationellt eller regionalt program. Detta gäller också rörligheten inom ramen för programmet. Verksamhet som kan genomföras i endast ett land (som programområdet Ungdomsinitiativ) ses ofta som första steget i programmet och som det är enkelt att delta i, särskilt för ungdomar med färre möjligheter. Mervärdet ligger därför snarare i det internationella utbytet.

Genomslagskraft

Programmet har god genomslagskraft när det gäller att uppnå målen för ungdomar, och har effekter i samhället utöver det icke-formella lärandet. Även om alla programområden bidrar avsevärt till målen, finns det skillnader i hur de olika delområdena gör det. Ungdomsutbyten i synnerhet bidrar till känslan av att tillhöra EU och medverka i det demokratiska livet, Europeiska volontärtjänsten bidrar mest till anställbarheten, den personliga utvecklingen, rörligheten och de språkliga färdigheterna, medan ungdomsinitiativen bidrar i synnerhet till att främja företagarandan och kreativiteten. Youthpass-intyget (som är avsett att bedöma läranderesultaten efter deltagandet i ett programprojekt) är av nytta för att förbättra utsikterna på arbetsmarknaden.

Via de projekt som får stöd riktar programmet sig effektivt till ungdomar med färre möjligheter. Andra aktiviteter anordnas för att nå ut till målgruppen, till exempel fortbildning och tillhandahållande av information om inkludering, och de får ett bredare genomslag. Det finns dock utrymme för att få med fler mindre gynnade ungdomar genom att ytterligare uppmuntra ungdomsorganisationer att rikta sig till den gruppen.

De flesta ungdomsorganisationer nämner att programmet bidragit positivt till utvecklingen av kvalitetsstödssystemet till ungdomsverksamhet och kapaciteten i det civila samhällets organisationer samt till att främja europeiskt samarbete på ungdomsområdet. De flesta ungdomsorganisationer och ungdomsledare utbyter goda lösningar och inrättar nätverk. Den internationella dimensionen uppskattas mycket och man får kunskaper om icke-formellt lärande inom ungdomsverksamheten. Det rapporteras därför allmänt att kvaliteten i ungdomsverksamheten har förbättrats.

Programmets inverkan på nationell lagstiftning är begränsad. Dess inverkan på nationell ungdomspolitik och praxis är mer lovande, bl.a. eftersom de nationella kontoren engageras alltmer i beslutsfattandet.

Mer än en tredjedel av ungdomarna har hört talas om programmet eller dess verksamhet[5]. Samtidigt anser både de som deltagit och som inte deltagit i programmet att det inte syns tillräckligt eller fått otillräcklig PR, vilket tyder på att det finns utrymme för förbättringar.

För deltagarnas och ungdomsledarnas del har programmet bättre långsiktiga effekter då de deltar i evenemang efter programmet, i uppföljningsarbete för icke-statliga organisationer och i därav följande större rörlighet. Uthålligheten i partnerskap och nätverk av organisationer varierar, men ungdomsnätverken är mer hållbara.

Programmet har betydelse för den långsiktiga hållbarheten i den verksamhet som får stöd. Denna verksamhet skulle förmodligen inte få finansiellt stöd ur andra källor om inte programmet funnits. Intressenterna har för det mesta inte tillgång till ytterligare medel i det rådande ekonomiska klimatet. Därför är möjligheterna till en höjning av medfinansieringsnivån begränsade. Dock bör man kräva medfinansiering där detta är möjligt eftersom det främjar känslan av att vara ansvarig för projektet och leder till ytterligare källor.

Kostnadseffektivitet

Programmets utgifter är under kontroll med en hög utnyttjandeandel tack vare de olika parternas stora intresse.

Trots att förvaltningskostnaderna för programmet som helhet verkar relativt höga kan detta motiveras med engagemanget av ungdomsorganisationer som söker för första gången och är ganska ofta oerfarna organisationer på gräsrotsnivå. De nationella kontoren har utarbetat ett mycket stödjande tillvägagångssätt, vilket också avsevärt bidrar till kapacitetsuppbyggnaden hos dessa organisationer. Dessutom leder inriktningen på små projekt till ett relativt högt antal projekt som ska väljas ut, teckna avtal och övervakas. Slutligen finns det fem ansökningsomgångar per år för att ge fler möjligheter till ansökningar och för att hålla tempot. Därför behövs det förvaltningsresurser för att stödja programmets fokus och uppbyggnadskapacitet i linje med programmålen.

Fördelningen av budgeten är lämplig och de nationella kontoren har viss flexibilitet när det gäller att flytta över budgetmedel mellan delområdena, så att fördelningen anpassas till de faktiska behoven. Allmänt sett anser de nationella kontoren att de har tillräcklig personal för sina uppgifter som vissa av dem anser utgöra en ganska stor administrativ börda, även om de flesta skulle vilja åstadkomma mer. Denna börda skulle kunna minskas bland annat om vissa verktyg som övervakningsverktyget Youthlink förbättras.

Ansökningsförfarandet vållar inte några särskilda problem vad gäller urvalsförfarandet eller information om vart man söker (centraliserat eller decentraliserat förfarande). Den administrativa bördan i samband med att fylla i ansökningsblanketten och rapporteringen anses allmänt vara hög i förhållande till den tillgängliga projektbudgeten. Man vill se ytterligare förenklingar, mindre fackjargong samt elektroniska verktyg för ansökning och rapportering.

Ansvarsfördelningen mellan de nationella kontoren och genomförandeorganet (EACEA) är för det mesta tydlig, inbegripet där ett område genomförs på båda nivåerna. Det vore dock fördelaktigt med ytterligare decentralisering. Centraliserat genomförande är alltjämt önskvärt för delområden som har en alltför begränsad budget för att genomföras effektivt på decentraliserad nivå, samt för projekt med intressenter eller bidragsmottagare på EU-nivå.

Förvaltningsverktygen har avsevärt förbättrats jämfört med det tidigare programmet. Övervakningen grundas på indikatorer och många standardformat har antagits. Dessutom uttrycker mottagarna avsevärd tillfredsställelse med strukturerna för genomförandet av programmet.

Programmets allmänna effekter

Det är värt att notera att både de nationella utvärderingarna och utvärderingen på europeisk nivå är överens, särskilt vad gäller programmets effekter.

Deltagandet i programmet ses som en betydande lärorik erfarenhet: ”[Programmet] bidrar avsevärt till att främja icke-formellt lärande och till att främja och utveckla väsentliga färdigheter. Vidare (...) bidrar programmet till att det icke-formella lärandet ses som ett enskilt område där man skaffar sig färdigheter” (DE). ”[Det] leder till att deltagarnas liv förändras och till att de får bättre möjligheter till utbildning och sysselsättning” (UK).

Denna erfarenhet av lärande i ett icke-formellt sammanhang kan bygga broar till formell utbildning: ”Programmet ger deltagarna möjligheter som de inte skulle finna vid de formella läroanstalterna. Dessa ytterligare möjligheter gör att deltagare som inte har goda skolresultat får lust att fortsätta med eller återvända till den formella utbildningen. Genom att delta i programmets verksamhet verkar det som att vissa av de grupper som det är svårt att nå ut till kan fås in i lärandet, vilket bidrar till den nationella prioriteringen av att 95 % av en årskull ska ha avslutad gymnasieutbildning” (DK). ” Bredare effekter i samhället och sidoeffekter är [programmets] uppmuntran till innovation och ökad motivation hos ungdomar att studera” (NL).

Beträffande deltagande och aktivt medborgarskap: ”med hänsyn till den europeiska ungdomspolitiken är programmet ett viktigt utbildningsverktyg för att främja intresset för den sociala och politiska verkligheten i Europa samt medborgerliga attityder som bygger på europeiska värderingar (RO). ”Verksamheten (...) förbättrar de ungas syn på EU. (...) programmet har avsevärt förbättrat deltagarnas medvetenhet om samhället samt deras ansvarskänsla och mognad” (DK).

I de nationella bidragen rapporteras det om hur programmet är öppet för ungdomar med färre möjligheter: ”Arbetslösa ungdomar (...) har fått riktade erbjudanden. Det finns också samarbete med den estniska arbetslöshetsfonden” (EE). ”För många av de deltagande ungdomarna är det första gången som de reser inte bara utanför Sverige, utan även utanför sin hemtrakt” (SE).

Programmet anses ha betydande effekter på professionaliseringen av arbetet med ungdomar. ”Programmet har ett starkt utbildningsinslag, och producerar kontinuerligt nya kunniga personer som bidrar till nationell och europeisk ungdomspolitik. Fortbildningen i programmet är av hög kvalitet, riktad och relevant” (FI). ”Programmets mervärde för de projektansvariga ligger å ena sidan i fortbildningen av personalen i de olika ämnena och arbetsmetoderna inom internationell ungdomsverksamhet, å den andra i inrättandet och utarbetandet av nätverksstrukturer och utvidgningen eller profileringen av deras utbud” (DE). ”Tack vare att tillgängligheten utvidgats har programmet lyckats dra till sig nya organisationer samt andra kategorier av ungdomar som har mindre tillgång till gängse utbildningsprogram”(RO). ”Det är osannolikt att projektet får fortsätta om finansieringen upphör, eftersom den nederländska regeringen inte kommer att anslå medel för att ersätta den, och de flesta bidragsmottagare har antytt att de inte skulle ha startat projektet utan finansiering. Spridningen och tillvaratagandet av projektresultaten går bra” (NL).

I de nationella bidragen rapporteras en bredare samhällsvid effekt av programmet: ”programmet har tillfört avsevärt mervärde på nationell nivå. Det har fört in begreppet ”icke-formellt lärande” inom utbildningen. (...) Dessutom (...) bidrar detta program avsevärt till inrättandet av åtgärder för ungdomar i Turkiet” (TR). ”En ny lag om ungdomsverksamhet, som trädde i kraft den 1 september 2010, bygger till viss del på erfarenheten från programmet, man betonar till exempel vikten av informellt och icke-formellt lärande inom ungdomsverksamhet” (EE). ”Icke-formellt lärande är själva kärnan i programmet och utgör en viktig tillgång för att förbättra övergången mellan ungdomarnas skolgång och arbetsliv. Programmet har stark koppling till nationella prioriteringar och en viktig uppgift när det gäller att stödja dem. Bland den utveckling på det nationella området som påverkats av programmet kan vi nämna antagandet av nationella system som volontärtjänsten, som inspirerats av Europeiska volontärtjänsten” (LU).

Programmets betydelse i nationella sammanhang illustreras ytterligare med följande exempel: ”Programmet har en särskilt uppgift eftersom det inte finns någon konsekvent ungdomspolitik som staten genomför på nationell nivå. Programmet möjliggör genomförandet av europeisk ungdomspolitik på nationell nivå, och det nationella kontoret har en mycket viktig roll för detta i Polen. (...) [Programmet] är det viktigaste verktyget för att främja och genomföra icke-formellt lärande i Polen (...) [det] är det enda verktyget på vissa områden (multilaterala utbyten, särskilt med länder utanför EU). (...) [Det] erbjuder ungdomsorganisationer betydande möjligheter till utveckling, både vad gäller tillvaratagandet av en rad möjligheter till samfinansiering av verksamhet och de anställdas personliga utveckling.” (PL) ” Det breda utbudet av insatser och olika slags verksamhet ger målgrupperna olika möjligheter som inte finns tillgängliga inom det nationella systemet” (DK). ”Programmet innehåller en rad möjligheter som inte får stöd någon annanstans, till exempel den alldeles speciella utformningen av Europeiska volontärtjänsten eller stödet till initiativ på lokal nivå för ungdomar, som på det sättet kan prova på projektförvaltning” (CZ) ”Programmet stöder verksamhet som det knappast finns några andra bidrag till” (BE-NL) ”Programmet [stöder] ungdomssektorn på Malta och gör det möjlighet för ungdomsorganisationer att anordna verksamhet som man utan stödet ur programmet inte skulle ha kunnat genomföra” (MT).

DE VIKTIGASTE REKOMMENDATIONERNA OCH KOMMISSIONENS KOMMENTARER

Utvärderarna har gjort en rad rekommendationer som utgör värdefull återkoppling och material för vidare tänkande, både i förhållande till det aktuella genomförandet av programmet och utformningen av ett framtida program. De viktigaste rekommendationerna har markerats nedan kursivt, med en indikation om hur kommissionen avser möta dem.

Förbättra principerna i ett framtida program

Även om programmet har förbättrats i förhållande till det föregående programmet finns det fortfarande utrymme för förbättringar vad gäller principerna bakom insatserna.

Kommissionen avser minska antalet områden i ett framtida program för att det ska bli enklare, tydligare och synligare och för att resultaten ska bli enklare att mäta.

Överväga mer fokus på anställbarhet

Nya strategier som utgör en grund för det framtida programmet tyder på större fokus på anställbarhet. Det bör dock uppnås utan att man glömmer målen som gäller medverkan och det civila samhället.

Inom ramen för Unga på väg och Europa 2020-strategin avser kommissionen att förstärka inriktningen på den verksamhet som erbjuds ungdomar och som gäller deras lärande, för att på det mest effektiva sättet stödja förvärvandet av färdigheter och kunskaper via sådan icke-formell verksamhet.

Behålla blandningen av stöd till ungdomsorganisationer och ungdomsledare samt bidrag direkt till ungdomar

Förstärkt kapacitet i arbetet med ungdomar bidrar till högre kvalitet, och det behövs fortfarande stöd till ungdomar som deltar i icke-formellt lärande. Den nuvarande jämvikten är lämplig och det är inte önskvärt att man i större utsträckning stöder ungdomsorganisationer och ungdomsledare på bekostnad av bidrag till ungdomar, eftersom det inte finns många andra källor för att finansiera deras deltagande i verksamhet av den typen som programmet erbjuder.

Kommissionen instämmer i åsikten att ett framtida program alltjämt bör inriktas på ungdomarna själva, med beaktande av att verksamheten ska vara slagkraftig och att denna verksamhet i somliga länder utgör den enda möjligheten till gränsöverskridande aktiviteter. Å andra sidan bör man ta hänsyn till hur man kan uppnå bredare effekter genom att öka stödet till ungdomsverksamhet. I det framtida programmet måste man finna den rätta jämvikten mellan dessa båda mål.

Främja Youthpass i större utsträckning

För att öka värdet i Youthpass behövs fler insatser för att främja det och sprida kunskap om det.

Youthpass infördes 2007 och användes till en början för ett begränsat antal insatser i programmet. Kommissionen avser nu att främja det i större utsträckning.

Ytterligare främja och definiera vilka kostnader som täcks för ”ungdomar med färre möjligheter”

De ytterligare möjligheterna till finansiering som erbjuds ungdomar med färre möjligheter skulle kunna främjas och definieras på ett bättre sätt.

Kommissionen avser att beakta denna rekommendation när man i framtiden fastställer finansieringsbestämmelserna.

Bättre nå ut till ungdomar via ytterligare kommunikationsstrategier

Ungdomsorganisationer och ungdomsledare verkar man ha nått ut till i tillräcklig utsträckning. Därför bör programmet synas mer och främjas via ytterligare kanaler för att man ska nå en bredare grupp. Bland förslagen återfinns främjande via skolor, bättre användning av internet (med information som är bättre kopplad till ungdomarnas intressesfär) och användningen av de sociala medierna.

Kommissionen avser att följa båda aspekterna i denna rekommendation: bättre spridning och tillvaratagande av resultaten av de projekt som får stöd (bland annat via en plattform som syftar till att visa upp resultaten i olika europeiska program inom utbildning och kultur), och bättre synlighet för programmet (eventuellt med hjälp av de nya sociala medierna).

Överväga åtgärder för att minska den administrativa bördan

Stöd till relativt små projekt där gräsrotsorganisationer medverkar är ett uttryckligt val som programmet gjort i enlighet med sin rättsliga grund, och det bidrar till uppbyggnaden av kapacitet å ena sidan men innebär å den andra en relativt stor administrativ börda och förvaltningskostnad. Det bör undersökas om dessa kan minskas genom vissa effektivitetsåtgärder.

Genomförandet av det framtida programmet bör underlättas på olika sätt (rationalisering av de olika insatserna, jämvikt mellan kostnader och fördelar av kontroller, bättre utnyttjande av enklare former av schablonfinansiering osv.) för att göra det mer användarvänligt för mottagarna men också mindre krävande för genomförandeorganen vad gäller administrativa resurser. Sådana åtgärder kommer att införas redan under det pågående programmet.

Förbättra övervakningssystemet

Det vore ändamålsenligt att omvandla övervakningssystemet till ett bredare förvaltningsverktyg.

Kommissionen har redan börjat arbetet med ett lämpligare system för förvaltning och övervakning för det framtida programmet. En användargrupp med företrädare för de nationella kontoren medverkar i detta.

KOMMISSIONENS SLUTSATSER

Den positiva bedömningen i denna utvärdering efter halva löptiden bekräftar övervakningsundersökningen som genomfördes 2010 bland de olika mottagarkategorierna, av vilken bland annat följande framgick:

- 77 % av de unga deltagarna lärde sig att bättre kartlägga möjligheter för sin personliga eller yrkesrelaterade framtid, och 66 % anser att deras arbetsutsikter har ökat tack vare deltagandet i projekten.

- 88 % av ungdomsledarna anser att de förvärvat färdigheter och kunskaper som de annars inte skulle kunnat förvärva via projekt på nationell nivå.

- 92 % av ungdomsorganisationerna avser att det är ”mycket troligt” eller ”ganska troligt” att deltagandet i ett projekt som finansieras ur programmet ökat deras färdigheter för projektförvaltning.

Kommissionen avser att genomföra utvärderarnas alla rekommendationer för att vidare förbättra genomslagskraften och kostnadseffektiviteten i ett program som för varje år tar emot fler bidragsansökningar. Somliga rekommendationer kommer att utmynna i en handlingsplan som syftar till att förbättra förvaltningen av det pågående programmet, medan andra kommer att bidra till att fastställa den verksamhet som kommer att erbjudas på europeisk nivå ungdomar efter det att det aktuella programmet Aktiv ungdom/Ung och aktiv i Europa avslutats.

Bilaga

Aktiv ungdom/Ung och aktiv i Europa - Resultat 2007–2009

Genomförande (i miljoner euro) | Antal utvalda projekt | Antal deltagare |

Ungdom för Europa |

1.1 | Ungdomsutbyten | 82,293 | 3 947 | 123 286 |

1.2 | Stöd till ungdomsinitiativ | 29,244 | 3 970 | 40 396 |

1.3 | Projekt för deltagardemokrati | 21,315 | 301 | 22 647 |

Europeiska volontärtjänsten |

Europeiska volontärtjänsten | 128,023 | 6 675 | 16 491 |

Ungdom i världen |

3.1 | Samarbete med EU:s grannländer | 23,140 | 1 511 | 40 807 |

3.2 | Samarbete med övriga länder | 7,360 | 85 | - |

Stödstrukturer för ungdomar |

4.1 | Stöd till organ som är verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet | 8,965 | 275 | - |

4.2 | Stöd till Europeiska ungdomsforumet | 6,855 | - | - |

4.3 | Utbildning och nätverksbyggande för personer som är aktiva inom ungdomsverksamhet och ungdomsorganisationer | 37,634 | 4 630 | 88 313 |

4.4 | Projekt som stimulerar innovation och kvalitet | 2,314 | 28 | - |

4.5 | Informationsinsatser för ungdomar och personer som är aktiva inom ungdomsverksamhet och ungdomsorganisationer | 2,448 | 37 | - |

4.6 | Partnerskap | 1,950 | 30 | 11 785 |

4.7 | Stöd till programstrukturerna | 39,552 | - | - |

4.8 | Ökning av programmets mervärde | 1,311 | - | - |

Stöd till europeiskt samarbete på ungdomsområdet |

5.1 | Sammankomster för ungdomar och för personer som ansvarar för ungdomspolitiken | 10,363 | 283 | 37 432 |

5.2 | Stöd till verksamhet för bättre förståelse och kunskaper inom ungdomsområdet | 0,134 | - | - |

5.3 | Samarbete med internationella organisationer | 2,476 | - | - |

Totalt | 405,377 | 21 772 | 381 157 |

[1] EUT L 327, 24.11.2006, s.30.

[2] http://ec.europa.eu/youth/focus/focus1757_en.htm

[3] EUT C 311, 19.12.2009, s.1.

[4] KOM(2010) 477 slutlig, 15.9.2010.

[5] Undersökning bland icke-deltagare.